BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Akut vattenbrist i Stockholm – varnar för systemkollaps: ”Vi har skrikit oss hesa”

”Vi har haft en för dålig planeringshorisont och inte tagit hänsyn till vilka behov vi kommer att ha längre fram”, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten. Bild: Håkon Mosvold Larsen, Johan Bävman

Stockholm drabbades på fredagen av akut vattenbrist – och uppmanar nu invånarna att omedelbart spara på vattnet. Samtidigt växer problemen i stora delar av landet. Bakom krisen ligger åratal av underinvesteringar som hotar hela Sveriges vattenförsörjning. ”Störningarna i vardagen kommer att öka”, säger Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, till TN.

Under fredagsförmiddagen kom larmet: Hela Stockholm hade drabbats av akut vattenbrist varför både privatpersoner och verksamheter uppmanades att ”omgående” minska sin vattenkonsumtion.

AI-sammanfattning

Stockholm står inför en akut vattenbrist och invånare ombeds minska vattenanvändningen.

Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, betonar behovet av att uppdatera infrastrukturen.

Klimatförändringar och gammal infrastruktur förvärrar vattenbristen, enligt Dalhielm.

SGU rapporterar risk för vattenbrist i flera län, inklusive Skåne och Gotland.

Dalhielm varnar för framtida störningar om investeringar inte görs i tid.

Läs mer

Anledningen uppgavs vara att temperaturen i Mälaren är ovanligt hög, och att vattenverken i området därmed har begränsad kapacitet att producera kranvatten.

En som inte blev förvånad över nyheten är Pär Dalhielm, vd för föreningen Svenskt Vatten.

– Vi har med en dåres envishet skrikit oss hesa om detta, men det pratas ändå alltför sällan om att vi har en eftersatt infrastruktur. Och det trots att den är helt central för att vattenförsörjningen ska fungera, säger han till TN.

Invånare i Stockholm uppmanas nu att bland annat undvika bevattning och ta korta duschar under de kommande veckorna. Men att vattenförsörjningen inte fungerar fullt ut drabbar inte bara privatpersoner utan även olika verksamheter, konstaterar Pär Dalhielm.

– Alla i samhället är beroende av vatten så det slår väldigt brett, inte minst mot företagen och deras lönsamhet. Jag tänker i första hand på processindustrier, men förstås även andra företag.

Investeringsbehov för 560 miljarder

Det finns fyra drivande faktorer som sätter hela Sveriges vattenförsörjning under press, menar Pär Dalhielm. De är klimatförändringarna, beredskapen, ökade regelkrav och att infrastrukturen är för gammal och i behov av underhåll.

– Allt det här kokar ner till att vi varje år underinvesterar 10 miljarder kronor i svensk vattenförsörjning. Det totala investeringsbehovet uppgår till 560 miljarder, vilket motsvarar nästan 10 procent av Sveriges BNP.

När det pratas om klimatförändringar har vattnet ofta en central roll. Det kan till exempel handla om att det regnar antingen för mycket eller för lite, men ofta är det just vattenbristen som hamnar i fokus, konstaterar han.

– Men det här handlar inte bara om mängden vatten utan även vattnets kvalitet. Det är ju inte så att Mälaren har fått slut på vatten utan problemet är att vattnet är för varmt och att processen för att tillverka dricksvatten inte är designad för den temperaturen. Därför måste vi investera i vatteninfrastrukturen, inte minst för att göra den klimatanpassad.

Och det är inte bara Stockholmstrakten som drabbats av problem med vattnet den här sommaren. Enligt TT har Sveriges geologiska undersökning, SGU, larmat om risk för vattenbrist i elva av landets län, bland annat Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotland.

Hade den här situationen gått att undvika om vi hade investerat mer tidigare?

– Ja, i princip. Det är alltid svårt att planera för framtiden, men samhället har över lag varit dåligt på att se till inte bara vad vi behöver i dag utan vad vi behöver i framtiden.

”Det är ju inte så att Mälaren har fått slut på vatten utan problemet är att vattnet är för varmt och att processen för att tillverka dricksvatten inte är designad för den temperaturen.”

Att bygga en bättre infrastruktur för vattenförsörjningen är inte gjort i en handvändning. Pär Dalhielm jämför med järnvägen där upphandlingar och tillståndsprocesser – och förstås byggprocessen i sig – innebär att det lätt kan ta 10 till 15 år att få ny räls på plats.

– Det är precis samma sak här. När vi upptäcker problem i vardagen nu går det inte att lösa dem till i morgon, utan det tar tid. Vi har haft en för dålig planeringshorisont och inte tagit hänsyn till vilka behov vi kommer att ha längre fram.

Vad är risken om vi inte blir bättre på att investera och anpassa infrastrukturen efter de behov som finns?

– Störningarna i vardagen kommer att öka. Det kan handla om gamla rör som spricker eller som nu att vi inte får vatten för att det är för varmt. Det är inte så att allt kommer att sluta fungera över en natt, infrastrukturen är ändå robust, men systemet kommer sakta men säkert att bli sämre.

Jag såg att du tidigare har varnat för en framtida systemkollaps om inget görs?

– Ja, exakt så är det.