DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Larmet: Då läggs ditt barns skola ner – ”Oroande”

Politiska angrepp på friskolor riskerar att slå hårt mot mindre aktörer och populära skolor kan tvingas stänga. Marie Pilfalk, grundare av Broholmskolan, varnar för att valfriheten är hotad. ”Jag blir väldigt ledsen", säger hon till TN.

I debatten om friskolor pratas det inte sällan om att ”få stopp på vinstjakten” eller att ”ta tillbaka kontrollen” över skolan. Flera partier vill se kraftiga inskränkningar i dagens skolsystem och andra vill avskaffa friskolorna helt och hållet.

Men det många verkar missa är att debatten till stor del bygger på missförstånd och rena felaktigheter. Det menar Marie Pilfalk. Hon är grundare av och delägare i Broholmskolan i Lidköping, och sedan en tid tillbaka även ordförande för arbetsgivar- och branschorganisationen Almega Utbildning.

– Jag blir väldigt ledsen av den debatten. Vi har elever och vårdnadshavare som är jättenöjda med vår skola och vi har lärare som trivs bra på jobbet. På något sätt tycker jag att den opinion som är i dag diskvalificerar deras val att jobba på en fristående verksamhet, att gå på en fristående skola, att som förälder välja den skola man tror är bäst för sitt barn. Och man blir ledsen när andra tar sig friheten att sätta sig över deras val på det sätt som sker nu.

Och Marie Pilfalk, som vid det här laget har varit en del av branschen i flera decennier, vet vad hon pratar om.

Startade skola tillsammans med kollegor

Året var 2003 när hon tillsammans med ett gäng kollegor valde att röra sig vidare från den kommunala skola i Lidköping som de då arbetade på och i stället starta en egen skola, Broholmskolan.

Broholmskolan tog inledningsvis emot elever från förskoleklass upp till årskurs sex, men har sedan starten vuxit till att också omfatta dels årskurs sju till nio, dels en förskola. Dessutom har etableringen i Lidköping utökats med en landsortsskola i Vara kommun. I dag har skolorna tillsammans 500 barn och elever från förskoleålder till 16 år.

Marie Pilfalk har numera rollen som skolchef och leder skolorna tillsammans med tre rektorer. Av de åtta som startade skolan är fem kvar i verksamheten. För att få vara delägare krävs att de också arbetar i verksamheten.

Hur kom det sig att ni startade en skola tillsammans?

– Vi hade samma syn på elever, på lärare och på hur lärandet går till. Vi var väldigt olika som personer men vi hade ändå hittat varandra i själva lärarjobbet och det gjorde att vi fann varandra. Och sen en dag så sa vi: Ska vi inte starta en skola?

”Det fria skolvalet gör att vi kan bryta boendesegregationen. Det är en unik möjlighet som svenska elever har, som man inte har någon annanstans i världen. Att oavsett vad man har i plånboken så kan man välja att gå i vilken skola man vill.”

Lärarna gick från ord till handling och våren 2002 kom beskedet från Skolinspektionen som de hade väntat på. Deras ansökan hade fått godkänt och de kunde därmed gå vidare med planeringen. Så småningom hittade gruppen även lämpliga lokaler i ett tidigare vårdgymnasium och när alla andra bitar kommit på plats, blev det dags att sätta i gång med marknadsföringen.

– Vi satte upp affischer på stan, annonserade och både Radio Skaraborg och TV Skaraborg gjorde reportage, minns Marie Pilfalk.

– Och så hade vi bland annat bjudit in till en informationsträff i en gammal biograf. När vi stod där innan träffen så sa vi att det här kan bli katastrof, det kan bli tre personer som kommer. Sen sa vi att det kan också bli 300 och då blir det också katastrof.

Hur gick det då?

– Det var ett 70-tal föräldrar där och vi hade 72 anmälningar efter den kvällen. Så det var vad vi startade med höstterminen 2003.

Ryktet om den nya skolan spred sig fort och den blev snabbt så populär att Marie Pilfalk och hennes kollegor fick ansöka om att få utöka antalet platser.

– Vi har ett gott rykte och ett gott varumärke i Lidköping. Redan från början var det många som ville gå på skolan och det är det fortfarande.

Hälsoprofil och små klasser

Broholmskolan har haft ett delvis annorlunda upplägg jämfört med andra skolor. Klasserna har till exempel max 18 elever och sedan starten har skolan haft en profil mot friskvård, natur och miljö. Det exakta upplägget har förändrats något över tid, men nu som då är skolan noga med att varje vecka bedriva undervisning utomhus i alla ämnen och att få in fysisk aktivitet i schemat.

– Det vi valde för 22 år sedan är lika aktuellt i dag, det är nästan ännu mer aktuellt i dag. Och det känns väldigt skönt att det inte var en fluga utan att det är fortfarande lika viktigt, om inte än mer viktigt för välmående och psykisk hälsa.

Men parallellt med att Broholmskolan och andra friskolor har etablerat sig som storfavoriter bland såväl elever och föräldrar som lärare och annan personal, har samhällsdebatten alltså rört sig i en annan riktning.

Vad tänker du om den diskussion om friskolor som råder just nu?

– Jag är väldigt oroad, både över den diskussionen som är nu och den kanonad av utredningar som nu läggs på svensk skola och inte minst fristående skolor. Det är oroande för friskolors existens.

”Vi har 420 000 elever som har valt att gå i en fristående förskola eller skola och vi har nästan 50 000 anställda som jobbar inom våra verksamheter.”

Marie Pilfalk räknar upp flera förslag som hon menar riskerar att slå hårt mot speciellt mindre skolor. Det handlar bland annat om förslag om vinstförbud, förändringar i skolpengens utformning och krav på att alla friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.

– Den kommer ju att hamna direkt i knät på mig som skolchef, säger Marie Pilfalk om det sistnämnda.

– Och jag har inte den kompetensen att möta allmänheten när de begär ut information som man skyndsamt ska lämna ut. Jag skulle behöva kompetensutvecklas och det kommer också att ta mycket av min tjänst att sköta det. Tid som jag vill lägga på andra frågor och på att få vara ute i verksamheten nära eleverna. Så det är en stor fråga.

I dag är skolpengen per elev olika hög i olika kommuner och många kommuner har en differentierad socioekonomisk skolpeng. Det innebär att skolpengen kan variera beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund.

Nu finns det enligt Marie Pilfalk även ett förslag om att kommunerna ska få minska skolpengen till fristående skolor med sex procent oavsett vilka elever som går där.

– Det känns oroande för vår skola. Vi har ingen stor vinstmarginal. Den ligger på 1,5 procent i genomsnitt de fem sista åren. Ska man minska skolpengen så kommer ju de elever som går på vår skola att få mycket mindre i skolpeng än vad eleverna på den kommunala skolan i samma kommun får, och det känns inte rättvist mot våra elever. De borde ha samma möjlighet att få en skolgång som kostar lika mycket.

Riskerar att få stänga

En minskad skolpeng med sex procent skulle få stora konsekvenser för Broholmskolan, konstaterar hon.

– Vi skulle få dra ner på vår verksamhet och på kvaliteten på verksamheten så mycket att vi kanske inte skulle ha några elever kvar som fortfarande vill gå hos oss. I så fall kommer det automatiskt att göra så att vi helt enkelt inte kan finnas kvar. Och det är något jag tänker kan gälla för många skolor, till en början de mindre men så småningom även de stora.

”Ska man minska skolpengen så kommer ju de elever som går på vår skola att få mycket mindre i skolpeng än vad eleverna på den kommunala skolan i samma kommun får, och det känns inte rättvist mot våra elever.”

Marie Pilfalk vänder sig mot bilden av att friskolor kan välja fritt vilka barn och ungdomar de vill ha som elever, medan de kommunala skolorna blir kvar med elever som kanske har olika utmaningar eller inte lika resursstarka föräldrar.

– Det finns bara ett fåtal kösystem som Skolinspektionen godkänner och det är antingen att man har närhetsprincipen eller att man har först anmäld. Sen kan man ha ett system där syskon kan få förtur, säger hon, och fortsätter:

– Så vi kan inte sitta med vår kölista och säga att vi tar den och den och den för det blir minst bekymmer för oss om vi gör det, utan det är den som är först anmäld som får en plats. Så det här med kösystemet är också lite missvisande i debatten. Vi har alla elever representerade i våra skolor också.

Skulle du säga att debatten präglas av okunskap? Att man inte förstår konsekvenserna för alla elever som går på friskolor?

– Det man vill komma åt är väl egentligen några få aktörer men det gör man ju inte på det här sättet. I stället så kommer konsekvenserna av alla de här utredningarna att slå direkt mot de små fristående skolorna. Och då kommer vi att tappa hela idén med friskolereformen, att det ska finnas en mångfald för eleverna att välja bland.

I diskussionen om friskolornas verksamhet är frågan om vinst kanske den som får allra mest utrymme. Även där har debatten hamnat snett, menar Marie Pilfalk.

– Det är inte så stora vinster inom friskolevärlden utan genomsnittligt är det 3,5 procents vinstmarginal om man tittar rakt över alla friskolor. Och det är ju ingen stor vinstmarginal.

Långsiktighet kräver vinst

Hon har viss förståelse för att vinst i en skattefinansierad verksamhet som rör barn och unga kan vara en känslig fråga, men menar att man måste kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt.

”Det är inte så stora vinster inom friskolevärlden utan genomsnittligt är det 3,5 procents vinstmarginal om man tittar rakt över alla friskolor.”

För att det ska finnas en långsiktighet krävs det att aktören som driver skolan får gå med vinst, påpekar hon.

– Jag vill att vår skola ska finnas kvar. Men vem ska så småningom ta över den om man inte har möjlighet att få betalt för de timmar man gör och en rimlig ersättning för den tid och den risk man lägger ner?

– Det är ju för elevernas skull som man har drivit en skola. Och det är ju för att man har en idé som man startar en skola. Det är liksom grunden till alltihop.

Vad tycker du är allvarligast med de politiska förslag som cirkulerar?

– Att man diskvalificerar det fria skolvalet, det är ju superviktigt att vi har ett fritt skolval. Vi kan väl inte vilja gå tillbaka till att varje elev ska bli tilldelad en skola att gå på.

”En unik möjlighet”

Marie Pilfalk påminner om att det innan det fria skolvalet var omöjligt att själv välja skola, och att det kunde vara svårt att byta skola även för elever som vantrivdes eller till och med blev mobbade. Dessutom skapade det dåvarande systemet stora problem med likvärdigheten eftersom alla elever blev tilldelade en skola i närheten av deras bostäder, menar hon.

– Det fria skolvalet gör att vi kan bryta boendesegregationen. Det är en unik möjlighet som svenska elever har, som man inte har någon annanstans i världen. Att oavsett vad man har i plånboken så kan man välja att gå i vilken skola man vill.

Marie Pilfalk ser fram emot att i sin nya roll som ordförande för Almega Utbildning få arbeta ännu mer dedikerat med att driva frågan om friskolornas framtid. För läget är allvarligt, anser hon.

– Det viktigaste för oss nu är att samla branschen så att vi tillsammans kan visa att friskolorna är en självklar del i svensk skola. Vi har 420 000 elever som har valt att gå i en fristående förskola eller skola och vi har nästan 50 000 anställda som jobbar inom våra verksamheter. Vi ska självklart få finnas kvar.