DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Erdogan: Räkna inte med stöd till Natoansökan

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild. Bild: Burhan Ozbilici/AP/TT

Nato (TT)

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att Sverige inte ska förvänta sig att Turkiet stödjer den svenska ansökan till Nato, skriver nyhetsbyrån AP.

– Det kommer inte att hända, säger Erdogan.

Beskedet kommer efter att den högerextreme provokatören Rasmus Paludan bränt en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm i lördags.

Erdogan kallar koranbränningen en förolämpning mot alla, inte minst muslimer. Han kritiserar också svenska myndigheter för att tillåta kurdiska grupper att demonstrera med PKK-flaggor.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, säger Erdogan på måndagen i en första kommentar till lördagens händelse, enligt nyhetsbyrån AP.

Inte kommentera nu

Om inte Sverige visar respekt för Turkiet och muslimer kommer det inte att "bli något stöd från oss i Natofrågan".

Utrikesminister Tobias Billström (M) säger i ett skriftligt uttalande till TT att han inte vill kommentera Erdogans ord.

"Jag kan inte kommentera uttalandet i kväll utan vill förstå exakt vad som sagts. Men Sverige kommer att respektera den överenskommelse som finns mellan Sverige, Finland och Turkiet om vårt Natomedlemskap", skriver Billström.

Protester i flera länder

Erdogan pekar ut koranbränningen som ett hatbrott som inte borde skyddas av yttrandefriheten.

– De som tillåtit en sådan skam utanför vår ambassad kan inte längre förvänta sig någon välvilja från oss, säger den turkiske presidenten, enligt AP.

Flera muslimska länder, däribland Turkiet, har protesterat mot att Rasmus Paludan fick tillstånd för sin koranbränning.

Demonstrationer har bland annat anordnats mot Sverige utanför det svenska generalkonsulatet i turkiska Istanbul och utanför ambassaden i irakiska Bagdad.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har fördömt koranbränningen och stämplat den som "djupt respektlös". Samtidigt har han påtalat att yttrandefrihet är en "grundläggande del av demokratin".

Hängde upp docka

Turkiet är tillsammans med Ungern det enda Natoland som ännu inte ratificerat Sveriges och Finlands ansökan till försvarsalliansen. Sveriges och Finlands avtal med Turkiet innehåller en rad punkter som ska uppfyllas innan det kan bli ett turkiskt ja.

Ned Price, talesperson för USA:s utrikesdepartement, sade på måndagen att Sverige och Finland är redo att gå med i Nato. Han sade också att brännandet av böcker som är heliga för andra är "djupt respektlöst", och tillade att något kan vara lagligt men samtidigt förfärligt, rapporterar Reuters.

Medan tonen från Turkiet hårdnat har Ungern signalerat att landet ställer sig positivt till Sverige och Finland i Nato. Ett godkännande väntas i ungerska parlamentet i vår.

Inställda möten

Flera händelser i Sverige under den senaste tiden har väckt ilska i Turkiet. Bland annat hängdes en docka föreställande president Erdogan upp i fötterna utanför Stockholms stadshus tidigare i januari. Händelsen ledde till att ett planerat besök av talman Andreas Norlén i det turkiska parlamentet ställdes in.

I lördags meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) att hans möte med sin turkiska motsvarighet Hulusi Akar i Tyskland också skjutits upp.

TT söker statsminister Ulf Kristersson för en kommentar till Erdogans senaste uttalande.

Joakim Magnå/TT

Fakta: Avtalet med Turkiet

TT

Sverige och Finland slöt sommaren 2022 ett avtal (memorandum) med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.

Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.

Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.

Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.

Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta "snabbt och noggrant".

Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.