DEN AKUTA ELKRISEN

Nordiskt elbråk kan trissa upp elpriserna ytterligare

Bild: Adam Ihse/TT , Mostphotos

Norge stryper eltillförseln till Sverige som svar på liknande ageranden från svenskt håll. Det spär på en upptrissad nordisk elkonflikt som riskerar att sätta hela det svenska elsystemet i gungning och leda till ännu högre elpriser i vinter, varnar Carl Berglöf på Energiföretagen.

I slutet av november beslutade Norge att strypa sin elkapacitet till Sverige som ett direkt svar på att Svenska kraftnät (SvK) löpande under året strypt eltillförseln till Norge och andra nordiska grannländer.

– Det är naturligt för oss att agera på samma sätt som på svensk sida för att säkra symmetri och balans i vårt samarbete, säger norska Statnetts chef Hilde Tonne i ett pressmeddelande.

– Man ger helt enkelt tillbaka med samma mynt efter att ha tröttnat på att Sverige löpande sätter begränsningar på överföringskapaciteten, säger Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och kraftsystem på Energiföretagen om det norska beslutet.

Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och kraftsystem på Energiföretagen.

En kort bakgrund till problemet: En förändrad elmix med mindre planerbar kraft i södra Sverige samt en förändrad omvärld med nya kablar mellan olika länder har gett nya flöden och belastningspunkter i det svenska stamnätet. För att förhindra överlaster tvingas Svenska kraftnät minska på nyttjandet av nätet vilket ger krympande handelskapacitet och minskade marginaler mot oväntade händelser.

För att undvika risken för att Sverige, inte minst i södra delen av landet, ska bli helt nedsläckt har SvK löpande under 2021 tvingats att minska elflöden både inom landet och mellan nationsgränser. Men det har skapat stora problem på den nordeuropeiska elmarknaden.

Klarar inte kraven

Enligt EU:s elmarknadsförordning krävs det att ett land måste kunna erbjuda marknaden minst 70 procent av tillgänglig överföringskapacitet. Men på grund av överbelastningar i nätet har Svenska kraftnät inte kunnat uppfylla detta krav.

I år sökte SvK om undantag från det så kallade 70-procentskravet gentemot Danmark, Tyskland, Polen och Litauen för att säkra det svenska elsystemets driftsäkerhet. Bland de drabbade fanns även Finland, som inte togs med i undantagslistan, och Norge som visserligen inte är med i EU, men som i egenskap av nordisk elhandelspartner förlitar sig på en säker överföringskapacitet.

För 2022 har SvK återigen sökt undantag från 70-procentskravet. Men nu har de nordiska grannländerna fått nog. I början av november gick finska Energimyndigheten, motsvarigheten till Energimarknadsinspektionen, ut hårt mot Svenska Kraftnäts agerande och dömde ut det som regelvidrigt.

”Energimyndigheten anser att Svenska kraftnät inte har grund för att få det undantag man ansöker om. Myndigheten anser att det faktum att bolaget i själva verket redan har begränsat kapaciteterna i strid med förordningen inte ger grund för att fortsätta med förseelsen”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Motsätter sig Svk:s agerande

Även tillsynsmyndigheterna i Norge och Danmark har motsatt sig Svk:s agerande. Och senare i veckan kom kritiken från norska motsvarigheten till SvK, Stattnet.

– En väl fungerande marknad kräver transparent, balanserad och förutsägbar tillgång till kapacitet, och lika förutsättningar för att beräkna kapacitet på båda sidor av gränsen, säger Statnetts vd Hilde Tonne.

Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, förklarar att den strypta eltillförseln är specifikt kopplad till kärnkraftsnedläggningen i Ringhals.

– För att täcka upp för bortfallet av Ringhals och bibehålla elleveranserna i Västsverige, måste elen komma från någon annanstans i landet. Det gör att ledningarna västerut blir högre belastade än innan. Då kan vi inte ha kvar samma överföringskapacitet till de nordiska grannländerna, säger han till TN.

Enligt Carl Berglöf finns det fog för den nordiska kritiken.

– På en fungerande elmarknad ska aktörerna som köper och säljer el alltid känna sig trygga med att det finns tillräcklig kapacitet att handla med under alla timmar på dygnet. I ett producentperspektiv är det en viktig investeringsförutsättning. För oss i Sverige förutsätter det att alla nordiska stamnätsoperatörerna (TSO), däribland SvK, ska agera på ett förutsägbart sätt för att hålla igång det nordiska kraftsystemet. Om en TSO ställer till det måste de andra TSO:erna förhålla sig till problemen, säger han.

Kan sätta hela elsystemet i gungning

Den upptrissade konflikten mellan Finland, Norge och Danmark riskerar att sätta hela det svenska elsystemet i gungning med stigande elpriser som följd, menar Carl Berglöf. Men trots det höjs inga varningsflaggor. Den senaste Kraftbalansrapporten - som beställs av regeringen från SvK för att försäkra sig om en trygg elförsörjning till vintern - kom senast ut i maj och visade inga större risker för överföringskapaciteten.

”Den rapport som regeringen har framför sig nu stämmer inte. Vi är oroliga för att det kommer att skapa sårbarheter i kraftsystemets leveranssäkerhet.”

Men i spåren av de senaste repressalierna från grannländerna och rådande interna brister i överföringskapaciteten, kommer Sverige att få åtskilliga hundratals megawatt lägre överföring av el, vilket är i samma storleksordning som den svenska effektreserven. Till detta tillkommer minskad möjlighet till import från både Finland och Norge till elområde Stockholm (SE3). Det handlar om storleksordningen 2 000 MW eller el från motsvarande två kärnkraftsreaktorer.

– Den rapport som regeringen har framför sig nu stämmer inte överens med hur det ser ut idag. Vi är oroliga för att det kommer att skapa sårbarheter i kraftsystemets leveranssäkerhet för den kommande vintern och resultera i högre elpriser än väntat. Dessutom, en trend med minskade överföringsmöjligheter ligger inte i linje med de behov som uppstår av elektrifieringen, säger Carl Berglöf.

Att SvK inte vill utsätta landet för strömavbrott ligger såklart i allas intresse. Problemet är att SvK:s agerande är, enligt Carl Berglöf, ett resultat av flera års passivitet inför de förändringar som skett och planerats i det nordiska elsystemet.

– Det som är mest förvånande är att SvK i sista minuten inser att de måste tillgripa omfattande åtgärder som kan betraktas som nödåtgärder. Man har känt till beslutet att stänga ner kärnkraftreaktorerna i Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 1 och 2 sedan 2015 och vilka konsekvenser det skulle medföra. Men under de här åren har man ändå inte säkrat en trygg elförsörjning och nu agerar man som att man blivit tagen på sängen, säger han.

”Vi kommer inte längre ha kvar några säkerhetsmarginaler när en större oväntad händelse inträffar.”

Ett annat exempel på plötsliga nödåtgärder som vidtagits är när SvK mitt i sommaren 2020 tvingades nödupphandla Ringhals 1 för att säkerställa spänningsstabiliteten i elnätet. Och under 2021 hände samma sak igen då SvK upphandlade beredskapsdrift av Ryaverket. SvK:s provisoriska lösningar och plötsliga ageranden skapar inte bara en oförutsägbar elmarknad för alla inblandade, det leder också till att de nödåtgärder som finns tillhanda avverkas i förtid.

– Det är som att använda en brandsläckare innan branden bryter ut. SvK:s nödåtgärder och omfattande begränsningar av handelskapacitet har blivit praxis för att upprätthålla normaldrift. På detta vis kommer vi inte längre ha kvar några säkerhetsmarginaler när en större oväntad händelse inträffar. Det vittnar om att vår elförsörjning har blivit skörare, säger han.

”Under all kritik”

SvK:s agerande är under all kritik och ambitionen för ett leveranssäkert elsystem måste vara klart högre, avslutar Carl Berglöf.

– 70 procentskravet ska egentligen ses som ett golv och målet borde vara att ha en alltjämt hög nivå på åtminstone 95 procent. Vi kan inte ha ett elsystem där kapaciteten hela tiden faller mot 70 procent eller under, säger han och fortsätter:

– SvK drar genom flaskhalsintäkterna in åtskilliga miljarder varje år för att lösa problem med överföringskapacitet och utjämningar av prisskillnader. De har också ett legalt mandat enligt EU att agera. Men vi ser för få faktiska åtgärder. Det vore bättre om nödåtgärder förblev nödåtgärder och att man i stället investerade sig ur situationen.

”Vi är lika frustrerade”

Erik Ek, tycker det är positivt att frågan uppmärksammas. Men att Svk inte agerar, det är inte korrekt.

– Vi skulle förstås velat haft ledningarna och förstärkningar på plats redan nu. Vi är lika frustrerade som hela elmarknaden att vi måste anpassa flödena. Det är av största betydelse för priser och handelsutbytena i Norden då Sverige är stort transitland. Samtidigt som man ska vara självkritisk måste man också vara realistisk. Det tar i snitt 15 år att bygga ledningar i Sverige. Vi har visserligen vetat om nedläggningen av Ringhals i 6 år. Men det är fortfarande väldigt svårt att bygga en ledning som tar 15 år att bygga på 6 år, säger han.

Han understryker att Svk nu genomgår med en jättesatsning på 100 miljarder kronor för de kommande 10 åren med syftet att stärka förbindelsen mellan Nord- och Sydsverige. Det innefattar bland annat att förstärka ledningarna så att de klarar av ett större utfallsrum, alltså vilka möjliga flöden som kan uppstå i nätet. Erik Ek invänder mot beskrivningen om passivitet.

– Svenska kraftnät vänder på varje sten och ser vi på planerna sedan nedläggningen och förstår ledtiderna för att tex bygga en ledning i Sverige så har vi agerat kraftfullt. Vi har aldrig investerat så mycket som vi gör nu men visst håller jag med om att ledtiderna gör att det är svårt att jobba ikapp. Nyinvesteringen är en direkt konsekvens av nedläggningen i kärnkraften då underskottet ökat i södra Sverige, säger han.

Hur ser du på den uttryckta frustrationen hos de nordiska grannländerna?

– Det har jag stor förståelse för. Vi har ju investerat tillsammans i förbindelsen mellan länderna. Så har man gjort det vill man att det ska funka. Man vill ju inte bara att det ska gå åt ena hållet, säger han.

Hur ser du på Stattnets kritik om att kommunikationen kunde varit bättre?

– Jag håller med i vissa delar. Vi har fokuserat på att få till åtgärder för att klara det nya överföringsbehoven men borde ha kommunicerat det här mycket tidigare. Och det goda samarbete jag upplever vi har vill vi gärna förbättra och samarbeta för att utnyttja kunna utnyttja kraftsystemet maximalt. Systemvärn är ett bra sett att höja kapaciteten och vi kommer att införa det under 2022. Alla tjänar på ökad handel mellan länderna.