DEN AKUTA ELKRISEN

Energiforskare: Räkna med värre elkaos efter Ringhalsstoppet

Bild: Annika Örnborg/Ringhals Adam Ihse/TT

Tajmingen kunde inte vara sämre för reaktorstopp i Ringhals. Under rådande energikris krymper handlingsutrymmet. Då kan man tvingas använda den fossila reservkraften. ”Troligt är att man låter Karlshamnsverket köra vidare”, säger Mats Nilsson, till TN.

Krig i Ukraina och otillräcklig planerbar elproduktion har fått elpriset att raka i höjden för företag och hushåll i framför allt södra Sverige. Nu kan ett stopp i Ringhals 4 sätta ytterligare press på elkunderna. Anledningen är att Ringhals 4 inte kommer att kunna startas om efter sommaren eftersom en komponent har gått sönder. Det kan vara stängt i tre månader.

Reaktorstoppet påverkar elpriset både direkt och indirekt. En avstängd reaktor innebär i sig minskad elproduktion och höjda priser. Samtidigt påverkar det överföringskapaciteten från norra till södra Sverige.

– Ringhals bidrar idag med kapacitetstjänster som spelar en viktig roll för elöverföringen från norr till söder. Men med Ringhals 4 ur drift är det svårt att upprätthålla kapaciteten vilket sätter ytterligare press på priserna, säger Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden till TN.

– Såvida det inte blåser väldigt kraftigt i höst ser det mörkt ut för södra Sverige, fortsätter han.

Försmak av vad som väntar

Läget är allvarligt. Sett till den rådande elkrisen i södra Sverige kan man behöva ta till reservkraft i form av gas- och oljeeldade turbiner. Det gäller även fortsatt driftsättning av det oljeeldade Karlshamnsverket.

– Det är troligt att man låter Karlshamnsverket köra vidare. Det är väldigt olyckligt att det händer nu när vi har energikris i Europa och utmaningar i det svenska elsystemet. Vi tvingas sätta igång allt vi har, säger Mats Nilsson.

En tröst i det hela är att tidigare elprischocker fått hushåll och företag att ta till egna åtgärder för att dra ner på elräkningen.

– Jag tror att situationen hade varit värre om vi hade sett samma efterfrågan som vi såg för två år sedan. Nu kanske chocken inte bli lika stor, men om det är tillräckligt, det är en annan fråga, säger han.

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden.

Reaktorstoppet har redan blivit föremål för debatt efter att nyheten släpptes på onsdagsmorgonen.

På Twitter skriver ett av Miljöpartiets språkrör Per Bolund att händelsen i Ringhals visar att kärnkraft inte går att lita på.

Olyckligt att den planerbara kraften inte visat sig vara fullt så planerbar. Än mer olyckligt att Moderaterna försöker stoppa 100 TWh vindkraft, mest till havs och i södra Sverige. Den elen hade gjort stor nytta nu!”, skriver han.

Mats Nilsson avfärdar påståendet som polariserande retorik som bidrar till att ytterligare vidga klyftan mellan vindkraft och kärnkraft.

– Det är ett tramsigt argument. Man kan lika gärna vända på det och säga att det är olyckligt att det inte blåser tillräckligt. Det är tråkigt att man försöker vinna billiga politiska poänger i den här stunden. Så kan vi inte föra diskussionen.

Hur borde vi föra diskussionen?

– Vi kan inte fortsätta dela upp energipolitiken i vindkraft eller kärnkraft. Vi måste prata om en energimix där vi kan sprida äggen i flera korgar. En stor del av mixen bör innehålla planerbar kraft, säger Mats Nilsson.

Om någonting borde reaktorstoppet vara en påminnelse om hur sårbara vi är utan planerbar kraft i södra Sverige. Hade vi haft alla reaktorer i gång hade pristrycket inte varit lika påtaglig som nu, menar han.

Krävs investeringar

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, understryker att beskedet kring Ringhals 4 sätter ljuset på att det finns stora behov av reinvesteringar, utveckling och utbyggd kraftproduktion.

– Utan beslut kring detta riskerar produktionen att gå ner samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Den kris vi idag befinner oss i är ingenting mot vad som då väntar, säger han och fortsätter:

– Därför måste vi riva hinder, skapa förutsättningar för investeringar och värna den elproduktion vi har idag. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas.

Carl Berglöf är expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen. Han pekar på att Sverige har fått ett elsystem utan marginaler; när något oväntat inträffar får det direkta konsekvenser för elsystemets funktion. Inget kraftverk är helt säkrat mot oväntade fel och driftstopp.

– När det gäller kärnkraften fanns det från början en plan för detta. Det var genom att uppföra tillräckligt många reaktorer så att ett bortfall av en reaktor inte märktes i mängden. Men sedan hälften av reaktorerna avvecklats blir varje kvarvarande reaktor väsentlig för systemets funktion och för prisbilden de dagar då det inte blåser tillräckligt, säger han.

– Resultatet blir som vi ser nu att en enskild felande komponent i ett enskilt kraftverk får stor påverkan på hushållens ekonomi. Det är inte hållbart, lägger han till.

Han anser att det är komplicerat, riskfyllt och tidsödande att etablera ny elproduktion i Sverige samtidigt som det saknas skyddsnät för kraftverk som signalerar avveckling.

– Det är så att säga trögt att få in ny elproduktion samtidigt som det är lätt att bli av med den befintliga produktionen. Det är inte rätt förutsättningar för den tillväxt av elproduktionen som vi behöver för att klara elektrifieringen och motverka de nuvarande elpriserna. När möjligheten till import av el krymper blir situationen än mer problematisk, säger han.