DEN AKUTA ELKRISEN

Efter tyska misstaget – så stor är risken för svensk elransonering

Bild: Joakim Ståhl / SvD / TT, Mostphotos

Tysklands beroende av rysk gas kan påverka hela Europa negativt om banden klipps för snabbt, varnar flera experter. Redan nu talas det om ransonering av energi, och inte bara i Tyskland. ”Det kommer att märkas i Sverige”, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer till TN.

Kol men inte olja och gas finns med i Europas nya sanktioner mot Ryssland som väntas klubbas formellt på måndag. Under torsdagen röstade EU-parlamentet även ja till att stoppa all import av rysk gas och olja. Det handlar dock inte om ett formellt beslut, utan om ett ställningstagande.

– Det är allmänt känt att Tyskland är väldigt beroende av rysk gas. Men även Nederländerna är beroende av gasen och det är uppenbart att de håller emot tankar på sanktioner som stoppar energiimporten från Ryssland, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till TN.

Varningarna från tysk industri bör tas på allvar, menar Robert Bergqvist.

– Skulle energiimporten från Ryssland stoppas här och nu får det stora konsekvenser för den tyska ekonomin, och därmed också konsekvenser för Sverige.

Sprider sig som ringar på vattnet

Tyskland och Norge tävlar om att vara Sveriges viktigaste exportdestination, så det skulle bli direkta effekter för svensk industri.

– 70-75 procent av vår export går till Europa där den tyska ekonomin fortfarande är motorn. Så det är klart, drabbas den tyska ekonomin av problem så sprider det sig som ringar på vattnet till andra ekonomier, säger han.

”Att man hittills inte klippt den ryska gasen beror helt enkelt på att det skulle påverka flera av Europas länder för hårt ekonomiskt”

Även Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, menar att Tysklands beroende av rysk gas kan påverka hela Europa negativt om banden klipps för snabbt.

– EU tar ytterligare steg för att klippa det ekonomiska och råvarumässiga beroendet av Ryssland, så är det definitivt. Men att man hittills inte klippt den ryska gasen beror helt enkelt på att det skulle påverka flera av Europas länder för hårt ekonomiskt. Det måste man vara väldigt klar över, säger han.

– Det skulle drabba konsumenter och företag framför allt genom kraftigt ökade energipriser. Men det är i alla fall någon form av lättnad att vi nu går mot varmare månader, det minskar gasberoendet. Men till hösten går vi in i en kallare period igen och då är risken att vi drabbas av brist på energi och som en följd extrema priser, säger han.

Tyskland fast i rävsax - risk för ransonering

Tyskland sitter i en räxsax och kan inte snabbt ersätta den ryska gasen. Kärnkraften har fasats ut och det kan ta åratal att bygga upp en infrastruktur för att kunna ta emot gas från andra länder, förklarar Christian Kopfer.

Redan nu talas det om att aktivera nöd- och krisplaner i Tyskland, och att införa ransonering av energi.

Hur allvarligt skulle det vara?

– Det blir en bristsituation för företag och olika hushåll. Vi får acceptera högre priser och det kan bli ransonering. Detta är något som man vill undvika i allra högsta grad, för det kan innebära att vissa företag inte kommer att kunna behålla sin verksamhet, säger han och menar att effekterna snabbt sprids.

Han varnar för lägre tillväxttakt i hela Europa om industriloket Tyskland stannar av.

– Det finns mycket industri i Europa som är elintensiv, och blir elpriserna för höga så måste företagen dra ned på produktionen och då riskeras arbetstillfällen, säger han.

Hur påverkas Sverige om energiförsörjningen inte funkar i Tyskland. Till exempel om den ryska gasen stryps?

– Sverige har inget direkt beroende av rysk gas, men vi påverkas indirekt på flera sätt. Vi är sammankopplade med den europeiska elmarknaden och svenska ekonomin är knuten till euroområdet. Går det sämre för industrin i Tyskland så kommer det att märkas i Sverige. Redan i dag har vi märkt av högre priser för företag och hushåll, säger han.

Men samtidigt är Ryssland beroende av att ha kvar EU som kund, de måste ha intäkterna som gasen ger, det är deras livlina, enligt Christian Kopfer.

– Från Europas perspektiv är det bråttom att lösa situationen innan vintern kommer, så att man inte hamnar i en akut bristsituation. Då kan det bli ransonering i Europa, säger han.

Svenska företag larmar redan i dag om elbrist. Kan vi ens stötta Tyskland med energileveranser om läget blir akut?

– Gasen som Tyskland behöver används inte bara till att driva industrin utan också till att värma upp bostäder. De har en uppbyggd infrastruktur som är anpassad efter gas, som inte går att ändra i en handvändning. Den stora knäckfrågan handlar om hur det kommer att se ut nästa vinter, det kommer att jobbas enormt för att försöka få ned energiberoendet från Ryssland, säger Robert Bergqvist.

EU-kommissionen har satt ett mål att EU ska minska energiimporten från Ryssland med två tredjedelar fram till årsskiftet.

– Frågan är om det kommer att lyckas, jag vet inte. Vi kan behöva ställa om vår konsumtion av energi. Det kan bli så att temperaturer i bostäder skruvas ned, att det uppmanas och uppmuntras till kollektiva transporter och andra saker som minskar vår konsumtion, eller i alla fall uppmuntrar till mindre konsumtion av energi, säger Robert Bergqvist och konstaterar att Europa står inför en gigantisk utmaning som kan bli en mardröm för många företag.

– De vet inte vad priset på energi kommer att vara. Och så har vi det här med att Tyskland överväger möjligheten till ransonering, det vill säga även om du har råd att betala högre priser så är det inte säkert att du får tillgång till energi. Då blir det störningar i produktionen och i ett sådant läge kommer företagen att tänka och agera mer kortsiktigt, det vill säga man avstår från investeringar vilket inte bara blir negativt för företagen, utan också för den ekonomiska tillväxten, säger han.

Kan ransonering bli aktuellt även i Sverige?

– För svensk del påverkas vi sannolikt mer genom att vi får se högre priser, på samma sätt som vi har sett den här vintern. Men sen handlar det väldigt mycket om hur mycket vatten vi får i våra vattendrag, hur mycket vinden kommer att blåsa och i vilken mån kärnkraften kan upprätthållas, säger Robert Bergqvist.

Förbrukning kan sänkas i flera länder

Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät vill inte spekulera i hur energisituationen i Europa kan påverka Sverige. Istället beskriver han hur sammanlänkad den europeiska marknaden är. Alla länder sitter samman i en europeisk elmarknad och vid de tillfällen som ett land inte klarar av att täcka sin egen balans så måste det landet importera, vilket sker genom att de får ett högre pris.

– Vid en speciell nivå av import blir det fullt, och då kan man inte ta in mer från ett grannland. I det scenariot ransoneras det bara i landet som har brist. De importerar max, men det räcker ändå inte, så de måste skära ned på förbrukningssidan för att få balans. Är det inte balans så riskerar nämligen hela systemet att kollapsa, förklarar han.

Scenario två är steget värre också för grannländerna. Ett land har en väldigt stor obalans och importerar så pass mycket att det inte finns mer produktion på andra sidan utlandsförbindelsen. Det finns alltså elöverföring, eller kapacitet till landet, men inte tillräckligt med produktion för att importera från grannlandet.

– När efterfråga och tillgång inte möts i elmarknaden så kommer elbörsen att dra ned på förbrukningssidan så pass mycket att det blir ett priskryss, alltså man skapar balans i systemet. Då blir det intressant, för den förbrukning som skärs bort distribueras ut procentuellt till de länder som är knutna till varandra men som då inte heller har ett priskryss. Med andra ord, man sänker förbrukningen egentligen för alla länder, säger Erik Ek.

Hur troligt är ett sånt scenario med tanke på det tyska gasberoendet?

– Jag vill inte spekulera. Men om man tänker sig att Tyskland helt skulle ta bort gas, då kan vi förutsätta att de vill ha maximal import, och alla de länder som är kopplade till Tyskland också. Om vi i ett sånt läge har produktion kvar i Sverige, så att vi kan fylla ledningskapaciteterna berörs vi inte ett dugg. Men skulle det bli en kall vinterdag, då vet vi att Sverige har ett underskott, framför allt i södra Sverige.

– För de olika scenarierna är vi extremt beroende av vädret, både utifrån förbrukningen och elproduktionen, så är det.

Det är alltid lätt att vara efterklok, men är det så att Tyskland, Nederländerna och andra länder som är beroende av gas har gjort bort sig lite?

– Omställningen handlar inte bara om att ersätta den fossila energin med grön energi, utan också om att vi behöver ha mycket mer energi framöver. Den stafettväxlingen är en utmaning för alla länder. Men så länge beroendet av rysk gas finns kvar så får vi leva med riskerna för avbrott i energiproduktion och högre priser, säger Robert Bergqvist.

– Det är lätt att man börjar prata om naivitet. Man kan väl bara konstatera att vi alla har varit naiva kring Ryssland och risken för att de skulle angripa och invadera ett annat land. Där kan man inte peka ut Tyskland, vi alla har underskattat det som nu händer framför våra ögon, fortsätter han.

”Kan bli ett bryskt uppvaknande för många ryssar”

Samtidigt menar Robert Bergqvist att Ryssland är extremt sårbart om Europa på lite sikt lyckas klippa gasen eftersom den ryska ekonomiska politiken länge har varit väldigt kortsiktig.

– Man hade kunnat investera, ta långsiktiga beslut och vara en del av det asiatiska tillväxttåget. Men det har man inte gjort. Så nu sitter man här och kan förlora en väldigt viktig inkomstkälla. Hela den ryska ekonomin är i ett sluttande plan.

Robert Bergqvist beskriver hur den ryska staten sannolikt snart måste pumpa in mer pengar i ekonomin och frågar sig var de pengarna ska komma ifrån.

– Risken är stor att den ryska centralbanken helt enkelt kommer att trycka nya rubel. I ett sådant läge tror jag att risken för hyperinflation är ganska stor, vilket skulle märkas direkt i hushållens plånböcker. Det kan bli ett bryskt uppvaknande för många ryssar.