ELKRISEN
Kartläggning: Vattenkraften fast i byråkratin – ”I den här takten tar det 211 år”
Miljöprövningarna av Sveriges vattenkraft drar ut på tiden och miljarder läggs på domstolsprocesser snarare än miljönytta, varnar branschföreträdare. ”Det kommer bli ragnarök om inte politiken gör något”, säger Gustaf Hellström. I TN:s interaktiva grafik kan du se när din region påverkas.
Den nationella planen för omprövning (NAP) innebär att Sveriges cirka 2 000 vattenkraftverk fram till 2040, ska moderniseras eller rivas ut om de inte uppfyller kraven. Syftet är att säkra vattenmiljön och uppnå en effektiv elförsörjning.
Den nationella planen för omprövning (NAP) avser modernisera eller avveckla Sveriges vattenkraftverk till 2040.
Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening, kritiserar den långsamma takten i omprövningsprocessen.
Enligt Hellström leder tolkningen av EU:s miljökvalitetsnormer till höga kostnader utan biologisk nytta.
Johan Bladh, ansvarig för vattenkraft på Energiföretagen, varnar för konsekvenser av omfattande miljökrav för stora anläggningar.
Småskaliga kraftverk är viktiga för lokal beredskap och pålitlig elkraft, enligt Gustaf Hellström.
Dialoger mellan myndigheter och bransch aktörer bedrivs för att förbättra samarbetet inför prövningar.
Enligt TN:s datakartläggning (av statistik från Havs och vattenmyndighetens databas Strömmen) har bara 2,2 procent av besluten gått igenom sedan lagstiftningen trädde i kraft 2019. Det handlar om 41 av de 1 904 anläggningar som anmälts för prövning som nu har vunnit laga kraft.
• Ej påbörjad: Vattenkraftverket ingår i NAP och har tilldelats en prövningsgrupp med deadline, men samverkansprocessen har ännu inte startat.
• Samverkan pågår: Den inledande fasen där verksamhetsutövare, länsstyrelse, kommuner och miljöorganisationer försöker komma överens om miljöåtgärder inför domstolsprövning.
• Samverkan avslutad, saknar domstolsbeslut: Samverkansprocessen är klar, men ansökan har inte inlämnats eller prövats ännu. Enligt HaV kan samverkan avslutas långt innan ansökan senast ska lämnas in.
• Domstolsprövning pågår (har målnummer): Ansökan har inlämnats till Mark- och miljödomstolen och fått ett målnummer. Domstolen handlägger ärendet.
• Domstolsbeslut, ej laga kraft: Domstolen har fattat beslut men det har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD), eller överklagandetiden har inte löpt ut. Beslutet kan fortfarande ändras.
• Domstolsbeslut vunnit laga kraft: Beslutet är slutgiltigt och kan inte längre överklagas. Först här räknas ärendet som slutgiltigt avgjort i NAP-processen.
Det är ett alldeles för långsamt tempo i miljöprövningarna, menar Gustaf Hellström, ordförande i Svensk Vattenkraftförening, SVAF, som organiserar landets små och mellanstora kraftverksägare.
— Vi har bränt en femtedel av den avsatta tiden men bara lyckats få domar på två procent. Framfarten är en tiondel av vad som var beräknat. Drar man ut den linjalen kommer omprövningen ta 211 år, säger han.
Snäva tolkningar
Grundproblemet, menar han, är att myndigheter i många fall låser in sig vid tolkningen av EU:s miljökvalitetsnormer (MKN) utan att ta tillräcklig hänsyn till lokala förhållanden. Gustaf Hellström, som själv är småskalig kraftverksägare i Kolmården, har till exempel fått besked från Länsstyrelsen att en fiskväg ska byggas, trots att fisk ändå stoppas av ett naturligt hinder nedströms.
– Det blir ju jättedumt om man kräver kraftägaren att betala för fiskvägar för fem till tio miljoner kronor utan att de gör någon biologisk nytta. Sverige är det enda landet av 27 EU-medlemmar som använder miljökvalitetsnormer på det här sättet. Det är inte troligt att de andra 26 har fel, säger han.
Detta äter snabbt upp de tio miljarder kronor från Vattenkraftens miljöfond, som vattenkraftsbranschen avsatt för syftet att finansiera omprövningarna.
– De pengarna kommer absolut inte att räcka. Hade de använts som det var tänkt från början, till åtgärder som faktiskt ger nytta, hade det varit bra. Nu går i stället pengarna till domstolsprocesser. Tanken med hela förarbetet var att vi skulle komma överens i samverkan och sedan få ett klubbslag i domstolen, säger Gustaf Hellström.
Medan processerna för de mindre kraftverken maler på, har de stora knappt börjat. Av de 197 storskaliga anläggningarna, med en effekt över tio megawatt, har bara en fått ett lagakraftvunnet beslut.
Även om regelverket är samma för stora och små kraftverk, kan de förstnämnda vara mer komplicerade på grund av dammsäkerhetsklasser och större påverkansområden. En stor riskfaktor är att många stora anläggningar påverkas av krav kopplat till Natura 2000-skyddet, menar Johan Bladh, ansvarig för vattenkraft på Energiföretagen, branschorganisationen för de storskaliga kraftverksägarna.
Svenska kraftnät har rapporterat att över 90 kraftverk med en kapacitet på 1800 MW och en årsproduktion på 7 TWh påverkas av Natura 2000, men Energiföretagen anser att detta är en underskattning.
– Utrivning är sällan ett krav utan blir en konsekvens av att miljöåtgärderna blir så omfattande att det inte finns ekonomiska förutsättningar att driva anläggningarna vidare. Det är därför mycket viktigt att miljöåtgärderna blir väl avvägda även om Natura 2000-områden påverkas.
Ett uppmärksammat fall är prövningen av Höljes vattenkraftverk där Fortum har varnat för att miljökrav kopplade till Natura 2000 kan leda till utrivning och produktionsförluster på över hälften av det nationella taket på 1,5 TWh.
– Regeringen har varit tydlig med att det inte ska bli mer än 1,5 TWh även inklusive Natura 2000-åtgärder, men resultatet av myndigheternas nuvarande bevarandeplaner skulle bli mycket större än så, säger Johan Bladh.
Den vattenkraft som fanns när Natura 2000-områdena pekades ut för 25 år sedan bör som huvudregel anses förenlig med skyddet.
– Annars riskerar vi förluster som vida överstiger vad som var tänkt, säger Johan Bladh.
Den långa väntetiden ligger också som en våt filt över möjligheten att investera och utveckla vattenkraften, tillägger Johan Bladh.
– Vem vill göra stora investeringar om man inte vet om man har tillstånd för sin verksamhet om tio år? Detta är ett problem även om tidplanen håller, men blir förstås ännu värre om tidplanen spricker. En annan konsekvens är att viktiga miljöåtgärder fördröjs i onödan. Det finns självklart också risker för Sverige om inte EU-regelverket uppfylls i tid.
• Moderna miljövillkor: Verket får nya driftsvillkor och fortsätter producera el.
•Återkallande (utrivning): Tillståndet återkallas och anläggningen rivs ut.
• Avvisning: Ansökan tas inte upp till prövning. Grunderna varierar och kan involvera både formella och juridiskt substantiella frågor.
Av de 41 kraftverk som fått lagakraftvunna beslut har 21 rivits ut varav 17 av dessa saknar registrerad effekt, fyra är småskaliga under 1,5 megawatt. Kraftverk utan registrerad effekt rivs ut i nästan samtliga fall.
Enligt Gustaf Hellström berörs inte bara vattenkraftsägaren utan hela samhället. I takt med att andelen förnybar energi ökar och ny kärnkraft dröjer blir vattenkraften det enda planerbara alternativet för att hålla produktion och konsumtion av el i balans, sekund för sekund.
– Det går inte att bygga bort vattenkraften samtidigt som vi bygger ut mer oplanerbar elproduktion. Då riskerar vi situationer som i Spanien med stora avbrott. Sverige har ett bra utgångsläge tack vare vattenkraften som står för 98 procent av reglerförmågan, säger han.
Småskaliga kraftverk är också viktiga utifrån en beredskapssynpunkt då de ofta ligger nära städer och tätorter, i vissa fall ett stenkast från sjukhus och äldreboenden, menar Gustaf Hellström.
– Om vi tittar på hur Ryssland slår ut energiproduktionen i Ukraina börjar de med de stora kraftverken och går sedan neråt. Sverige har merparten av sin vatten- och vindkraft i norr och färre än ett dussintal transmissionsledningar ner till södra Sverige. De är långa och svåra att försvara. Då är den lokala småskaliga kraften ovärderlig, säger han.
För att förbättra samverkansprocesserna har SVAF tillsammans med bland annat älvräddarna samlat myndigheter, miljöorganisationer och branschaktörer för dialog. I maj 2025 genomfördes Svartårundan i Tranås, där bland annat Jönköpings län, Älvräddarna, Naturskyddsföreningen och Tranås Energi deltog för att diskutera förutsättningarna innan ärendena når domstol.
Öppna kartan i nytt fönster ↗
Använd + och − för att zooma. Klicka och dra för att flytta kartan.
Hovra över en prövningsgrupp för att se en översikt i panelen. Klicka på gruppen för att låsa informationen — hover på andra grupper ignoreras då. Klicka utanför för att stänga.
Filtrera med knapparna ovanför kartan för att bara visa prövningsgrupper med en viss deadline-status.
På mobil: tryck på en prövningsgrupp för att se informationen i panelen nedanför kartan. Tryck utanför för att stänga. Svep horisontellt i filterraden och legenden för att se dolda alternativ.
– Vi gjorde det på en plats där prövningen ännu inte hade inletts, det vill säga innan man hade ”grävt ner sig i skyttegravarna”, säger han.
En liknande resa planeras till Gullspång i maj. Där är situationen omvänd då området är Natura 2000-klassat och utpekat för att skydda bland annat den akut hotade gullspångslaxen.
– Där är i stället läget infekterat mellan verksamhetsutövare och Länsstyrelsen, säger Gustaf Hellström.
Stora meningsskiljaktigheter
De här variationerna är kännetecknande för hur samverkan fungerar i olika delar av landet. Där den fungerar väl är det fortfarande undantag, menar Gustaf Hellström.
– I exempelvis Jönköping och Dalarna gör man mer flexibla bedömningar. Där kan god ekologisk status fastställas även i områden där det finns dammar, om åtgärder som fiskvägar inte bedöms ge någon biologisk nytta. Men det gäller bara två av 21 län, i de övriga 19 resonerar man inte så, säger han.
Men Gustaf Hellström menar att samtalen inte räcker om de inte följs av beslut på nationell nivå.
– Det kommer bli ragnarök om inte politiken gör något. Tanken var att vi skulle komma överens i samverkan och sedan få ett klubbslag i domstolen. Nu ska allt avgöras i domstol, det kommer man inte att mäkta med, säger han.
Johan Bladh på Energiföretagen är inne på samma linje.
– Vi kan bara hoppas att de nya förordningsbestämmelserna från i somras och den vägledning som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät nyligen tagit fram kan bidra till en mer enhetlig tillämpning.
