KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Regeringen ser över Sveriges klimatpolitik

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), John Hassler, professor i nationalekonomi och statsminister Ulf Kristersson (M). Bild: Ali Lorestani/TT

Politik (TT)

Den svenska klimatlagstiftningen ska ses över i ljuset av EU:s nya klimatpaket "Fit for 55", meddelar regeringen. ”Sveriges politik behöver utvecklas”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Uppdraget att se över klimatlagen går till nationalekonomen John Hassler.

Frågan är om Sveriges klimatpolitik samklingar med den europeiska, och det är viktigt att man analyserar det, säger Hassler på en presskonferens med statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Kristersson, som deltog på länk från Bryssel, säger att "Fit for 55" lägger om grunden för EU:s klimatpolitik. Skulle andra delar av världen göra det EU nu förbinder sig att göra så skulle vi klara 1,5-gradersmålet, säger han.

Det här kommer att få stor betydelse för EU och andra länder. Det här betyder att man måste titta på hur man ska göra saker och ting.

"Klimatet är globalt"

Det handlar om elektrifiering, alternativa bränslen och en lång andra faktorer som kommer att påverkas av detta, säger statsministern.

Stora delar av världen skulle behöva göra ungefär samma resa. Klimatet är globalt.

EU:s klimatpaketet "Fit for 55" innebär att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå och att hela EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För svensk del är målen som riksdagen slagit fast att utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska också minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Slogs fast i riksdagen

När nu "Fit for 55" är beslutat så skapar det nya förutsättningar för klimatpolitiken i Sverige, säger klimatminister Romina Pourmokhtari.

I och med det här så styr nu EU mot FN:s klimatpolitiska ramverk – Parisavtalet. EU tar sitt ansvar för att nå 1,5-gradersmålet och går före.

Det svenska klimatpolitiska ramverket fastställdes av sju av åtta partier i riksdagen 2017. Alla utom regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna röstade för.

När det klimatpolitiska ramverket togs fram så beslutades det att om EU sätter upp ambitiösa klimatregleringar så behöver den svenska klimatlagstiftningen ses över. Och det ska vi nu börja med, säger Pourmokhtari.

John Hassler ska vara klar med sitt uppdrag den 16 oktober. Hassler har redan varit ute i debatten och sagt att det svenska transportmålet till 2030 är "överspelat".

"Det gör ingen nytta längre", har han sagt.

Han ska även analysera hur Sverige i allians med andra länder kan få större utsläppsländer att ta sitt ansvar och se över hur Sverige kan arbeta för att Parisavtalet ska genomföras globalt.

Svenskt Näringsliv välkomnar utredningen. Vd Jan-Olof Jacke menar att varje investerad krona måste generera störst möjliga klimatnytta. Att regeringen tillsätter en utredning för att ta fram en strategi för implementeringen av EU:s klimatpaket skapar en god förutsättning för svenskt ledarskap i klimatfrågan.

– Globala problem och globala utmaningar måste hanteras på en så hög internationell nivå som möjligt. Klimatpaketet är så pass kraftfullt att det finns goda förutsättningar att nå målen, säger Jan-Olof Jacke.

Han understryker även att näringslivet redan driver på för att nå de olika styrmedel och regler som Fit for 55-paketet innehåller och att svenska företag är väl positionerade för att leverera lösningar för den klimatomställning som behövs och samtidigt stå starka i den internationella konkurrensen.

– Det är nu avgörande att skapa bättre förutsättningar för att företagen ska kunna fortsätta leda den gröna omställningen. Vi behöver mer fossilfri el, snabbare tillståndsprocesser och rätt kompetens på plats, säger Jan-Olof Jacke.

Fakta

EU:s klimatpaketet "Fit for 55" innebär att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå och att hela EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För svensk del är målen som riksdagen slagit fast att utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska också minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Det längre målet säger att år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.