FRIHANDELNS FRAMTID

Avgörande läge för historiska avtalet – ”Millimeter från mållinjen”

Efter 26 års förhandlingar ser avtalet mellan EU och Mercosur-länderna till slut ut att vara på gång. Men det är mycket som står på spel, varnar Kommerskollegiums chefsekonom Per Altenberg. ”Då är EU:s handlingskraft verkligen undergrävd för framtiden”, säger han till TN.

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och länderna i Mercosur, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, påbörjades redan år 1999. 26 år och många turer senare finns det till slut ett färdigt förslag som godtagits av både Mercosur-länderna och av medlemsländerna i EU.

– Det är faktiskt det befolkningsmässigt största avtal som EU har tecknat. Så det är klart att det är ett viktigt avtal, både med tanke på att förhandlingarna har pågått så pass lång tid och sett till avtalets storlek. Det medger en helt annan diversifiering av EU:s handelsströmmar, säger Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, till TN.

– Det är en väldigt stor förmån för EU att ha vad man nästan kan säga är exklusiv tillgång till den sydamerikanska marknaden därför att tullmurarna generellt sett är höga i de här länderna.

Kan fördubbla handeln

Avtalet välkomnas av näringslivet och Per Altenberg ser framför sig att avtalet kommer att innebära en betydande handelsökning mellan de båda jättemarknaderna. Det kan dock komma att dröja tills den fulla effekten märks av eftersom tullsänkningarna ska fasas in efterhand.

– Man brukar säga mellan tummen och pekfingret att ett handelsavtal av den här typen kan fördubbla handeln mellan parterna, men att det sker under en längre period, säg tio år.

Hur står sig det i jämförelse med EU:s andra handelsavtal?

– Jag skulle säga att det är ganska normalt. Fast Mercosur skiljer sig på två sätt. Det är en mycket skyddad marknad i utgångsläget, vilket skulle kunna innebära starka effekter av en liberalisering. Men å andra sidan är avtalet lite mindre ambitiöst än en del andra avtal som EU har tecknat nyligen, som de med Japan eller Nya Zeeland, vilket skulle kunna indikera att det inte blir lika starka effekter här. Men eftersom de parametrarna verkar i olika riktning så förväntar jag mig ändå totalt sett att det blir ganska normala handelseffekter.

Enligt Per Altenberg innehåller avtalet med Mercosur inte lika många eller stora tullsänkningar som exempelvis det avtal som EU har med Japan. Dessutom har EU lagt in skyddsåtgärder för jordbruket, dels i form av fortsatta tullar, dels i form av hur stora kvoter som får importeras till Europa.

”Jag tycker att diskussionen ganska snabbt frikopplas från det som avtalet faktiskt innehåller och i stället får en egen dynamik.”

En av anledningarna till att avtalet har tagit tid att förhandla fram är just att representanter från jordbruket i en rad länder har varit oroliga över hur ökad import kommer att påverka den inhemska produktionen.

Finns det anledning för jordbruket att känna oro över avtalet?

– Det var ju redan från början både hängslen och livrem. I det färdiga avtalet är liberaliseringsgraden låg inom jordbrukssektorn och för de delar som liberaliseras har man infört tullkvoter som dessutom är mycket begränsade i relation till de tullkvoter vi normalt ser. Och utöver det så har man möjligheter till skyddsåtgärder om inte tullkvoterna så att säga skulle ha den begränsande effekt som man hoppas på, säger Per Altenberg.

– Jag tolkar det som att det är i första hand en politisk diskussion och jag tror inte att det i verkligheten kommer att få så negativa effekter som man befarar. Och tvärtom så finns det ju också möjligheter när marknader i Sydamerika öppnas upp för europeisk livsmedels- och jordbruksindustri.

Är det ofta så med handelsavtal, att det är lätt att se riskerna men kanske svårare att se möjligheterna?

– Ja, det tycker jag. Och dessutom tycker jag att diskussionen ganska snabbt frikopplas från det som avtalet faktiskt innehåller och i stället får en egen dynamik.

Svårt handlingspolitiskt läge

Enligt Per Altenberg finns det snarare anledning att oroa sig för att skyddsåtgärderna kommer att leda till att effekterna av Mercosuravtalet inte blir så omfattande som många har hoppats.

– Ja, om man först liberaliserar och sen inför en rad olika åtgärder för att begränsa effekterna av marknadsöppningar, så är det ju klart att risken är att det inte blir någon ökad handel. Och då har ju inte avtalet haft någon effekt, varken negativ eller positiv.

– Men den största risken som jag ser just nu är ändå det läge vi befinner oss i just nu. Vi har ett väldigt svårt handelspolitiskt läge i relation till USA där EU måste visa handlingskraft och förverkliga de fina orden om att vi ska diversifiera vår handel för att minska vårt beroende av enskilda aktörer. Om vi inte ens kan genomföra det här uppenbara svaret på den utmaningen, då är EU:s handlingskraft verkligen undergrävd för framtiden.

Ministern: ”Ett välavvägt förslag”

Men att avtalet inte skulle gå i mål ser bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) som högst osannolikt.

– Nu är vi väldigt, väldigt, väldigt nära, vilket såklart är väldigt glädjande. Från ett svenskt perspektiv har vi drivit det här länge och jag har själv verkligen gjort fotarbetet. Det var ett par länder, inte minst Italien, som var helt avgörande för att få det här över mållinjen så vi har gjort intensiva insatser för att det också skulle bli så, säger han till TN.

Så sent som i december meddelade Italien att de skulle ansluta sig till Frankrikes krav om att komplettera avtalet med fler skyddsåtgärder. Men när de ytterligare åtgärderna förts in i avtalet röstade landet alltså till slut ja.

Formellt sett måste Mercosuravtalet dock fortfarande röstas igenom i EU-parlamentet innan det kan träda i kraft.

– Men jag har svårt att se att det skulle stoppas av parlamentet när kommissionen är för och rådet redan har röstat igenom i kvalificerad majoritet. Man har ju dessutom förändrat i flera delar under processens gång just för att lindra oron som har funnits kring lantbruket. Det här är ett välavvägt förslag som Sverige såklart står bakom, säger Benjamin Dousa.

Hur stor är risken att det dyker upp nya protester som kan sinka processen?

– Vi är millimeter från mållinjen nu. Och de länder där protesterna har varit som störst, till exempel Frankrike, Polen och Irland, röstade ändå emot. Så det spelar inte så stor roll vad de länderna tycker i det här sammanhanget. Utan det helt avgörande har varit Italien och nu röstade de för i omröstningen i rådet.

”Mindre justeringar”

Sverige har länge varit ett av de drivande länderna i att få avtalet på plats, och även om den senaste tidens förhandlingar alltså har medfört en del förändringar så känner sig Benjamin Dousa nöjd med resultatet.

– Det är jag verkligen. Man har gjort mindre justeringar vad gäller specifikt lantbruket men 99,9 procent av avtalet är det ursprungliga förslaget. Från Sverige kommer vi att kunna exportera industrivaror, läkemedel, plast, kullager - allt det vi är bra på. Så det är helt oförändrat.

– 90 procent av alla tullar från Europa till Markosur avskaffas och vi avskaffar 95 procent av alla tullar i andra riktningen. På det sättet är det här ett väldigt brett avtal.

Enligt Benjamin Dousa har såväl EU-kommissionen som London School of Economics kommit fram till att Mercosuravtalet kan skapa 400 000 jobb bara i Europa. Han uppskattar att handeln mellan parterna med kan komma att öka med 40 procent redan under de första åren som en följd av avtalet.

”Om vi skriver under ett frihandsavtal så kommer inte vi tre dagar senare att skicka en signal via Twitter om att det inte gäller längre.”

Dessutom ska man inte underskatta värdet av att främja samarbete och att signalera att man är en trovärdig partner i den geopolitiska tid som råder, anser Benjamin Dousa, som konstaterar att diversifierade handelskedjor medför minskad sårbarhet.

Hur viktigt är det för EU att få det här på plats nu?

– Det är otroligt viktigt. Det skickar en stark signal inte bara till Sydamerika utan även till andra länder och regioner som vi just nu har förhandlingar med; Indonesien, Indien, Filippinerna, Thailand och Malaysia för att nämna några. Att när USA sluter sig och vänder sig inåt så gör Europa tvärtom. Vi vill ha affärer och vi vill ha fler utländska investeringar här hemma. Vi vill också att våra företag investerar på deras kontinenter och i deras länder.

– När jag har varit ute och rest så har jag märkt att intresset för Europa från andra länder har ökat med anledning av Trumps handelspolitik. Om man får sämre tillgång till den amerikanska marknaden, då är den europeiska marknaden mycket attraktiv. Och man vet att om vi skriver under ett frihandsavtal så kommer inte vi tre dagar senare att skicka en signal via Twitter om att det inte gäller längre.

Viktigt för SME-företag

Benjamin Dousa ser också framför sig att Mercosuravtalet kan innebära stora fördelar för små och mellanstora företag, som inte alltid har möjlighet att lägga resurser på att hantera handelshinder. Utöver att tullnivåerna sänks är det värdefullt att processerna blir enklare, menar han.

– De riktigt stora börsbolagen i Sverige har hela avdelningar som jobbar med det här eller så tar de in konsulter för en specifik affär. Men SME-segmentet har kanske inte råd att lägga en halv miljon på att få hjälp i en specifik affär i till exempel Brasilien, säger han, och fortsätter:

– När processerna förenklas så öppnar det helt nya dörrar för små och medelstora företag som kanske tidigare helt har tänkt bort Sydamerika för att det är geografiskt långt bort, kulturellt långt bort och framför allt för att det finns en massa byråkrati kopplat till det.

”Handelseffekter kan komma redan innan avtal har trätt i kraft.”

Även när Mercosuravtalet väl har röstats igenom i alla instanser så kommer det att ta tid innan det kan träda i kraft. Först måste det enligt Benjamin Dousa bland annat översättas till samtliga officiella språk i EU, en process som beräknas ta mellan ett och två år.

Per Altenberg på Kommerskollegium uppskattar också att det kommer att ta minst ett eller ett par år innan avtalet kan börja gälla.

– Men ibland när vi har gjort beräkningar har vi sett att handelseffekter kan komma redan innan avtal har trätt i kraft. Det handlar helt enkelt om förväntanseffekter, att företag börjar förbereda sig för att kunna dra nytta av det som kommer.