RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Så vilseleds svenskarna om matpriserna – ”Låtsas att man inte förstår”

Larmande rubriker om rusande matpriser, planerade bojkotter och politiker som använder matpriserna som slagträ i debatten missar medvetet de bakomliggande externa orsakerna, varnar flera experter.

Den webbaserade tjänsten Matpriskollen konstaterade nyligen att ”priserna i landets livsmedelsbutiker rusar på nytt”.

Bakgrunden är att inflationen steg till 2,2 procent i januari jämfört med januari 2024. Under torsdagen kom februaris siffror, som visar att inflationen (KPIF) steg till 2,9 procent.

SCB konstaterar att ett antal livsmedel som till exempel kaffe, te, olivolja, kakao och olika mejeriprodukter låg bakom prishöjningen.

"Höjda hyror samt prisökningar för livsmedel och restaurangbesök var bland de främsta bidragen till inflationstakten i januari", sa Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

På sociala medier planeras det nu för en bojkott av de stora livsmedelskedjorna under vecka 12.

”Det är ett rån varje gång man ska köpa olivolja”, säger Filippa Lind, student och initiativtagare till bojkotten till Sveriges Television.

Beror på externa omvärldsfaktorer

I inslaget kommer det dock inte fram att de senaste årens extremväder i Sydeuropa lett till sämre skördar för en rad grödor som till exempel oliver.

Spanien, som är världens största producent av olivolja, producerade bara hälften så mycket olivolja som man brukade göra, rapporterades det om redan 2023.

Dåliga skördar i Brasilien har resulterat i stigande priser på kaffe och kallt väder i Spanien har tiden slagit mot gurkodlingar, konstaterar Karin Brynell, vd, på Svensk Dagligvaruhandel.

– Det är externa faktorer som dagligvaruhandeln inte kan påverka. Vinstmarginalen för dagligvaruhandeln ligger på 2–2,5 procent enligt en rapport av SCB och det stämmer inte att dagligvaruhandeln ”utnyttjar situationen” och höjer priserna.

Ökar från låga nivåer

Hon menar att man inte heller kan tala om en kraftigt höjd inflationstakt.

– Sett i ett lite längre perspektiv är det egentligen inte en exceptionellt hög siffra då vi kommer från decennier av väldigt låga prisökningar, runt 1,5–2 procent. Sedan steg inflationen kraftigt under 2022–2023, och var som högst våren 2023. Under 2024 har den minskat och legat runt 1–1,5 procent igen, men i januari hoppade den upp till 2,2 procent. Det är ingen jätteökning.

– De här procentsatserna visar också att även om dagligvaruhandeln skulle sänka priserna med hela inflationssatsen på 2 procent, och därmed utradera vår vinstmarginal, så skulle det få väldigt små priseffekter, fortsätter Karin Brynell.

Hetsjakt mot dagligvaruhandeln

Svenskt Näringslivs chefekonom Sven-Olov Daunfeldt pekar på att de svenska livsmedelspriserna ligger under EU- genomsnittet (se bild längst ned)

”Det pågår just nu en obehaglig hetsjakt mot dagligvaruhandeln som baseras på felaktiga analyser och utbredda missuppfattningar. Fakta är att livsmedelspriserna har ökat mer i 18 av 27 EU-länder. Prisökningstakten är lägre i Sverige än i EU-genomsnittet, trots en försvagad växelkurs under perioden”, skriver han på Linkedin.

Carl Eckerdal är chefsekonom på Livsmedelsföretagen. Han konstaterar att politiker många gånger använder stigande matpriser som ett slagträ i den politiska debatten. Nyligen uppgav till exempel Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att regeringen måste inrätta en matpriskommission för att stabilisera matpriserna.

”Självklart ska matkedjorna ta ansvar och inte använda situationen vi har nu, men när vi nu ser att matpriserna ökar och fortsätter att öka har även regeringen ett ansvar att sätta en press på bolagen”, sa Magdalena Andersson till TT.

– Det är att vilseleda svenska hushåll och låta dem tro att de är lurade. Man låtsas som att man inte förstår vad det egentligen handlar om och angriper symptomen, det vill säga prisökningarna på livsmedel ute i butikerna, snarare än orsakerna till att priserna stiger, säger Carl Eckerdal.

”Omvärldsförhållanden som ingen i Sverige kan påverka.”

Externa faktorer som den ökande globala osäkerheten, klimatförändringar och ekonomiska faktorer har skapat en ny verklighet för livsmedelsbranschen, påpekar Carl Eckerdal. Förväntningarna på att priserna ska sjunka saknar förankring i hur de faktiska produktionskostnaderna rört sig.

– Det är omvärldsförhållanden som ingen i Sverige kan påverka. Vi är pristagare på en global marknad där det mesta har gått i fel riktning.

– Tittar man på till exempel Tyskland som har en mycket större och mer storskalig livsmedelsproduktion ligger Sverige på exakt samma prisökningstakt på 27 procent sedan januari 2022. Det är inte konstigt att livsmedelspriserna ökat 27 procent i Sverige. Det som är konstigt är att de inte ökat snabbare, fortsätter Carl Eckerdal.

Ökade förpackningskostnader

Han pekar bland annat på att nya förpacknings- och insamlingsregler har drivit upp priserna för hela förpackningslinjen och den svaga volatila svenska kronan.

– Ungefär 85 procent av det vi tillverkar säljer vi här i Sverige. Men kostnaderna för att producera styrs till 80 procent av hur kronan rör sig mot euron och dollarn. Det är så klart en svår ekvation att hantera.

Samtidigt visar en undersökning av Potsdaminstitutet för klimatforskning att man på den normala matprisinflationen måste lägga till en stigande klimateffekt på mellan 0,9 procent och 3,2 procent per år fram till 2035.

– Det visar ju på den mycket snabba transformationen som hela jordbrukssektorn nu behöver gå igenom för att hantera och rusta sig mot extremväder. Det kommer att krävas en mängd olika åtgärder som kostar pengar och den kostnaden måste bäras av någon.

”Jag tycker det är att vilseleda svenska hushåll att gå ut och låta dem tro att de är lurade.”

Det nya läget med ökade geopolitiska spänningar och effekter av klimatförändringarna är faktorer som inte kommer att avta utan snarare öka, menar Carl Eckerdal.

– Blickar vi framåt ser vi inga tecken på att priserna är på väg att stabiliseras. Tvärtom. Jag tycker som sagt att det är att vilseleda svenska hushåll att gå ut och låta dem tro att de är lurade, samt att det skulle kunna fixas till med lite ökad konkurrens. Vi ser gärna bättre konkurrens i dagligvaruhandeln, men det kommer inte ha så stor effekt på matpriserna som politikerna hoppas och tror.