DEN SVENSKA EKONOMIN

Chefsekonomen om budgeten: Kan inte skylla på inflationen länge till

En alldeles för försiktig budget, med för få reformer. Det menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, som tycker att regeringen ägnar sig åt för mycket kris- och stödpolitik. ”Den enda som tror att inflationen blir kvar på en högre nivå länge är regeringen själv”, säger han till TN.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt är kritisk till mycket av det som regeringen föreslår i budgeten för 2024. Han tycker att regeringen fokuserar alldeles för mycket på att bekämpa inflationen och för lite på reformer som skapar långsiktig tillväxt.

– Vi vet att inflationen med allra största sannolikhet kommer att vara nere vid Riksbankens inflationsmål när budgeten får effekt, säger han.

Enligt Sven-Olov Daunfeldt är den budget som regeringen presenterade på onsdagen inte tillräckligt offensiv. Det finns positiva inslag och han kan se att regeringen har bra ambitioner, men på det stora hela pratar han om ett delvis felriktat fokus.

– Det är för mycket fortsatt kris- och stödpolitik – i det här fallet genom mer statsbidrag till kommuner och regioner – i stället för att satsa på strukturreformer som stärker tillväxtkraften i Sverige. Det är olyckligt, säger han och påtalar att de flesta kommuner och regioner har en god soliditet och stark finansiell stämning.

– Sammanlagt så uppgår det egna kapitalet bland kommuner och regioner till 720 miljarder kronor. De senaste åren har kommuner och regioner gått med överskott på 167 miljarder.

Trots kommunernas goda siffror har regeringen i budgeten tillfört tio miljarder ytterligare. Det, menar Sven-Olov Daunfeldt, är onödigt.

– Genom att öka generella statsbidrag strösslar man pengarna över alla kommuner. Det är bättre att fokusera på kommuner som har problem.

– Det viktiga är att vi får en politik som ökar tillväxten. Det leder till fler jobb och ökar skatteintäkterna för kommuner och regioner.

Efterlyser bidragsreform

Samtidigt som kommunerna får mer pengar kommer också ett nytt jobbskatteavdrag. Det tycker Sven-Olov Daunfeldt förvisso är bra, men han poängterar att det samtidigt hade behövts en bidragsreform för att ytterligare öka incitamenten att jobba framför att gå på bidrag.

– Det händer inte än, utan det är under utredning. Man kommer att skriva upp mycket av bidragen med inflationen. Det innebär att skillnaden mellan bidrag och arbete kommer att fortsätta vara alldeles för liten, säger han.

– Det är den skillnaden som är viktig för drivkrafterna att arbeta.

”Vi måste ha reformer som gör att arbetslinjen gäller före bidragslinjen.”

Han menar också att det är olyckligt att regeringen frångår principen att höja brytpunkten för statlig skatt i takt med inflationen.

– Man höjer marginalskatten för stora grupper i yrkesarbetet. Det här är ju ingenjörer, gymnasielärare, och poliser. Det innebär att 330 000 personer kommer att få betala mer än 50 procent av en inkomstökning i skatt, säger han.

– Jag skulle säga att den här marginalskattehöjningen är en tillväxthämmande effekt. Vi får komma ihåg att det redan idag är runt en miljon arbetstagare i Sverige som betalar statlig skatt.

Han menar också att det är problematiskt att regeringen väljer att inte ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget.

– Det finns många studier på det här. Bland annat visar en studie från Riksrevisionen att det går att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget utan att det får nån effekt på skatteintäkterna. Tvärtom tror jag att skatteintäkterna skulle öka.

– Det saknar jag verkligen i budgeten – att regeringen inte vågar genomföra den här typen av reformer. Skadliga och tillväxthämmande skatter ska tas bort. Det tycker jag att regeringen missar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Dessutom har regeringen valt att ta bort småföretagens ersättning för höga sjuklönekostnader. Det, menar Sven-Olov Daunfeldt, kan påverka företagens möjligheter att anställa och att det kan göra det svårare för människor med en sjukdomshistoria att komma in på arbetsmarknaden.

Inflationen snart på två procent

Nyligen kom nyheten att inflationen föll kraftigt i augusti – helt i enlighet med Svenskt Näringslivs prognoser.

Hur länge kan regeringen gömma sig bakom inflationen för att inte ta tag i reformer?

– Verkligen inte speciellt länge till. I början på nästa år kommer inflationen att vara i närheten av två procent enligt våra bedömningar.

– Den enda som tror att inflationen blir kvar på en högre nivå länge är regeringen själv.

Vad är du mest nöjd med i den budget som regeringens presenterar för 2024?

– Jag är glad att etableringsjobben kommer på plats. Det är den enskilt viktigaste åtgärden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Överenskommelsen om etableringsjobben kom till mellan arbetsmarknadens parter och den dåvarande regeringen redan 2017. Överenskommelsen innebär att arbetsgivaren betalar en mindre andel av lönen när en person som står långt från arbetsmarknaden anställs och att staten skjuter till resten. Sedan överenskommelsen kom till har frågan dragits i långbänk, men nu ska alltså reformen bli verklighet.

– Jag kanske hade velat se en större satsning på dem, men det är viktigt att de kommer på plats och kan börja verka. Det behövs för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Nu är det viktigt att verkligen se till att det här blir en succé.

Samtidigt som beskedet om etableringsjobben är positivt, kommer ett annat mindre bra besked. Regeringen vill dra ner på de privata matchningsföretagen.

– Det var inte alls bra. De är mycket bättre på att matcha arbetslösa med jobben än vad Arbetsförmedlingen är. Därför borde de snarare ha fått ett utökat uppdrag, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Vi måste ha reformer som gör att arbetslinjen gäller före bidragslinjen.

Vill se bostadsreform

I många delar av landet och i många branscher är kompetenskrisen skriande, samtidigt som det finns alldeles för få bostäder för dem som behöver anställas. Sven-Olov Daunfeldt menar att bostadsfrågan är avgörande för att lösa såväl kompetenskrisen som den gröna omställningen och understryker att det behövs genomgripande reformer på bostadsmarknaden.

– Framför allt behöver vi komma bort från hyresregleringen. Att börja införa marknadshyror är jätteviktigt på sikt. Det löser inte problemet på kort sikt, men det är viktigt på längre sikt, säger han.

Han poängterar också att bristerna i infrastrukturen, inte minst i norra Sverige, behöver åtgärdas och menar att regeringen missar det i budgeten. Inte minst menar han att det borde göras när tiderna nu är dåliga.

– Det är en klassisk åtgärd i en lågkonjunktur. Man borde ha ökat takten i infrastrukturprojekten.

– Vi har en enorm underhållsskuld på infrastruktursidan.

Men kompetenskrisen kräver också att det finns många olika möjligheter att anställa. För många företag i många branscher har arbetskraftsinvandringen blivit avgörande för företagens tillväxt och till och med överlevnad. Trots det vill regeringen begränsa möjligheterna att anställa från tredje land. Bland annat ska det nu införas ett lönegolv som ligger över de kollektivavtalade lönerna i många branscher.

– Det är otroligt olyckligt. Det så kallade lönegolvet är inte alls bra. Det är dessutom principiellt fel. Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen. Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om löner och arbetsvillkor. Det gäller för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Positivt med yrkesutbildningar

Däremot är han nöjd över att regeringen nu satsar mer på yrkesutbildningar. Bland annat ska antalet platser på yrkesvux och yrkeshögskolan utökas.

– Satsningarna är viktiga på den svenska arbetsmarknaden och för företagen.

Kommer det att innebära att vi kommer till rätta med kompetenskrisen?

– Det är ett exempel på en bra reform i budgeten. Om man ska angripa de problem vi har på svenska arbetsmarknaden – och vi har stora problem och vi har haft det i över 30 år – så måste man genomföra en mängd olika reformer. En av dem är utbildningssatsningar, framför allt utbildningssatsningar på vuxna och yrkeshögskolor. Det gör man nu och det är bra.

– Det här är utbildningar som leder till arbete.

Tycker du att regeringen har levererat när det gäller regelförenklingar?

– Den har i alla fall börjat. De ska ju införa någon form av implementeringsråd. Det är ett bra första steg. Sen måste det också leda till konkreta regelförbättringar för företagen på sikt.

En annan positiv nyhet är förenklingen av de så kallade 3:12-reglerna. Där ska bland annat beskattningen av personaloptioner minska.

– Det gör att företag lättare kan ta beslut att vilja växa, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han anser också att regeringen levererar när det gäller frågor som att minska brottsligheten, förbättra elförsörjningen och minska tiden för tillståndsprocesserna.

– Jag tycker att intentionerna är väldigt bra på de områdena. Regeringen har haft ett bra reformtempo där, säger han och fortsätter:

– Förkortningen av tillståndstider är viktig, inte minst när man genomför det i Finland. Om det tar längre tid att genomföra en stor investering i Sverige då kommer vi att tappa investeringar och tillväxt.

Efter den här budgeten har nuvarande regering två höstbudgetar till framför sig, innan det är dags för val. Vad ser du framför dig ska hända de kommande två budgetarna?

– Regeringen har varit för försiktig i den här budgeten. Jag önskar att den framöver satsar på reformer som bygger Sverige starkt långsiktigt. Då finns alla chanser att dämpa de negativa konsekvenserna av lågkonjunkturen och öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.