DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Regeringen inför nytt jobbskatteavdrag

Regeringen satsar 11 miljarder kronor på ett nytt jobbskatteavdrag i höstens budget, säger statsminister Ulf Kristersson (M). Förslaget skulle innebära sänkt skatt med 14 000 kronor per år för en familj bestående av en polis och en sjuksköterska. ”Regeringen ger med ena handen och tar med den andra”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, till TN.

Förslaget skulle innebära sänkt skatt med 14 000 kronor per år för en familj bestående av en polis och en sjuksköterska.

– Nu ser vi till att de med låga och medelhöga inkomster får behålla mer efter skatt, säger Ulf Kristersson på en pressträff.

Det ska bli mer lönsamt att jobba och mindre lönsamt att leva på bidrag, säger statsministern.

– En familj där båda personerna går från bidrag till arbete kommer få upp till 5 600 kronor lägre i skatt, säger han.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller att i den höga inflationen har flera bidrag skrivits upp men det har inte löner på samma sätt.

– Vanliga löntagare har sett sina reallöner sjunka ordentligt och sin köpkraft gröpas ur, säger hon.

– Här menar vi att det är rimligt och rätt att sänka skatten för vanliga löntagare.

På söndagen meddelade regeringen att man pausar uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket innebär 12 miljarder kronor extra för staten. Det är dessa pengar som nu används till jobbskatteavdraget, säger finansministern.

– Vi menar att det är rimligt att i valet mellan att göra ytterligare en historiskt hög uppräkning och att se till att vanliga löntagare i andra inkomstklasser också får en skattesänkning, då är det viktigt och rätt att göra detta, säger Svantesson.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, menar att regeringen ger med ena handen och tar med den andra.

– Jobbskatteavdraget är visserligen en viktig pusselbit för att stärka ekonomin och arbetslinjen. Men genom att inte räkna upp brytpunkten för statlig inkomstskatt så kommer cirka 300 000 fler personer, exempelvis sjuksköterskor, gymnasielärare och ingenjörer, att betala statlig inkomstskatt nästa år. Detta minskar antalet arbetade timmar och drivkrafterna att utbilda sig, vilket hämmar tillväxtkraften i den svenska ekonomin, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv.

– Jag kan inte förstå varför man behåller avtrappningen i jobbskatteavdraget. Det kostar inget att ta bort, däremot skulle man vinna mycket på att stärka viljan att arbeta. Ju fler som får ta del av jobbskatteavdrag, desto bättre för Sveriges långsiktiga tillväxt, säger Sven-Olov Daunfeldt.