BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Kriminalprofessorn: Därför kan det vara farligt att anmäla brott – ”Skulle tänka efter innan”

Lena Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv, Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet. Bild: Stefan Tell, Anders Berndt, Johan Nilsson/TT, Fredrik Sandberg / TT , Christine Olsson, Adam Ihse/TT, Mikaela Landeström/TT

Problemen med poliser som läcker information till kriminella riskerar att leda till att ännu färre företagare vågar anmäla brott, varnar kriminalprofessorn Bo Wennström. ”Det är en oroande utveckling. Jag själv har faktiskt undvikit att anmäla brott vid flera tillfällen”, säger han till TN.

Dagens Nyheters granskning om kriminella som på olika sätt infiltrerar polisen och andra myndigheter har slagit ner som en bomb. Tidningen har bland annat avslöjat att kriminella personer inleder relationer med poliser i syfte att få ut hemlig information och att personer med kopplingar till kriminella gäng har lyckats infiltrera exempelvis polisutbildningen.

Sedan 2018 har det enligt DN uppstått över 514 misstänkta läckor från polisen till kriminella. Under samma period ska minst 30 anställda inom polisen ha pekats ut som säkerhetsrisker.

– I förlängningen riskerar det att underminera tilltron till rättsväsendet och att skada demokratin, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer (M) granskningen till DN.

Han får medhåll av Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Jag är inte förvånad över de uppgifter som har framkommit. Det är en oroande utveckling och jag skulle säga att det har blivit värre de senaste fem åren, säger han till TN.

Rapporter visar på ökning

Enligt Bo Wennström har det alltid funnits läckor inom polisen. Men de senaste åren har problemet med poliser som läcker hemliga uppgifter till kriminella personer blivit värre både i Sverige och utomlands.

– Det är klart att det är svårt att återge några exakta siffror och Polismyndigheten vill inte prata så mycket om det heller. Men tittar man i Europols rapporter är det tydligt att problemet har blivit vanligare, säger han och fortsätter:

– Till stor del beror det på att vi har fått en mycket mer klanbaserad kriminalitet. Då kommer familjen eller klanen först och staten sen. Det har påverkat situationen och lett till en helt annan problematik.

Polisens läckor riskerar att underminera demokratin, menar justitieminister Gunnar Strömmer (M). Bild: Jonas Ekströmer/TT

DN berättar bland annat om en kvinna som misstänks ha placerats på polisutbildningen av personer i sin närhet. När hon till slut stängdes av hade hon hunnit genomgå nästan hela utbildningen.

– Är man en del i den här typen av familj så tänker man mer familjebaserat, man är ingen självständig autonom individ på det sätt som många andra tar för givet. Traditionellt i Sverige har man kanske skämtat om att det är bra att ha en läkare eller en elektriker i familjen. Det här är lite liknande fast på en helt annan nivå, säger Bo Wennström och tillägger att Kriminalvården är ”ännu värre utsatt” än polisen.

– Både Polismyndigheten och Kriminalvården behöver för tillfället rekrytera så oerhört många personer och på Polishögskolan har man sänkt kraven för att bli antagen. Båda myndigheter har ett desperat behov av att fylla platserna och det är bråttom.

”Jag skulle själv tänka efter innan jag anmälde ett brott och har faktiskt undvikit att göra det vid flera tillfällen. Man måste göra kalkylen och ta ställning till hur riskerna ser ut”.

Uppgifterna om kriminella som infiltrerat exempelvis polisen riskerar att få följdeffekter, inte minst för företagen. Han tar upp Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader” från 2023, där det framgår att 41 procent av företagen har slutat anmäla brott till polisen. Endast var tredje företagare anmäler alla brott de utsätts för till polisen, enligt rapporten.

– Utgångspunkten för många företagare är redan i dag att inte anmäla brott som de utsätts för och det här stärker ju knappast förtroendet, säger Bo Wennström.

Du menar att de blir ännu mindre benägna att anmäla?

– Ja, för risken är att kriminella kan få tillgång till exempelvis uppgifter om anmälaren och eventuella misstänkta. Man vet sedan tidigare att när förundersökningar blir offentliga så råkar många illa ut. Jag skulle själv tänka efter innan jag anmälde ett brott och har faktiskt undvikit att göra det vid flera tillfällen. Man måste göra kalkylen och ta ställning till hur riskerna ser ut.

Så är risken som du ser det att företagarna tappar förtroende för polisen och därför inte vill ha kontakt?

– Ja, det också. Men i första hand tror jag att de inte vill ta kontakt med polisen för att de inser att det kan vara farligt.

Lena Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv, ser också allvarligt på avslöjandena om kriminella infiltratörer.

– Infiltration av kriminella inom rättssystemet är djupt allvarligt och riskerar att underminera grunden för rättssystemet. När förtroendet för polisen och rättssystemet eroderas, riskerar det att påverka allmänhetens, och således också företagarnas, vilja att söka hjälp, anmäla brott eller vittna i rättsprocesser. Det skapar en kultur av otrygghet och tystnad, vilket kan förvärra brottsligheten och hindra effektiv brottsbekämpning, säger hon till TN.

Reagerar på rikspolischefens uttalande

Nu hoppas Lena Nitz att avslöjandena leder till att regeringen och berörda myndigheter agerar i frågan.

– Det är bra att infiltrationen av kriminella kommit fram i ljuset och uppmärksammats. Nu är det av yttersta vikt att denna fråga ges full prioritet för att förhindra att situationen förvärras ytterligare.

Rikspolischef Petra Lundh anser att polisen till viss del har varit naiv i frågan om infiltration. Bild: Polismyndigheten

Sedan uppgifterna om polisläckor blev kända för allmänheten har den nya rikspolischefen Petra Lundh kommenterat uppgifterna till DN, där hon uttryckte det som att ”man har varit ganska naiv och inte riktigt förstått”.

Ett uttalande som fick Bo Wennström att reagera.

– Det var inte bra. Och det stämmer inte. Jag skulle säga att de allra flesta som är insatta i polisens arbete har känt till det här problemet.

Vad är risken med ett sådant uttalande?

– Det blir skadeverkningar både inåt och utåt. Inåt tror jag att många poliser känner att det är en felaktig bild som målas upp och utåt ger det intrycket av att det är en verksamhet som inte har koll.

”Jag skulle vara betydligt mer orolig om jag hade varit chef för en myndighet där man inte hade identifierat några motsvarande ärenden.”

Petra Lundh själv har dock en annan bild.

”Jag har tidigare erfarenhet av stora delar av rättsväsendet och det är utifrån den som jag uttryckte att problemet historiskt inte har tagits på tillräckligt stort allvar inom rättsväsendet”, skriver hon i en kommentar till TN.

”Polisen har de senaste åren varit väl medveten om vilken kapabel motståndare vi har och om de försök som görs för att komma åt känsliga uppgifter. Det är utifrån den bilden vi har byggt upp vårt numera mycket robusta interna säkerhetsarbete. Jag skulle säga att vår myndighet har väldigt bra koll genom att det är vi själva som har upptäckt och hanterat alla de ärenden som DN skriver om. Jag skulle vara betydligt mer orolig om jag hade varit chef för en myndighet där man inte hade identifierat några motsvarande ärenden”, fortsätter hon.

Vad vill du säga till företagare som oroar sig för att anmäla brott?

”Jag hoppas och tror att företagare ser att vi tar detta problem på allra största allvar och att vi gör allt vi kan för att inga uppgifter ska hamna i fel händer.”