RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Inflationen fortsätter ner – men en "besvikelse"

Inflationstakten i maj 2023 enligt måttet KPI. Bild: Johan Hallnäs

Inflationen i Sverige fortsätter att sjunka, ned till 9,7 procent i maj. I april låg den på 10,5 procent, enligt SCB. Men det var ändå en besvikelse, enligt bedömare. Inflationen var trots nedgången högre än väntat. Och den underliggande inflationen hänger inte riktigt med nedåt.

– Det var högre än väntat, konstaterar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, som ser att nedgången kommit av sig något.

Även om el och bränsle faller i pris, så är det är bred prisuppgång på varor och tjänster, enligt Isaksson.

– Det var en besvikelse, i april såg vi en mjukare siffra, nu tickar det upp igen, fortsätter han.

Sannolikt att styrräntan höjs

Därmed är det högst sannolikt att Riksbanken står på sig och höjer räntan i slutet av juni.

– I kombination med den svaga kronan ser vi att Riksbanken höjer räntan, säger Isaksson.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, ser också ett behov av ytterligare penningpolitiska åtstramningar i SCB:s siffror.

– Det är fortfarande så att den underliggande inflationen överraskar, både oss, Riksbanken och marknaden. Den är starkare och mer ihållande än vad vi trodde, säger han.

Han noterar särskilt prishöjningar på restauranger, logi och kultur – typisk sommarkonsumtion.

– Framförallt är det så att vi har ändrat vårt beteende. Det är sommar och det är andra saker vi konsumerar nu. Därför har priserna stigit snabbt, säger han.

Större effekter på hushåll

Persson ser det som troligt att det krävs en höjning av styrräntan på 25 punkter (0,25 procentenheter) i juni. Men riskerna pekar just nu mot att det kommer att behövas en höjning till i september, tycker han.

TT: Är det klart då?

– Jag hoppas det. Jag hoppas verkligen de får bukt med inflationen. Jag tror att effekterna på hushållen kommer att bli betydligt större framöver än vad vi kanske har sett den senaste tiden, säger han.

Den så kallade kärninflationen enligt KPIF-måttet, där ränteeffekter har räknats bort, uppgick till 6,7 procent i maj jämfört med 7,6 procent månaden före. Här låg prognoserna på 6,7 procent.

Räknar man bort energipriserna från KPIF-inflationen sjönk den till 8,2 procent, ned från 8,4 procent i april. Snittprognosen för det inflationsmåttet låg på 7,8 procent.

Joakim Goksör/TT

Olle Lindström/TT

Fakta

Det vanligaste måttet för inflations- och kompensationsberäkningar i Sverige är KPI, konsumentprisindex. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, inklusive energipriser och ränteförändringar.

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar också ett mått där effekterna av ränteförändringar tas bort, KPIF (KPI med fast ränta). Sedan 2017 är KPIF Riksbankens målvariabel för inflationen, och deras inflationsmål är 2,0 procent.

Ett tredje mått på inflationen är KPIF exklusive energi. Det kallas också underliggande inflation.

Källa: SCB