FRAMTIDENS TRANSPORTER

Fler flygplatser ska räknas som viktigast

Ekonomi (TT)

Fler flygplatser ska in i det statliga basutbudet, de viktigaste, föreslår regeringens utredare. Skellefteå, kanske Ängelholm, Kalmar och Sundsvall kan bli nya. Ronneby kan däremot ryka.

Utredaren Peter Norman har nu lämnat över sin utredning om statens framtida ansvar för flygplatser till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Norman föreslår att fler regionala flygplatser ska ingå i Swedavia som driver och utvecklar det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige, nu tio stycken. Där ingår bland andra Arlanda, Landvetter, Luleå och Bromma.

Peter Norman vill att Skellefteå ska inkluderas omgående.

– Argumentet är att Skellefteå är ett nav i den industriella revolutionen i Norrland, säger han.

Kalmar kan inkluderas

Regeringen föreslås att på sikt pröva om flygplatserna Ängelholm-Helsingborg, Kalmar-Öland och Sundsvall-Timrå kan inkluderas.

– Ängelholm har ett stort passagerarantal i dag och en stor näringslivskoncentration i sin närhet. När det gäller Kalmar så ligger det i en kommunikationsmässig skugga med bland annat dåliga tågförbindelser. Om detta sker att de (Kalmar) inkluderas så kan man tänka sig att Ronnebys flygplats utgår, säger Norman.

I Ronneby och även i Halmstad, där militären har mycket verksamhet, borde kommunerna och Försvarsmakten ta ett steg fram för flygplatserna, som Peter Norman uttrycker det.

Flygplatserna ska drivas fossilfritt. De ska bedrivas som aktiebolag för insynens skull och för att de inte ska vara "svarta hål i kommunernas ekonomi". Staten ska ha en representant i bolagsstyrelsen. Och det ska finnas installationer för att ladda elflyg och tanka biobränsle till flygplanen.

Karlstad och Sundsvall, på sikt, skulle kunna bli centra för elflyg.

Det förändrade geopolitiska läget och säkerhetsläget tillsammans med ökat behov av sjuktransporter via flyg, motiverar också ett ökat antal beredskapsflygplatser, från dagens 27 till drygt 30.

Ökat stöd till beredskapsflygplatser är den tyngsta faktorn bakom att Norman räknar med att förslagen kräver ökat statligt stöd med 180 miljoner, till 350 miljoner.

Ställer om

Förändringarna föreslås samtidigt som flyget försöker att ställa om till en mera hållbar linje. Flera företag arbetar för att utveckla elflyg, något Peter Norman poängterar. Hans bedömning är att elflyg klan bli verklighet i linjeflyget omkring 2028, det vill säga om fem år.

– Det kommer inte att revolutionera flyget men kommer att kunna vara ett komplement.

Privatisera

Tankar på att privatisera Swedavia finns med i utredningen, även om det inte ingick i uppdraget att föreslå det. Norman anser att en delprivatisering ska utredas men säger nej till att bryta ut Arlanda. Dess betydelse är för stor, inte minst för Swedavias intäkter.

Andreas Carlson säger att frågan om privatisering inte är en fråga som är aktuell.

Utredningen ska omgående skickas ut på remiss, till den 23 maj.

– Vi kommer inte att rulla tummarna, vi drar igång det egna analysarbetet direkt, säger Carlson och tillägger att i det ingår också den utredning som tidigare lämnats om Brommas och Arlandas framtid.

Lars Larsson/TT

Tobias Österberg/TT