DEN SVENSKA EKONOMIN

Gardell om riskerna 2023: "Dramatiskt i början"

Ekonomi (TT)

Hur blir 2023? Vad händer med inflationen? Hur påverkar kriget i Ukraina ekonomin framåt? Finansmannen Christer Gardell, grundare och vd för aktivistfonden Cevian Capital, svarar på TT:s frågor.

Hur var ditt 2022?

– När vi väl är ur pandemin brakade det loss med inflation, energipriser och ett krig i närområdet. Det är rätt mycket osäkerhet som kommer på en gång. Hade det här hänt för 20 år sedan hade det varit total panik på börsen. Så börsen har blivit lite bättre, tycker jag, på att ta emot stryk.

– Under alla konstiga år när pengar inte har kostat något har det blåsts upp rätt många bubblor i systemet, konstiga bolag som inte tjänar något och knappt har någon verksamhet som ändå värderas till miljardbelopp. Och vi fick märkliga företeelser som kryptovalutor och de här spac-bolagen (börsnoterade förvärvsbolag utan verksamhet). Mycket av de här bubblorna har skrubbats bort under 2022, säger Christer Gardell.

– Cevian Capital har klarat sig rätt bra. Vår portfölj ligger kring noll, ner någon procent bara. Och vi känner oss trygga i värderingen.

Vad tror du om 2023?

– Det kan bli rätt dramatiskt i början, tror jag. Men recessionen är säkert borta under 2023. Sedan är det osäkert med kriget i Ukraina. Det är klart att det finns risker i båda riktningarna. Om det eskalerar är det inget roligt scenario, men om det skulle bli fred är det klart att det skulle bli gynnsamt för börsen.

– De som ska vara oroliga är de som har belånat sig kraftigt under de glada dagarna, när pengar varit gratis. Där har du fastighetssektorn och private equity (riskkapitalbolagen), de har väldigt hård belåning. Telekombolagen har också viss belåning.

– Andra bolag som får det tufft är konsumentnära bolag. I Sverige slår räntan igenom direkt, då de flesta har korta och rörliga lån. Sedan har du energipriserna. De har en kraftigt dämpande effekt på köpbeteendet. Det går nog inte att höja konsumentpriserna längre, när kunderna inte har några pengar. Höjer du priserna då tappar du för mycket volym.

Inflationen?

– Vi hade en hel generation som inte visste vad inflation och räntor var. Nu vet de det. Nu vet de att pengar kostar och det gör att jag tror det tar lång tid innan vi får se de här sjuka beteendena igen.

– Vi ser hur fraktpriserna har börjat gå ner och många råvarupriser har också gått ner. Så jag tror att inflationsproblemet egentligen är löst. Riksbanken behöver inte lösa det här mer.

Kina?

– Kina är fortfarande viktigt, en stor marknad. Men det känns politiskt mer instabilt och osäkert än tidigare.

– Jag tror två stora krafter kommer att driva världsekonomin nu: digitalisering/elektrifiering och Indien. Det är enorma krafter. Jag tror att mycket av lågkostnadsstrategierna kommer att flytta mot Indien, som blir nästa tillväxtmotor i världsekonomin. Indien hade samma BNP per capita som Kina hade 1989, medan nu är Kinas är fem gånger högre. En stor del av detta gap kommer Indien att ta igen.

Ryssland?

– Jag tänkte väl som många andra, att Ryssland aldrig skulle gå in i Ukraina; så dumma kan de ju inte vara. Men i och med att de nu har gjort det bör man inte tänka på det sättet. Ryssland är ett allvarligare hot än vad jag trodde tidigare.

– Sedan tror jag att Ryssland har lärt sig en läxa i Ukraina. Jag skulle bli ytterst förvånad om man tar ett vidare steg och går in någon annanstans. Men, men – vi har alla haft fel tidigare. Så man får vara försiktig, helt enkelt.

Tyskland?

– Vi har sålt Thyssen Krupp – äntligen. Det har varit en huvudvärk. Tyskland är svårt, ursvårt, helt annorlunda. Det är oklart vad som är viktigast för tyska bolag: antal anställda i Tyskland eller vinsten?

– I Tyskland är tio styrelsemedlemmar valda av bolagsstämman och tio från fackföreningarna. Fackrepresentanterna jobbar inte i bolagen, som i Sverige. Det är centrala fackföreningsrepresentanter. Det är politiker. De struntar i hur bolaget går. Det som prioriteras är antalet medlemmar i fackföreningen.

– Jag är rätt pessimistisk om Tyskland. De har en mycket begränsad omställningsförmåga.

Joakim Goksör/TT