Räntehöjningar väntas trots kriget

Ekonomi (TT)

Bolåneräntorna kan komma att pressas uppåt trots den ekonomiska smäll som hotar från Ukrainakriget och de västliga sanktionerna mot Ryssland.

Marknadens aktörer räknar med att Riksbanken höjer styrräntan två gånger i år.

Bara förväntningarna om en högre styrränta pressar upp marknadsräntorna, som just nu kretsar kring de högsta nivåerna sedan 2019.

Boräntorna – som började höjas redan före det att ryska styrkor inledde sitt angrepp mot Ukraina den 24 februari – antas hänga med uppåt när Riksbanken faktiskt flaggar för höjd styrränta. Det gäller särskilt bolån med rörlig ränta.

"Det är en utbudschock"

Räntehöjningarna som marknaden ser framför sig dämpar enligt skolboken kreditgivningen och konsumtionen. Detta antas i sin tur pressa ned den ovanligt höga inflationen – som just nu antas få en rejäl skjuts av den utbudschock som står för dörren till följd av Ukrainakriget.

– De är medvetna om att det är en utbudschock och de anpassar penningpolitiken. Men det är klart att när inflationen drar iväg på det här sättet kan de inte ignorera det heller. Risken är att inflationen biter sig fast och spiller över på löner, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.

– Men risken för att det blir en räntehöjning redan i år har ökat. Men vi får se hur Riksbanken tolkar det här.

– Inflationen dominerar just nu över tillväxtriskerna, tillägger han.

Holmgren ser samtidigt en risk för att för kraftiga åtstramningar kan leda till stagflation – en ovanlig och problematisk kombination av krympande ekonomi och stigande inflation.

– Nu är det en utbudschock och det kan ju bli en efterfrågechock som blir större. Men vi är inte där ännu.

Oväntat hökaktigt ECB-besked

Marknadens positioner vad gäller Riksbankens räntehöjningar har stärkts efter det oväntat hökaktiga räntebeskedet från Europeiska centralbanken (ECB) i torsdags – där stödköpen nu stramas åt snabbare än väntat och dörren står kvar öppen för räntehöjningar senare i år.

USA:s centralbank väntas nästa vecka ta täten i de penningpolitiska åtstramningarna, som syftar till att dra ned den ovanligt höga inflationen i västvärlden.

De flesta bedömare räknar med att det ryska invasionskriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland nu kommer driva upp inflationen ännu högre än man tidigare trodde.

Samtidigt kan stora utbudsstörningar och finansiella problem i kölvattnet på kriget och sanktionerna komma att tvinga fram stödåtgärder, både från Riksbanken, regeringen och andra myndigheter som Finansinspektionen och Riksgälden.

Joakim Goksör/TT