KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Flyget ska tanka återanvänd koldioxid

Ekonomi (TT)

Först fångas koldioxid in från ett kraftverk, sen görs det om till etanol som så småningom kan tanka flygplan.

Ett nytt storskaligt projekt för klimatvänligt flygbränsle planeras invid Forsmark i Uppland.

Flyget är en stor bov för klimatet med stora koldioxidutsläpp. På senare år har flygbolag och flygplanstillverkare börjat experimenterat med miljövänligare bränslen, bland annat biobränslen. Nu finns en teknik där koldioxid används ihop med vätgas för att ta fram vad som kan kallas elektrobränsle.

De inblandade parterna, SAS, Vattenfall, Shell och Lanzatech beskriver projektet som mycket spännande och lovande. Man fångar in koldioxid från det lokala kraftvärmeverket i Uppsala, blandar det med vätgas, framställt av fossilfri el. Ut kommer etanol som sedan görs om till flygbränsle.

– Det är som att härma fotosyntesen, fast lite omvänt, säger Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall.

Gott om råvara

– Och tror man att vi ska fortsätta flyga, och om man tror att biobaserat inte kommer att räcka, då är det här vi hamnar.

När elektrobränslet sedan förbränns släpps koldioxiden ut. Men man kan då lite förenklat säga att den dåliga klimatgasen har använts två gånger – en återanvändning.

Anläggningen som ska producera bränslet är tänkt att ligga invid Vattenfalls kärnkraftverk i Forsmark i Uppland och förhoppningen är att den kan vara i drift runt 2026/2027. Målet är att kunna få ut så mycket bränsle att det räcker till 25 procent av all SAS trafik i Norden från 2030.

Konkurrenskraftigt

– Det är inga investeringsbeslut tagna ännu, men det ser ut att kunna fungera riktigt bra, och att det kommer att vara konkurrenskraftigt, säger Lars Andersen Resare, hållbarhetschef på SAS.

Projektet känns mycket lovande, tycker Andreas Regnell. Osäkerhetsmomentet är hur myndigheterna kommer att klassificera bränslet.

– Regleringsfrågan är en viktig pusselbit, säger han.

Anläggningen där vätgas ska produceras kommer också att sluka mycket el, runt 250 MW, ungefär en tredjedel så mycket som det fossilfria stålprojektet Hybrit kommer att sluka.

Visst, det är mycket, konstaterar Regnell, men ser det snarare som ett löfte till alla som vill bygga vindkraft – det kommer att finnas en god efterfrågan på el.

Olle Lindström/TT