ELKRISEN

AI-boomen slukar el som sex kärnkraftverk – nu växer industrins oro: ”Vilda västern”

AI-boomen har utlöst en kapplöpning om Sveriges el. Datacenterjättarnas planer motsvarar ett eluttag på upp till sex kärnkraftverk – och nu växer oron för att svensk industri ska trängas undan. ”Industrin riskerar att hamna i kläm”, varnar Johan Bruce på SKGS. Samtidigt ser skogsjätten SCA enorma affärsmöjligheter.

Skogsbolaget SCA ser stora affärsmöjligheter när datacentervågen 2.0 sveper in över Norden. Tidigare etableringar har främst drivits av molntjänster och datalagring. Nu är det AI-utvecklingens enorma behov av beräkningskapacitet som driver expansionen. Svenska kraftnät har mottagit ansökningar om nästan 7 000 MW, vilket motsvarar ett eluttag på 5–6 medelstora kärnkraftverk.

Med stora markinnehav och erfarenhet av att utveckla vindkraftsprojektutveckling satsar SCA nu på att erbjuda datacenter etableringsplatser.

Nu har bolaget gått vidare med en planansökan för en datacentersatsning i närheten av Nysäter stamnätsstation utanför Sundsvall.

Affärsmodellen innebär att SCA identifierar lämpliga markområden, driver plan- och tillståndsprocesser och arbetar med nätanslutningen innan projekten säljs vidare till datacenterutvecklare.

– Vi utvecklar så kallad ”powered land", där förutsättningarna för elintensiva etableringar har förberetts genom planarbete och tillgång till elnätskapacitet. Det gör att exempelvis datacenter kan etableras snabbare. Det är helt klart där vi har de mest intensiva diskussionerna just nu, säger Martin Ingels, vindkraftschef på SCA.

– Vi kommer att försöka projektutveckla så mycket vi kan, men det gäller att hitta platser där det faktiskt finns ledig kapacitet i nätet.

SCA vill även koppla datacenteretableringarna till utbyggnaden av ny vindkraft.

Tanken är att kunna erbjuda både etableringsplatser och långsiktiga elköpsavtal, så kallade PPA-avtal, från vindkraftsparkerna.

– Vi erbjuder både ”powered land” och tillhörande ny kraftproduktion, säger Martin Ingels.

Niclas Sigholm, grundare och strategikonsult på Sigholm Tech, uppger till Fokus att datacenter har en betydligt högre betalningsvilja för elen än traditionell industri.

Han påpekar att många ”vanliga” industriprojekt är beroende av politiska beslut och långa värdekedjor.

”Datacenter handlar inte om en framtida eventuell marknad. Den existerar och växer rekordsnabbt”, konstaterar han.

Nu vill SCA utveckla fler etableringsplatser och enligt Martin Ingels har bolaget redan kontakter med ett stort antal datacenteraktörer.

Industrin varnar för att hamna på efterkälken

Johan Bruce arbetar med den svenska basindustrins energifrågor på SKGS.

Han är inte emot den snabba utbyggnaden av datacenter i Sverige, men varnar för att etableringarna kan få en fördel i kampen om nätkapaciteten eftersom datacenter ofta kan planeras och byggas snabbare än stora industriprojekt.

– Basindustri har ofta mycket längre ledtider än datacenter och regelverket får inte missgynna den traditionella industrin, säger Johan Bruce.

Europa börjar sätta gränser för datacenter

Den snabba utvecklingen och konkurrensen om nätanslutningar och el har nu fått flera europeiska länder att skärpa reglerna.

Efter att Danmark tidigare i år var tvungna att helt stoppa nya nätanslutningar, mycket beroende på extremt stora kapacitetsansökningar från datacenter, förbereder regeringen därför en prioriteringsordning.

Irland kräver att större datacenter bidrar med elproduktion eller lagring samt ny förnybar el. Storbritannien vill stoppa spekulativa nätansökningar. Nederländerna prioriterar samhällsviktig verksamhet och Norge diskuterar ett stopp för nya datacenteranslutningar.

Finland har på kort tid blivit Europas kanske hetaste område för nya datacenter. Bara under 2026 har omkring 60 nya projekt offentliggjorts och det kan innebära att elkonsumtionen ökar med upp till 40 procent jämfört med förra årets nivå – om alla de planerade datacentren blir verklighet.

Nu förbereder Finland nya regler som ska ge stora datacenter lägre prioritet än traditionell industri vid anslutning till elnätet.

”Först till kvarn-principen ska upphöra och nätbolagen få möjlighet att prioritera anslutningar”, konstaterade näringsminister Sakari Puisto (Sannf) när förslaget presenterades.

Den finska stamnätsoperatören Fingrid har pekat ut områden med kapacitetsbrist, där ansökningar ska delas in i olika prioritetsgrupper.

För ”vanlig” industri går gränsen för lägre prioritet vid 100 MW. För datacenter ligger den redan vid 10 MW. En industri som söker 50 MW hamnar därmed i grupp 2, medan ett lika stort datacenter placeras i grupp 3 (se faktaruta).

– Det främsta syftet är att ta kontroll över utvecklingen. Nu har det varit lite av vilda västern, säger Sakari Puisto till Yle om datacenterboomen.

Sverige väljer en annan väg

Svenska kraftnät presenterade nyligen en ny strategi för elnätsuttag. Här ska projektens mognad, geografiska placering och bidrag till elsystemet få större betydelse vid anslutningar.

Tidigare byggde systemet i högre grad på principen först till kvarn. Det gjorde det möjligt för projekt att boka upp stora mängder nätkapacitet långt innan det stod klart om investeringarna faktiskt skulle genomföras.

Ett nytt anvisningssystem ska styra etableringar till områden där nätkapaciteten kan utnyttjas effektivare. Även åtaganden om ny elproduktion och flexibilitet lyfts fram.

Men Svenska kraftnät kommer inte att särbehandla datacenter.

”Svenska kraftnät gör ingen skillnad på vilken slags verksamhet som ansöker om effekt”, skriver myndigheten i ett mejl till TN.

Johan Bruce vill inte kopiera den finska modellen, men öppnar för geografisk styrning där vissa områden reserveras för exempelvis industri.

– Industrin har själv efterfrågat mognadskriterier. Vi måste komma bort från luftbokningar där kapacitet reserveras av projekt som kanske aldrig blir av, säger han.

Industrins moment 22

För industrin uppstår ett moment 22 eftersom företagen behöver besked om nätanslutning för att våga investera, men måste samtidigt visa att projekten är tillräckligt långt framskridna för att få anslutningen.

– Man kan inte fatta investeringsbeslut innan man vet att man får en nätanslutning, men samtidigt måste man visa hög mognadsgrad för att få nätanslutningen. Där riskerar industrin att hamna i kläm, säger Johan Bruce.

SKGS arbetar nu med att formulera en tydligare position i frågan, men Johan Bruce menar att nätbolagen inte ensamma kan avgöra vilka verksamheter som ska prioriteras när kapaciteten inte räcker till.

Det måste politiken göra.

– Vi behöver välkomna all typ av elanvändning. Men om man måste välja och prioritera verksamheter är det i slutändan ett politiskt beslut.

Men grundproblemet är att det byggs för lite kraftproduktion och nät, påpekar han.

– En snabbare utbyggnad skulle så klart minska motsättningarna.

Samtidigt kan etableringen av datacenter leda till att ny kraft tillförs. Tanken är att knyta upp datacenter i långa PPA-avtal som möjliggör byggnation, eller uppgradering av ny kraftproduktion.

Christian Holtz, oberoende rådgivare inom energimarknadsfrågor på Polite Energy, pekar på att Google och Fortum har tecknat ett 22-årigt elavtal gällande kärnkraftverket i Lovisa.

Google får köpa upp till 50 procent av Lovisverkets totala kapacitet (cirka 4 terawattimmar per år) från år 2030 till 2049 samtidigt som avtalet ger Fortum ekonomiska muskler för att möjliggöra Lovisaverkets livstidsförlängning.

– Om du ska få ansluta ett datacenter kan du behöva tillföra ny elproduktion, eller åtminstone få pluspoäng om du gör det, säger Christian Holtz.

Markku Kivistö på Business Finland påpekar att Finland inte kräver att datacenter finansierar ny produktion.

– Det är helt en uppgörelse mellan Google och Fortum.

En annan målkonflikt uppstår mellan kommun och stat eftersom kommunerna själva avgör vilka etableringar de vill välkomna, men konsekvenserna för elförsörjningen sträcker sig långt utanför kommungränsen.

I Timrå planerar Google ett datacenter som på sikt kan kräva lika mycket effekt som en kärnkraftsreaktor. Etableringens storlek fick finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att kalla Google till ett möte om elförsörjningen.

”Ska man göra ett så här stort uttag ur elsystemet, då är det också rimligt att delta i en diskussion om hur man ska producera elen”, sade Niklas Wykman.

Men enligt Niclas Sigholm är det orimligt att lägga ansvaret på enskilda kommuner. Elmarknaden är nationell och en kommun kan knappast förväntas säkerställa att ny elproduktion byggs ut i takt med de etableringar som tillåts lokalt, uppger han till Fokus.

Vem ska egentligen få elen?

Mats Nilsson, energianalytiker och lektor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, ifrågasätter varför just datacenter ska särbehandlas.

Om företagen följer reglerna och är beredda att betala för elen, varför ska staten avgöra vilka investeringar som är önskvärda?

– Varför ska vi börja sortera bland kunder? Om du har en kund med betalningsvilja, varför ska den inte få investera?

Han jämför med LKAB:s omfattande elektrifieringsplaner, som också skulle öka efterfrågan på el och riskera att driva upp priserna. Ändå ifrågasätts inte dessa investeringar på samma sätt.

– Ska ett datacenter tvingas addera ny elproduktion måste samma krav gälla all energiintensiv industri.

De växande målkonflikterna har också nått regeringen. I ett yttrande om EU:s planerade regler för AI- och molninfrastruktur varnar regeringen för att den snabba datacenterutbyggnaden kan driva upp elpriserna och försvåra industrins elektrifiering.

Särskilda lättnader eller prioriteringar för datacenter riskerar dessutom att försämra förutsättningarna för andra industrietableringar.

I augusti bekräftade statsminister Ulf Kristersson att regeringen arbetar med en nationell datacenterstrategi.

”Vi jobbar med det just nu”, sade han till SVT i somras.

Även Miljöpartiet har reagerat på utvecklingen. Språkröret Amanda Lind vill pausa Googles etablering i Torsboda i väntan på en nationell strategi.

Partiet vill att datacenter ska bedömas utifrån klimat- och samhällsnytta och kräver bland annat att företagen investerar i ny förnybar elproduktion motsvarande sin förbrukning.