ELKRISEN

Fullt i danska elnätet – företag tvingas pausa investeringar: ”Energipolitiskt misslyckande”

Den danska systemoperatören Energinet stoppar tills vidare nya större nätanslutningar efter en kraftig ökning av ansökningar från bland annat datacenter och batteriprojekt. ”Ett företag som vill elektrifiera sin verksamhet kan inte göra det eftersom nätet är fullt”, säger energispecialisten Morten Springborg till TN. Nu varnar experter Sverige för att gå samma väg.

För några veckor sedan meddelade den danska systemoperatören Energinet att man inför en ny modell för större nätanslutningar och tills vidare skjuter upp nya anslutningsavtal för stora elanvändare till transmissionsnätet.

Bakgrunden är enligt Energinet en kraftigt ökad efterfrågan på nätkapacitet från bland annat datacenter, batterianläggningar och Power-to-X-projekt. Samtidigt visar myndighetens analyser att den återstående kapaciteten i transmissionsnätet redan är mycket begränsad och kommer att förbli det under flera år framöver, trots omfattande investeringar.

För vissa projekt kan det enligt Energinet ta mellan fem och tio år innan full nätanslutning är möjlig.

Problemen märks redan ute i näringslivet.

Morten Springborg, energispecialist på kapitalförvaltaren C Worldwide Asset Management och tidigare rådgivare i energifrågor till den danska regeringen, pekar på det norska bolaget Oonest planerar att bygga en 100 000 kvadratmeter stor landbaserad fiskodling utanför Hjørring. Investeringen väntas skapa mellan 40 och 50 arbetstillfällen, men projektets framtid är osäker eftersom det inte är säkert att tillräcklig elkapacitet finns tillgänglig.

Ett annat exempel är fiskindustriföretaget FF Skagen. Företaget har enligt Springborg kommit fram till att det inte ens är meningsfullt att ansöka om en större nätanslutning eftersom utsikterna att få tillgång till kapacitet är så osäkra.

Bolagets vd Johannes Palsson har konstaterat att företaget därför tills vidare tvingas fortsätta använda fossila lösningar.

För Morten Springborg är detta mer än en tillfällig flaskhals.

– Ett företag som vill elektrifiera sin verksamhet kan inte göra det eftersom nätet är fullt. Det är inte en teknisk detalj. Det är ett energipolitiskt misslyckande, säger han.

"Vi har byggt en energipolitisk monokultur"

Danmark har länge lyfts fram som ett internationellt föredöme inom vindkraft. Men enligt Springborg har framgångarna haft en baksida.

Han menar att energipolitiken under flera årtionden blivit alltmer ensidigt inriktad på väderberoende produktion.

– Det som började som ett rimligt bidrag till den gröna omställningen utvecklades gradvis till en monokultur. Nästan allt politiskt fokus, alla subventioner och stora delar av regelverket har riktats mot väderberoende produktion från vind och sol.

Enligt Morten Springborg har Danmark i hög grad fokuserat på att bygga ut ny elproduktion samtidigt som mindre uppmärksamhet ägnats åt den infrastruktur som krävs för att transportera och balansera energin.

– Danmark har i dag några av världens högsta elpriser för slutkunder. Samtidigt belastas elnätet av en struktur som det aldrig byggdes för.

Han betonar att problemet inte är vind- och solkraften i sig.

– Problemet är att man nästan bara satsat på vind och sol samtidigt som andra alternativ stängts ute.

Elektrifieringen har kommit ikapp verkligheten

Under lång tid låg den danska elanvändningen relativt stilla.

Energieffektiviseringar, förändringar i industristrukturen och effektivare byggnader bidrog till att hålla efterfrågan nere. Det skapade samtidigt en bild av att det fanns gott om tid att bygga ut elnäten.

Men den bilden har förändrats snabbt.

Elbilar, värmepumpar och elektrifiering av industrin driver nu upp efterfrågan på el i en takt som inte setts på länge.

– Under 2024 ökade elanvändningen med 5,1 procent, den största ökningen sedan 2005. Det är början på en strukturell fördubbling – eller mer, säger Morten Springborg.

Samtidigt växer ansökningarna om nätanslutningar ännu snabbare.

Energinets vd Thomas Egebo har uppgett att de ansökningar om nätanslutning som redan finns inne, om samtliga genomförs, motsvarar ett framtida elbehov på upp till åtta gånger dagens nivå.

Green Power Denmark uppskattar samtidigt att elektrifieringen av transporter, uppvärmning, industri, sjöfart och flyg kan öka elanvändningen från dagens omkring 38 terawattimmar till uppemot 94 terawattimmar fram till 2030.

– Det är detta system som två årtiondens energipolitik har lämnat efter sig: optimerat för att producera rätt typ av grön energi, men inte för att leverera den i de mängder och med den stabilitet som ett elektrifierat samhälle kräver, säger Morten Springborg.

Nätets fysiska begränsningar blir synliga

Paul-Frederik Bach, tidigare vice direktör för transmissionssystem hos Eltra, menar att en viktig del av förklaringen ligger i skillnaden mellan energi och effekt.

Enligt honom fokuserar energidebatten ofta på hur många terawattimmar som ska produceras, medan betydligt mindre uppmärksamhet riktas mot vilka effekter som faktiskt måste transporteras genom nätet.

– Solen producerar bara under vissa timmar på dagen. För att leverera samma mängd energi som ett kraftslag som producerar dygnet runt måste man installera betydligt högre effekt. Det leder till mycket större krav på transmissionsnätet, säger han.

Han menar att detta är en aspekt som ofta underskattas när elektrifieringsmål och utbyggnad av ny produktion diskuteras.

– Väldigt få människor förstår egentligen konsekvenserna av ett system som i allt högre grad bygger på vind och sol.

Samtidigt pekar Paul-Frederik Bach på att de danska ambitionerna vuxit snabbt. Tidigare planerades elsystemet utifrån en fördubbling av elanvändningen. I dag talar många scenarier om betydligt större ökningar än så.

– När man går från att planera för en fördubbling till att diskutera en fyrdubbling av elanvändningen förändras kraven på hela systemet.

Nätet byggs på årtionden

En annan faktor är tidsdimensionen.

Medan politiska mål kan beslutas på några månader tar det ofta ett eller två årtionden att bygga den infrastruktur som krävs för att genomföra dem.

– Det tar tio, femton eller tjugo år att bygga stora transmissionsledningar. När man väl har hamnat i den här situationen finns det ingen snabb lösning, säger Paul-Frederik Bach.

Det innebär att nätutbyggnaden riskerar att släpa efter när elektrifieringen accelererar.

Förklaringen till Energinets beslut handlar därför inte bara om tillfälliga kapacitetsproblem utan också om att den fysiska infrastrukturen inte kan växa i samma takt som efterfrågan.

Ett allt större beroende av omvärlden

Paul-Frederik Bach lyfter också fram försörjningstryggheten som en växande fråga.

Han menar att Danmark under lång tid byggt sitt energisystem utifrån antagandet att el kan importeras från grannländerna när den egna produktionen inte räcker till.

– Om vinden inte blåser i Danmark tänker man ofta att det finns el någon annanstans i Europa. Men det innebär också ett växande beroende.

Efter mer än fem decennier i energibranschen ser han en tydlig skillnad jämfört med tidigare.

– Efter oljekriserna på 1970-talet utgick man från att man först skulle ha en robust inhemsk försörjning och därefter handla med grannländerna. I dag har man i hög grad vänt på det resonemanget.

Det är också ett resonemang som återkommer hos Morten Springborg.

Han menar att Danmark i dag är beroende av norsk vattenkraft och tysk gaskraft för att få tillgång till den baskraft som det egna systemet saknar.

– Man har exporterat energipolitisk suveränitet och kallat det grön omställning, säger han.

Vind och sol kräver ett betydligt större nät

Både Bach och Springborg pekar på att ett elsystem med stora mängder väderberoende produktion kräver betydligt mer infrastruktur än många föreställer sig.

– Produktionen är geografiskt utspridd och varierar över tid. Därför krävs långa högspänningsledningar, stora transformatorstationer, avancerade styrsystem och betydande överkapacitet i nätet. Det är just denna infrastruktur som nu visar sig vara otillräcklig, säger Morten Springborg.

Han menar samtidigt att Danmark saknar den stabila baskraft som tidigare utgjorde grunden i elsystemet.

– Ett kärnkraftverk eller en SMR levererar el exakt där det placeras och när den behövs. Det är en stabil och förutsägbar grund som andra energislag kan byggas ovanpå. Det är den grunden Danmark saknar.

Danmark går mot strömmen

Efter energikrisen 2022 har flera länder börjat ompröva sina energistrategier. Sverige, Finland, Polen, Frankrike och Storbritannien planerar nya kärnkraftsprojekt eller förlänger livslängden på befintliga reaktorer.

Danmark håller däremot fast vid kärnkraftsförbudet från 1985.

– Mitt i denna utveckling håller Danmark fast vid ett nästan 40 år gammalt förbud. Kostnaderna är inte teoretiska. De syns i ett elnät som inte kan leverera el till nya investeringar och som får företag att skjuta upp eller överge sina elektrifieringsplaner, säger Morten Springborg.

Han lyfter fram små modulära reaktorer, SMR, och mikroreaktorer som en möjlig del av lösningen.

– En mikroreaktor skulle kunna placeras direkt vid en större industriell elanvändare och leverera stabil el utan att belasta transmissionsnätet. Då kringgår man den flaskhals som Energinet i dag har svårt att hantera.