ARBETSKRAFTSINVANDRING

Förslag: Så kan ny lag skilja arbetsmigration från asyl – ska utgå från företagens behov

Svenskt Näringsliv vill göra om systemet för arbetsmigration i grunden. I en ny rapport föreslås en helt egen lag för dem som kommer till Sverige för att jobba, forska, studera eller starta företag – och ett lönegolv som återanpassas till svensk praxis. ”De som kommer hit för att arbeta kan bidra till Sveriges välstånd”, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning.

Svenskt Näringsliv vill göra om systemet för arbetsmigration i grunden. I den nya rapporten ”Från låsning till lösning” föreslås en separat lag för personer från länder utanför EU som kommer till Sverige för att arbeta, forska, studera eller starta och driva företag.

– Vi menar att det finns behov av en ny inriktning för arbetsmigration än den vi ser i dag, säger Amelie Berg, rapportförfattare och arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Bakgrunden är ett migrationsregelverk som har blivit alltmer komplext efter en lång rad förändringar, bland annat lönegolvet vid arbetskraftsinvandring som i juli höjdes till 90 procent av svensk medianlöne.

– Arbetsmigration och asyl har dessutom kommit att blandas ihop, trots att det handlar om två helt olika grupper, säger Amelie Berg.

Svenskt Näringsliv vill att en särskild utredare får i uppdrag att ta fram en ny lag för arbetskraftsinvandring. Lagen ska reglera förutsättningarna för utlänningar som arbetar, forskar, studerar eller driver företag i Sverige. Utredningen ska också beakta att regelverket bidrar till ekonomisk tillväxt och lägga särskild vikt vid regelförenkling.

– Vi vill att företagens behov ska vara utgångspunkten. De som kommer hit för att arbeta kan bidra till företagens kompetensförsörjning och till Sveriges välstånd, säger Amelie Berg.

Lönegolvet ska återanpassas

En central del i förslaget gäller lönegolvet vid arbetskraftsinvandring.

– Vi vill att lönenivån ska återanpassas till praxis på svensk arbetsmarknad. Det betyder att lönen ska vara enligt kollektivavtal eller praxis i yrket och branschen, säger Amelie Berg.

Förslaget innebär att lönen ska motsvara minst den lägsta nivå som betalas vid heltidsarbete enligt tillämpligt kollektivavtal. Det ska däremot inte finnas något krav på heltid.

– Det blir enklare för företagen när både inhemska och utländska arbetstagare omfattas av samma lönemodell, säger Amelie Berg.

Uppgifter till Migrationsverket

Samtidigt vill Svenskt Näringsliv att arbetslösa svenskar ska ges större möjligheter att komma i arbete. Ett förslag innebär att arbetsgivare som rekryterar från länder utanför EU/EES till yrken med låga kvalifikationskrav ska lämna uppgifter om rekryteringen till Migrationsverket.

– Säg att du har en firma och ska rekrytera exempelvis en städare från ett land utanför EU. Vi tänker då att man ska ha en uppgiftsskyldighet till Migrationsverket, av enkel administrativ karaktär. Att arbetsgivaren bland annat anger anledningen till att man rekryterar och om man har försökt rekrytera lokalt, säger Amelie Berg.

”Förslagen kommer att underlätta för Sveriges företagare att hitta rätt kompetens och dessutom få fler arbetslösa i jobb, samtidigt som de bidrar till ökad tillväxt.”

Informationen kan sedan användas för att upptäcka var det finns kompetensbrist och därmed ge Arbetsförmedlingen bättre underlag för riktade insatser lokalt.

– Det blir ytterligare en pusselbit som Arbetsförmedlingen kan beakta när de tar fram korta arbetsmarknadsutbildningar, säger Patrik Karlsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Samma information skulle kunna användas för att upptäcka missbruk av systemet. Om en arbetsgivare återkommande rekryterar från ett land utanför EU till ett yrke med låga kvalifikationskrav, trots hög arbetslöshet, kan uppgifterna användas inom det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Mer till Arbetsförmedlingen

Svenskt Näringsliv föreslår också att Arbetsförmedlingen ska ge fler platsanvisningar, anvisa fler arbetssökande till Rusta och matcha samt stärka kontrollen av att arbetslösa söker lämpliga jobb.

– Vi ser behovet av att koppla ihop arbetsmigrationen med arbetsmarknadspolitiken på ett helt annat sätt än tidigare, samtidigt som man tydligare tar tillvara det tillväxtperspektiv som arbetsmigrationen kan bidra med, säger Patrik Karlsson.

Rapporten innehåller fler förslag för att förbättra Sveriges attraktionskraft: Ett särskilt startup-visum för entreprenörer. Bättre villkor för internationella studenter. Svenskt Näringsliv vill bland annat se över den nya begränsningen på 15 timmars arbete i veckan och ge masterstudenter möjlighet till ett 18 månader långt jobbsökartillstånd efter studierna.

– Sammantaget tror vi att förslagen kommer att underlätta för Sveriges företagare att hitta rätt kompetens och dessutom få fler arbetslösa i jobb, samtidigt som de bidrar till ökad tillväxt, säger Amelie Berg.