DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Så ska Fryshuset hjälpa arbetsgivare att anställa unga med kriminell bakgrund – ”Företagen vill göra rätt”

Fryshuset får 5,5 miljoner kronor för att hjälpa arbetsgivare att rekrytera unga med kriminell bakgrund. Målet är att ge företag konkreta verktyg, tydligare processer och större trygghet i en fråga där många i dag saknar stöd. ”Om människor har avtjänat sitt straff behöver det också finnas en väg tillbaka till arbetslivet”, säger kunskapsområdeschefen Katarina Nilsson till TN.

– Vi ser att det finns ett systemfel. Sverige har inget systematiskt brottsefterbyggande arbete som hjälper arbetsgivare i de här frågorna, utan ansvaret landar i deras knä. Företagen vill göra rätt, men saknar ofta stöd och vägledning.

Det säger Katarina Nilsson, kunskapsområdeschef för Arbete och entreprenörskap på Fryshuset, till TN.

Fryshuset har beviljats 5,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden för ett projekt som ska ge arbetsgivare metoder och verktyg för att anställa unga personer med kriminell bakgrund.

Enligt Katarina Nilsson har ansvaret i allt större utsträckning hamnat hos arbetsgivarna. Hon menar att den allmänna bilden av personer med belastningsregister ofta är missvisande.

– Omkring 1,5 miljoner svenskar har en anteckning i belastningsregistret. Alla är förstås inte i arbetsför ålder, och de allra flesta har inte koppling till den grova gängkriminalitet som dominerar nyhetsrapporteringen. Ändå riskerar allt fler att stängas ute från arbetsmarknaden och vi ser att det blir allt vanligare att kolla belastningsregistret först i rekryteringar, säger hon.

Samtidigt är ett eget arbete den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot återfall i kriminalitet.

– Om människor har avtjänat sitt straff behöver det också finnas en väg tillbaka till arbetslivet, säger Katarina Nilsson.

Hälften säger nej

Det nya projektet bygger på förstudien BRAVE, där Fryshuset genomförde enkäter och omkring 250 timmar djupintervjuer med representanter från näringslivet, fackförbund och andra organisationer.

De 1 200 enkätsvaren visar att hälften av arbetsgivarna säger nej till att rekrytera personer med en anteckning i belastningsregistret. Samtidigt uppgav endast 45 procent att de har en policy för hur belastningsregister ska hanteras i rekryteringen. Bland de 54 procent som saknar en policy var oviljan att rekrytera personer med belastningsregister ännu större.

– Vi såg också att 77 procent av de svarande vet att deras personliga värderingar spelar roll i frågan, oavsett vilken värdering de har. Det finns en självinsikt hos många företag. De upplever att de gör så gott de kan, men också att de skulle kunna göra det på ett bättre och mer systematiskt sätt, säger Katarina Nilsson.

Djupintervjuerna gav en mer nyanserad bild. När arbetsgivarna fick resonera kring konkreta rekryteringssituationer beskrev många att bedömningen behöver utgå från den aktuella rollen. En rattfylleridom kan exempelvis vara avgörande vid rekrytering av en chaufför, medan samma dom kan ha liten betydelse för en annan tjänst.

– Det enda brott som alla svarade att de inte kunde tänka sig att rekrytera från var sexualbrott. I övrigt handlade diskussionerna om vilken roll det gällde och vilka risker som faktiskt fanns, säger Katarina Nilsson.

”Förhoppningen är att vi ska kunna visa vilka system som behöver finnas på plats för att arbetsgivare ska få bättre stöd och fler människor ska kunna komma tillbaka till arbetslivet efter avtjänat straff.”

Nu ska erfarenheterna från förstudien omsättas i ett tvåårigt projekt där ett femtontal företag i Stockholmsregionen deltar. Företagen kommer att erbjudas workshoppar, föreläsningar och utbildningar för att utveckla rekryteringsprocesser, policyer och arbetssätt.

– Vi vet alla att det kostar mycket att göra en felrekrytering. Många arbetsgivare är också rädda för att riskera verksamheten. I projektet vill vi ge dem kunskap och verktyg så att de kan fatta välgrundade beslut och känna sig trygga i processen, säger Katarina Nilsson.

Förstudien visar också att det framför allt är kunskap som efterfrågas. Hela 71 procent av arbetsgivarna uppgav att de behöver externt stöd och vägledning.

– Förhoppningen är att vi ska kunna visa vilka system som behöver finnas på plats för att arbetsgivare ska få bättre stöd och fler människor ska kunna komma tillbaka till arbetslivet efter avtjänat straff. Sedan måste politiken skapa systemen, säger Katarina Nilsson.

Ställer höga krav på säkerhet

Ett av företagen som deltar i projektet är Sortera AB. Företaget har omkring 1 100 medarbetare i tre länder och införde bakgrundskontroller i rekryteringsprocessen vid årsskiftet.

– Vi har många medarbetare som arbetar ute hos kunder, i riskfyllda arbetsmiljöer eller i trafiken. Samtidigt ser vi att våra kunder ställer högre krav på säkerhet. Därför är bakgrundskontrollen en pusselbit i rekryteringsprocessen, säger Caroline Wannegård, HR-chef på Sortera AB.

”Vi vill inte bli färgade av belastningsregistret innan vi lärt känna kandidaten.”

Kontrollen genomförs dock först när övriga delar av rekryteringen är klara.

– Vi börjar med annons, intervjuer, referenser och chefens samlade bedömning. Belastningskontrollen kommer allra sist. Vi vill inte bli färgade av belastningsregistret innan vi lärt känna kandidaten. Lägger man kontrollen tidigt i processen finns en risk att den påverkar hela bedömningen.

Sortera har byggt upp ett internt ramverk där olika typer av brott bedöms utifrån den aktuella tjänsten.

– Vi gör inga generella bedömningar. Är det en chaufför tittar vi exempelvis på trafikrelaterade brott. För andra roller kan andra typer av brott vara relevanta. Vi väger också in hur lång tid som har gått, om personen har haft arbete efter domen och vilka referenser som finns.