ELKRISEN

Efter elfiaskot – sista livlinan varnar för ny kaosvinter: ”Det är bråttom nu”

Sveriges misslyckande med att säkra upp effektreserven i fjol blev ett praktfiasko som äventyrade säkerheten i elsystemet. Nu larmar Karlshamnsverket för kommande vinter. ”Vi sitter fortfarande och väntar på besked”, säger kraftverkschefen Henrik Svensson till TN.

Fiaskot kring den misslyckade upphandlingen av Karlshamnsverket som effektreserv i fjol fick konsekvensen att Sverige gick in i vintersäsongen utan sin sista livlina i elsystemet, vilket ökade riskerna.

Problemet rättades till senare men bara delvis och dessutom sent. Nu riktas strålkastarna mot upphandlingen för årets vinter, som heller inte är klar.

Det har hittills skett en leverantörsdialog och Karlshamnsverket är förkvalificerat. Nu inväntar de att Svenska kraftnät startar upphandlingsförförandet och när det sker kan Karlshamnsverket ta ställning och eventuellt inkomma med ett anbud. Just nu vet de inte förutsättningarna när det gäller volym eller ersättningsnivåer.

– Det är ju på gång, såtillvida att man dragit i gång upphandlingen genom förkvalificering. Men om din fråga är om Svenska kraftnät har gått ut och tydligt talat om vad de efterfrågar och hur de efterfrågar det så är svaret nej. Det har de inte gjort än och det är något vi väntar på, förklarar kraftverkschefen Henrik Svensson för TN.

När väntas ni få besked och när behöver ni det för att det inte ska bli problem i vinter också?

– Den strategiska reserven ska gå aktiv den 16 november så innan dess behöver ju allting vara klart. Men med tanke på hur de här processerna ser ut så börjar tiden bli knapp.

Sverige stod utan elreserv – ”Det var överraskande”

Problemet vintern 2025/2026 tog sin början i att den gamla effektreserven, som bestod av Karlshamnsverket, upphörde att gälla i mars 2025 och skulle ersättas av en EU-anpassad ny så kallad ”Strategisk reserv”.

Givet att Karlshamnsverket är ett stort och planerbart kraftverk som kan leverera alla typer av systemtjänster som det svenska elsystemet behöver och dessutom är beläget i elprisområde 4 som har hela Europas sämsta självförsörjningsgrad, rådde det hos de experter som TN talade med knappast något tvivel om att Karlshamnsverket skulle fortsätta att bli upphandlat även efter denna förändring.

Det handlade snarare om byråkratiska formaliteter, ansåg de.

Men så blev det inte – till experternas förvåning. En beräkning från Energimarknadsinspektionen, byggd på hushållens teoretiska efterfrågeflexibilitet, användes av EU för att sätta ett för lågt pristak, 120 000 kronor per megawatt, vilket gjorde att alla anbud för att upphandla en strategisk reserv bedömdes som för dyra.

Det hela slog ned som en bomb i energipolitiken.

– Vi blev lika förvånade och överraskade som alla andra när den här upphandlingen avgjordes, säger Henrik Svensson.

– Det som förvånade mest var att man, som vi såg det, hade ramar i den här upphandlingen som gjorde att man inte kunde handla upp någon produktion alls. Det var överraskande att man valt att begränsa sig på det viset.

Karlshamnsverket hade också flaggat för Svenska kraftnät att man ansåg det som svårt om inte omöjligt för systemoperatören att handla upp en strategisk reserv över huvud taget baserat på de villkor som låg på bordet.

– Men av någon anledning som jag inte kan redogöra för så valde man att gå vidare med upphandlingen ändå. Konsekvenserna av de tolkningar man gjorde var jag väl lite besviken på, säger Henrik Svensson.

Det blev också som Karlshamnsverket befarat och beskedet att ingen reserv kunde upphandlas kom i ett pressmeddelande från Svenska kraftnät den 7 oktober 2025.

Lösningen kom i elfte timmen

Därefter blev det turbulent i energipolitiken och i slutet av november fick Svenska kraftnäts dåvarande generaldirektör Per Eckemark lämna efter bara sju månader på posten. Enligt uppgifter till Aftonbladet var det kopplat till den misslyckade upphandlingen av effektreserven. Vikarierande efterträdare blev Thomas Pålsson och under hans ledning blev det ett hastigt omtag kring upphandlingen av effektreserven.

Den 8 januari stod det klart att Svenska kraftnät trots allt handlade upp 330 megawatt från Karlshamnsverket samt 20 megawatt från Mälarenergi.

Men lösningen kom i elfte timmen. Vintern hade redan börjat och hos Karlshamnsverket var det dessutom bara ett block som upphandlades. Ett hårt slag för kraftverket, som normalt brukar bidra med två block eller 562 av sina 662 megawatt till effektreserven.

– Under en period fick vi lägga ett block i malpåse, förklarar Henrik Svensson.

Karlshamnsverket är ett kondenskraftverk från 1970-talet och bränslet är olja. Elpriserna måste därför vara mycket höga för att de ska avropas på ordinarie marknad. Även om det sker lite nu och då är driftstimmarna inte tillräckliga för att verksamheten ska gå runt endast på spot- och balansmarknaderna.

– Vi är egentligen helt och hållet beroende av någon form av fast avtal med någon som är villig att finansiera vår tillgänglighet. Historiskt har denna någon varit Svenska kraftnät och den produkten som har handlats upp har varit Effektreserven.

– Utan ett sådant kontrakt så finns risken att vi får väldigt svårt att driva vår verksamhet vidare. Den yttersta konsekvensen av det blir att vi kan tvingas lägga ner helt och hållet.

”Kan bli väldigt dyrt för AB Sverige om man hamnar i en situation där det inte finns tillräckligt med strategisk reservkapacitet.”

Och det vore ett stort avbräck när det gäller säkerheten i det svenska elsystemet, påpekar han. Det finns nämligen inga planerbara kraftverk med samma storlek och kompetens som Karlshamnsverket i södra Sverige.

Det handlar om allt från systemtjänster på Svenska kraftnäts balansmarknader till ödriftskapacitet och dödnätsstarter.

Dessutom finns Karlshamnsverket där för att addera spetskraft kalla vinterdagar, när elsystemet behöver det som mest. Tillfällen då det ofta är både mörkt och vindstilla.

– Det kan bli väldigt dyrt för AB Sverige om man hamnar i en situation där det inte finns tillräckligt med strategisk reservkapacitet. Ytterst kan det ju då bli fråga om manuell frånkoppling och annat som skulle påverka samhället väldigt negativt. Kostnaden riskerar förstås att bli ofantligt mycket högre än att upphandla en reserv om det visar sig att man spelar sina kort fel och inte lyckas säkra de reserver som behöver finnas på plats, säger Henrik Svensson.

Det gick aldrig så långt förra vintern att Karlshamnsverket tvingades dra ned på personal – men det påverkade förtroendet på arbetsplatsen.

– Det är klart att den signalen som lämnades till medarbetarna när ett block lades i malpåse får folk att fundera över sin framtid.

”Att vi fortfarande sitter och väntar på besked några månader innan en strategisk reserv ska träda i kraft är långt ifrån idealt.”

Karlshamnsverket är heller inget kraftverk som kan driftas av färska ingenjörer rakt från högskolan.

– För det första är vi väldigt få på anläggningen och för det andra är det en gammal anläggning som kräver lång erfarenhet och en hel del handpåläggning. Den erfarenheten måste föras över från någon som besitter kunskapen till den som inte gör det.

Vad skulle ligga högst på din önskelista?

– Att avtalen är långsiktiga. Jag skulle vilja att de sträcker sig i flera år och att man börjar arbeta med nästa avtalsperiod under tiden som den nuvarande pågår. Då skapar man långsiktighet.

– Den verksamhet som vi bedriver är väldigt långsiktig och våra investeringar sträcker sig över flera decennier. Därför är god framförhållning fundamental och att då ha den här situationen där vi fortfarande sitter och väntar på besked några månader innan en strategisk reserv ska träda i kraft är ju långt ifrån idealt.

Om vi antar att kommande vinter löser sig, hur ser du på vintrarna därefter?

– Om man tittar på det som Svenska kraftnät kommunicerar och som åtminstone till viss del bygger på ENTSO-E:s så kallade ERAA, European Resource Adequacy Assessment, så pekar ju den på att vi går mot ett ökat effektunderskott i Sverige. Primärt handlar det ju om elområdena SE3 och SE4 där den sistnämnda är svagast. Så behovet av den typ av förmåga som vi kan leverera i SE4 ser ju inte ut att minska utifrån det perspektivet.

Läget i världen ökar fokus på beredskap

Därutöver ser världen kanske inte riktigt ut som man skulle önska att den gjort, med krig i Europa och krafter som kanske hellre ser en destabilisering snarare än stabilisering, påpekar Henrik Svensson.

– Det här med beredskap och motståndskraft är det ju väldigt stort fokus kring nu och utifrån de aspekterna så har vi förmågor som kan stärka resiliensen i orostider.

TN gjorde nyligen en intervju med Svenska kraftnäts nya generaldirektör, Maja Lundbäck, där hon framhöll att förberedelse för vintern är en prioriterad fråga.

– Driften och att förbereda sig för vintern är ju förstås alltid en prioriterad fråga. Det kan ju komma att bli olika scenarier beroende på hur omvärldsläget utvecklar sig, sa hon.