HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Industritoppen om EU-hotet mot svensk skogsindustri: ”Smärre katastrof”

EU har gått på offensiven mot skogsnäringen i en lång rad direktiv. Sammantaget gör det att skog som är redo att fällas står kvar, enligt Holmens vd Henrik Sjölund. ”Då kan vi inte köra våra fabriker fullt ut”, säger han till TN.

För den tunga basindustrin är tillgången till råvara avgörande – från skog och järnmalm till energi. Det säger Henrik Sjölund, vd och koncernchef för skogsindustrikoncernen Holmen. Han blickar tillbaka på perioden då Socialdemokraterna och Miljöpartiet satt i regering.

– Då upplevde vi nästan att våra frågor delegerades till Miljöpartiet, och det var väldigt jobbigt för oss. Det blir nog lite utmanande om det blir ett regeringsskifte då vi behöver förutsägbarhet och en balanserad politik.

”Väl snarare så att vi borde jobba mer?”

I årets valdebatt finns också två stora arbetsmarknadsfrågor: krav på lagstadgad kortare arbetstid och ett slopat karensavdrag. Båda förslagen riskerar att få negativa effekter för näringslivet, menar Henrik Sjölund.

– Det känns konstigt att prata om arbetstidsförkortning när Sverige befinner sig i ett läge där vi har problem med produktiviteten och halkar efter andra länder. Då är det väl snarare så att vi borde jobba mer?

– Och det är klart att ett slopat karensavdrag kommer att kosta oss – och alla andra företag – mycket.

Men den absolut största frågan för Holmen handlar om vedförrådet.

– Förra året ökade mängden stående skog i Sverige med 30 miljoner kubikmeter. Det innebär att det nu står fler träd i skogen, och mer ved, än någonsin.

– Det finns hos vissa en bild av att vi i Sverige håller på med avskogning, men utvecklade skogsbruksmetoder som beaktar både tillväxt, biologisk mångfald och olika naturhänsyn har inneburit att det idag finns dubbelt så mycket skog i Sverige som för 100 år sedan. Och som en konsekvens fortsätter vedförrådet att öka eftersom träden står tätare och växer snabbare än förr.

EU-lagstiftning styr den svenska industrin

Det stora problemet, enligt Henrik Sjölund, är att skogsindustrin inte får ta vara på råvaran fullt ut på grund av olika regelverk. På EU-nivå ligger för mycket fokus på kontroll, medan det borde finnas större utrymme för frihet under ansvar, menar han. Han pekar särskilt på EU:s naturrestaureringsförordning, som trädde i kraft den 18 augusti 2024 och som fortfarande skapar oro inom delar av skogsindustrin.

– Den kan bli en smärre katastrof om den implementeras på fel sätt.

Enligt Henrik Sjölund är det just EU-lagstiftningen som till stora delar påverkar den svenska industrins villkor.

– EU har en tendens att dra alla länder över en kam. Man gör det lite enkelt för sig när man exempelvis bestämmer att 30 procent av Europas natur ska skyddas eller restaureras. Det är säkert relevant i vissa länder, men i Sverige är det inte självklart att samma modell passar eller är gynnsam.

Henrik Sjölund menar att Sverige, jämfört med många andra länder, har goda förutsättningar när det gäller artrikedom och biologisk mångfald, och att landet därför borde kunna fortsätta använda skogen mer aktivt som en resurs.

– Därför borde vi dra nytta av det som finns i skogen för att kunna bidra till klimatet, välfärden och Sverige som land.

”Den stora utmaningen för oss är produktivitet”.

Under 2027 väntar nästa stora avtalsrörelse i Sverige, då knappt 500 kollektivavtal för omkring 3,4 miljoner anställda löper ut och ska omförhandlas. Läget präglas fortfarande av ekonomisk osäkerhet och geopolitisk oro, vilket redan har påverkat näringslivet. Det är ännu för tidigt att säga hur industrin kommer att formera sig inför förhandlingarna, konstaterar Henrik Sjölund.

– Den stora utmaningen för oss är produktivitet. När vi inte kommer inte åt vår råvara i tillräcklig utsträckning kan vi inte köra våra fabriker fullt ut. Många sågverk, inte bara Holmens, har varit tvungna att kraftigt dra ner på produktionen av plankor och brädor vilket i sin tur påverkar tillgången på de restprodukter som används för produktion av papper och kartong. Hela värdekedjan och många jobb påverkas med andra ord.

Det har snart gått 30 år sedan det så kallade Industriavtalet slöts i mars 1997. Avtalet etablerade en ny svensk lönenormeringsmodell, där industrin sätter ”märket”. Det har tjänat Sverige väl, menar Henrik Sjölund.

– Framför allt har vi haft en relativt stabil fredsplikt och inte strejker på samma sätt som i många andra länder. Strejker är väldigt jobbiga för oss inom industrin – inte bara för själva produktionen, utan också eftersom de kan skada förtroendet hos våra kunder.

Henrik Sjölund menar att det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att runda de ekonomiska sambanden. Om löneökningarna drivs upp utan stöd i produktiviteten riskerar det att leda till högre inflation, svagare konkurrenskraft eller att reallöneökningarna äts upp av prisökningar. Därför är produktiviteten central i avtalsrörelsen.

– Nu är vi i ett mycket osäkert läge där människor självklart håller hårt i sina pengar. Samtidigt har vi en regering som strör ut stora mängder skattepengar för att skapa tillväxt. Det är svårt att se hur det kommer att påverka utvecklingen framöver.

Konkurrensen från Kina har förändrats

I ett geopolitiskt osäkert läge hamnar den svenska industrin ofta i kläm, eftersom den är beroende av att kunna exportera både österut och västerut. Framför allt har konkurrensen från Kina förändrats successivt de senaste åren, menar Henrik Sjölund.

– Det märker vi nu när vi levererar till Kina. Kina har nog byggt färdigt mycket av det stora. De bygger inte lika mycket infrastruktur och kontor längre – mycket finns redan på plats. Efter att de under lång tid har behövt enorma mängder trävaror till byggnation finns inte samma behov längre.

Men det är framför allt den amerikanska marknaden som oroar, med återkommande tullhot.

– Kina har kolet, USA har gasen och vi har råvaran – både under marken och det som växer i skogen.

– Får vi ned kostnaderna för råvaran kan vi öka vår produktivitet, och då får vi bättre konkurrenskraft – även gentemot kineser och amerikaner.

En del av EU-politiken som däremot har varit lyckad är EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, enligt Henrik Sjölund.

– Det är där den europeiska industrins konkurrenskraft kan skapas. Grundtanken är att det vi i dag betalar för fossila utsläpp ska gå till grön omställning. Att skrota ETS-systemet vore förskräckligt för Sverige.

”Egentligen finns elen i Sverige, men vi stoppas av flaskhalsar”.

Henrik Sjölund menar att det i dagsläget har uppstått en ”ganska absurd situation” när det gäller elförsörjningen i Sverige.

– Ofta är elen i Norrland inlåst eftersom överföringskapaciteten inte räcker till. Samtidigt har södra Sverige stora problem med tillgången till grön el.

– Egentligen finns elen i Sverige, men vi stoppas av flaskhalsar. Det leder till att vi inte vågar satsa på ny industri, just eftersom eltillgången är så osäker.

Att bygga ny baskraft i form av kärnkraft vore välkommet, även om det kan ta uppemot 20 år att få det på plats, konstaterar Henrik Sjölund.

– Men man måste komma ihåg att vi som industri egentligen inte har råd att betala vad det kostar att bygga kärnkraft. Det behöver vi nog dela med svenska folket via skattenotan. Annars kommer vi inte att ha en framgångsrik elintensiv industri i Sverige.

– Samtidigt kan vi vara lite naiva när det gäller elproduktionens betydelse. Det är inte så att man flyttar ett stålverk från Tyskland till Sverige bara på grund av elen. Så enkelt är det inte.