DEN SVENSKA EKONOMIN

Thedéens larm: ”Vi har redan alltför mycket av amerikansk infrastruktur”

”Skulle vi få ytterligare en del amerikansk infrastruktur är det klart dåligt. Men där är vi inte än”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen. Bild: Anders Wiklund/TT

Stablecoins kan snabbt få stor betydelse i det finansiella systemet – och öka Europas beroende av amerikansk betalningsinfrastruktur. Nu varnar riksbankschef Erik Thedéen för riskerna och uppmanar Sverige att förbereda sig. ”Det är ganska stort tryck i den här riktningen, så vi kanske inte kan stoppa det”, säger han till TN.

Sverige måste ta höjd för att stabila kryptovalutor kan växa fram snabbt och få stor betydelse i det finansiella systemet, varnar riksbankschef Erik Thedéen.

Artikeln i korthet

Riksbankchef Erik Thedéen varnar för stablecoins snabba framväxt och deras möjliga påverkan på finanssystemet.

Sverige och Europa behöver beredskap för att hantera den potentiella utvecklingen.

Stablecoins används nu mer för övergripande betalningar tack vare lägre kostnader och snabbhet.

Thedéen lyfter bekymmer kring ökande amerikansk finansiell dominans i Europa.

Vidare pekar han på risker för banker och centralbankers penningpolitiska effektivitet.

Läs mer

Kanske får så kallade stablecoins inte alls en stor roll i framtidens betalsystem. Men Sverige och Europa måste ha beredskap för att hantera riskerna om det blir så. För riskerna kan bli stora.

Digitala förändringar kan gå snabbt och gå i oväntade riktningar, påpekar Erik Thedéen i en intervju med Tidningen Näringslivet.

– Man kan tro någonting om världen. Men utvecklingen kan ta en helt annan väg. Då är det bra att vara beredd på den vägen också, säger han.

Stablecoins är kryptovalutor med stabilt värde eftersom de kopplas till stabila tillgångar, som kontanter eller statspapper. Sedan 2024 har marknadsvärdet fördubblats till 320 miljarder dollar.

Storbankerna hakar på

De svenska storbankerna skyndar sig att hänga på utvecklingen. SEB var en av tolv europeiska banker som grundade Qivalis-konsortiet ifjol. Qivalis ska ge ut stablecoins i euro inom EU:s regelverk för kryptovalutor, Mica-förordningen (Markets in Crypto-Assets). I maj anslöt sig ytterligare 25 europeiska banker, däribland Handelsbanken, Nordea och Swedbank.

Hittills har stablecoins mest använts som ”kontanter” i ekosystemet för kryptotillgångar. Men nu börjar de också användas för betalningar över gränser eftersom de är billigare och snabbare än banköverföringar. 98 procent av stablecoins är denominerade i dollar, varav 90 procent är utgivna av två amerikanska företag, Tether och Circle.

– Vi har redan alltför mycket av amerikansk infrastruktur i Europa, säger Erik Thedéen. Skulle vi få ytterligare en del är det klart dåligt. Men där är vi inte än.

I sitt Sommarprogram i P1 i juni ifjol varnade riksbankschefen för dominansen av de amerikanska kortjättarna Visa och Mastercard i svenska och europeiska betalsystem. Det är en sårbarhet. Europa och Sverige måste utveckla egna betallösningar, statliga eller privata. Hur det ska gå till är upp till politiker och näringslivet att bestämma, inte Riksbanken.

Faran ökar när USA:s president Donald Trump har visat att han kan använda allt från skatter och tullar till säkerhetspolitik som påtryckningsmedel. I teorin skulle Trump kunna stänga av stora delar av Europas betalsystem.

Hur hanteras riskerna?

En annan risk är om företag och hushåll skulle ta ut sina pengar från europeiska bankers inlåning och köper stablecoins. Då får bankerna svårare att bedriva utlåning.

Risker finns också för att centralbanker kan få svårt att bedriva penningpolitik, som att hålla inflationen låg och bevara stabiliteten i finanssystemet. Om stablecoins används alltmer för betalningar och sparande i euroområdet är Europeiska centralbanken rädd för att eurons dominans skulle kunna hotas på sikt.

Vissa EU-länder vill motarbeta användning av stablecoins i Europa. Andra tycker att man ska vara öppen för fenomenet eftersom det bidrar till innovation.

– Det är ganska stort tryck i den här riktningen, så vi kanske inte kan stoppa det, säger Erik Thedéen.

”Vi har redan alltför mycket av amerikansk infrastruktur i Europa.”

Riksbanken har inga egna initiativ på området utan Sverige ligger under EU:s Mica-förordning, som infördes i december 2024. Regelverket ska nu ses över om det behöver uppdateras. Frågan är om det redan har blivit omodern och är för strikt jämfört med USA:s lag, kallad the Genius Act.

Ytterligare en risk finns när ett företag ger ut stablecoins i både dollar och euro. EU har hårdare regler än USA, bland annat högre krav på likvida medel som backar upp de stabila kryptovalutorna. I en krissituation är faran att amerikanska innehavare skulle kräva pengarna tillbaka från den europeiska delen. Därmed kan finanssystemet här pressas då kraven tvingar fram panikförsäljningar av tillgångar.

Erik Thedéen tycker att Europeiska centralbanken tar flera initiativ som är lovande för att minska riskerna. Stablecoins skulle kunna kopplas till ECB:s infrastruktur för betalningar, till exempel.

Uppmanar politikerna att agera

Stablecoins är privata digitala pengar. Samtidigt är euroländerna på väg att införa en digital euro, som blir statliga digitala kontanter utgivna av ECB, precis som sedlarna och mynten är.

Erik Thedéen kan inte överblicka hur införandet av en digital euro kommer att påverka spridningen av stablecoins. Vad vill folk använda?

– Om man får till det bättre i det traditionella systemet så minskar risken för att stablecoins kan ta mark, säger riksbankschefen. Han nämner avveckling av obligationer, aktier och företagsbetalningar som områden som kan förbättras.

När det gäller den digitala euron fortsätter han att ”knuffa på” Sverige för att förbereda sig att hantera olika risker – även i scenarier som man inte tror på.

”Även om det inte finns en majoritet för en digital krona i riksdagen så är det nog bra att man har en viss beredskap.”

Han understryker att det helt är ett politiskt beslut – inte Riksbankens – om Sverige ska följa euroländerna i spåren och införa en egen digital valuta, alltså en e-krona. Men Sverige måste fundera på saken.

– Även om det inte finns en majoritet för en digital krona i riksdagen så är det nog bra att man har en viss beredskap att man kan gå den vägen om den digitala euron genomförs, säger han Erik Thedéen till TN.

Allt pekar på att en digital euro införs. Euroländernas finansministrar har enats om sin version av nödvändig lagstiftning. Europaparlamentet är på väg. Sedan ska dessa två versionerna av lagtexten jämkas samman.

Hur framgångsrikt projektet blir beror mycket på nätverkseffekter, säger riksbankschefen.

– Det är inte bara prissättning som avgör. Om bara du och jag använder Swish händer inte så mycket. Men om alla använder Swish så är det detta alla använder.

– Precis samma sak gäller här. Kommer den digitala euron faktiskt att användas i affärer och konkurrera med kreditkort och andra kort?

Grundarbanker i Qivalis, eurodominerad stablecoin

Banca Sella, Italien

BBVA, Spanien

BNP Paribas, Frankrike

CaixaBank, Spanien

Danske Bank, Danmark

DekaBank, Tyskland

DZ Bank, Tyskland

ING, Nederländerna

KBC, Belgien

Raiffeisen Bank, Österrike

SEB, Sverige

UniCredit, Italien

Gått med nyligen:

ABANCA, Spanien

ABN AMRO, Nederländerna

Allied Irish Banks, Irland

Banco Sabadell, Spanien

Bankinter, Spanien

Bank of Ireland, Irland

Bank Pekao, Polen

Banque Fédérative du Crédit Mutuel, Frankrike

BPER Banca, Italien

Caisse d’èpargne de l’Ètat, Luxemburg

Cecabank, Spanien

Erste Group, Österrike

Groupe BPCE, Frankrike

Handelsbanken, Sverige

Intesa Sanpaolo, Italien

Jyske Bank, Danmark

Kutxabank, Spanien

Landesbank Hessen-Thüringen, Tyskland

Landsbankinn, Island

OP Pohjola, Finland

National Bank of Greece, Grekland

Nordea, Finland

Piraeus Bank, Grekland

Rabobank, Nederländerna

Swedbank, Sverige