VALET 2026

Så lyfter Sverige EU:s tillväxt – ”Storleken är inte avgörande, strategin är det”

Det är inte bara i Sverige utan i hela EU som tillväxten måste öka. Det menar företrädare för näringslivet, som har listat de viktigaste prioriteringarna åt den kommande regeringen. ”Sverige har redan visat att vi kan sätta agendan”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, till TN.

I september går Sverige till val. Tillväxten har seglat upp som en av de största valfrågorna och partier från höger till vänster listar just nu sina bästa förslag för hur de ekonomiska hjulen ska kunna snurra snabbare.

Men tillväxt är knappast bara en fråga för den nationella politiken, utan en fråga som Sverige också måste driva på EU-nivå. Det menar Svenskt Näringsliv, som tillsammans med sina medlemsorganisationer har listat fem EU-prioriteringar för tillväxt.

”Vi vet att Sverige kan göra skillnad”.

Enligt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, kan listan ses som ett slags uppdrag till landets nästa regering.

– EU är helt avgörande för den svenska ekonomin och för näringslivet. Majoriteten av vår handel sker på den inre marknaden och hundratusentals jobb är kopplade till den. I en värld som är så utmanande som den vi lever i nu, blir EU dessutom viktigt som hemmamarknad, säger hon, och fortsätter:

– Men EU-politiken saknar fokus på tillväxt. Det behöver vi ändra på – tillväxten är grunden för jobb, säkerhet och klimatomställningen. Därför behövs ett tydligt svenskt ledarskap i EU där tillväxt, tillsammans med konkurrenskraft, sätts högst på agendan under nästa mandatperiod. Och vi vet att Sverige kan göra skillnad.

De fem prioriteringarna är:

”Företag skapar tillväxt – om de får rätt förutsättningar.”

Varje prioritering omfattar en handfull konkreta åtgärder för regeringen att ta tag i. I prioriteringen som handlar om att förenkla den inre marknaden handlar det till exempel om att förbättra förutsättningarna för företag att skala upp, att utveckla den inre marknaden för tjänster och att skapa harmoniserade regler för cirkulära värdekedjor.

Hur har ni valt ut just de här prioriteringarna?

– Vi har utgått från ett enkelt faktum: företag skapar tillväxt – om de får rätt förutsättningar. Prioriteringarna är därför att förenkla den inre marknaden, att underlätta företagens investeringar i forskning, utveckling och innovation, och att främja säkerhet, resiliens och beredskap. Men det handlar också om att möjliggöra omställning i flera bemärkelser: grön, digital och även på arbetsmarknaden. En sista prioritering är att ta ledarskapet för frihandel i en utmanande värld. Handeln med omvärlden är ju helt avgörande för vårt välstånd och vår tillväxt både i Europa och Sverige.

”Att EU är den stora, geopolitiska aktören slår inte alltid igenom i debatten här hemma.”

EU har inte alltid har fått det största utrymmet i den svenska politiska debatten. Men med krig i närområdet, snabba skiften i handelspolitiken och ett osäkert geopolitiskt läge, har det delvis förändrats, menar Anna Stellinger.

Har de politiska partierna blivit bättre på att se EU:s betydelse även i valrörelser?

– Omvärlden har helt klart smugit sig in. De senaste åren har ju till stor del handlat om Trumps tullpolitik, Kinas dominans, Rysslands krig och nu Hormuzsundet och effekterna på ekonomin. Men det har varit mindre fokus på vilken roll EU har och hur EU ska agera. Att EU är den stora, geopolitiska aktören slår inte alltid igenom i debatten här hemma. Sverige är en del av EU.

– Nästa regering behöver göra samma sak som den nuvarande gjorde med konkurrenskraft: man lyckades sätta konkurrenskraft högst på EU:s agenda under det svenska EU-ordförandeskapet 2023. Nu behövs samma sak för tillväxt.

För att Sverige ska lyckas med tillväxtfrågan på EU-nivå krävs det att prioriteringar drivs i god tid, på ett tydligt sätt och med kraft, framgår det i skrivelsen.

Ni tar även upp vikten av att politiken samarbetar med näringslivet i de här frågorna. Varför är det viktigt?

– För att många EU-regler har direkt påverkan på företagens vardag och konkurrenskraft. Om näringslivet involveras tidigt kan man undvika regler som skapar onödiga hinder eller kostnader. EU-regler tas ofta fram utan tillräcklig förståelse för hur de fungerar i praktiken. Ibland hade andra alternativ fungerat bättre än nya regler. Resultatet blir överreglering, högre kostnader och sämre konkurrenskraft.

– Med en nära dialog mellan politik och näringsliv i ett tidigt skede kan vi undvika det och i stället skapa förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt. Dessutom sitter företagen ofta på den praktiska kunskapen om hur marknader fungerar, vilka regler som fungerar i praktiken och vilka som inte gör det.

”Uppdraget är enkelt: sätt tillväxt där det hör hemma, högt på EU:s agenda.”

Även om Sverige för bara ett par år sedan hade sämst tillväxt i hela EU, har utvecklingen sedan dess gått i en bättre riktning. Nu får Sverige återkommande beröm för kapitalmarknaden, pensionssystemet och innovationsklimatet, för att nämna några exempel. Men samtidigt är Sverige endast ett av 27 medlemsländer och dessutom ett ganska litet sådant.

Vad bör den kommande svenska regeringen göra för att verkligen nå fram i de här frågorna?

– Storleken är inte avgörande – strategin är det. Sverige har redan visat att vi kan sätta agendan, till exempel genom att lyfta konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet. Men det kräver att man är tidig, tydlig och bygger allianser – inte att man reagerar sent när besluten i praktiken redan är fattade. Det handlar också om att driva frågorna konsekvent och att använda hela det svenska systemet – regering, myndigheter och näringsliv – för att påverka i rätt riktning.

– Sedan handlar inte våra förslag alltid om att EU ska lagstifta eller agera. På vissa områden, som till exempel kapitalmarknad, energi, eller totalförsvar, krävs att medlemsländerna själva måste orka reformera. EU:s roll blir här mer att uppmana och uppmuntra medlemsländerna att agera.

Näringslivets förhoppning är att uppdraget ska resultera i att nästa regering tar ett tydligt grepp om EU-politiken, med tillväxt och konkurrenskraft som ledord genom hela mandatperioden.

– Konkret vill vi se reformer som gör det enklare att investera och handla på den inre marknaden – och att det blir lönsamt för fler företag i Europa att skala upp och stanna här. Sverige har visat tidigare att vi kan påverka EU:s riktning om vi vill. Så uppdraget är enkelt: sätt tillväxt där det hör hemma, högt på EU:s agenda. Så att vi kan klara alla de utmaningar vi står inför, avslutar Anna Stellinger.