FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN
Expertens sågning av Ygeman: ”Inte sant att pengarna går till jaktslott”
Anders Ygeman (S) attackerar svenska friskolor och menar att svenska skattepengar går till jaktslott, våffelstugor och sportbilar. Han har inte stöd i forskningen. ”Om man tittar på offentligt tillgängliga data ligger de vinstdrivande skolorna lika bra eller bättre än de kommunala skolorna”, säger välfärdsexperten Lena Furmark.
I ett inlägg på Facebook hävdar Anders Ygeman (S) att svenska skattepengar går till ”jaktslott, våffelstugor och sportbilar” i stället för till lärare och läromedel. Enligt Ygeman är det en konsekvens av att Sverige tillåter obegränsade vinster i skolan.
”Det är inte sant.”
Lena Furmark, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att Ygemans uttalande är avsiktligt tillspetsat och bygger på en felaktig bild av sambandet mellan vinster och skolkvalitet.
Anders Ygeman (S) kritiserar friskolor och hävdar att skattepengar går till lyxkonsumtion som jaktslott och sportbilar. Påståendet sågas från flera håll.
Välfärdsexperten Lena Furmark ifrågasätter Ygemans uttalande och säger att forskningen inte visar att vinstdrivande skolor ger sämre kvalitet än kommunala.
Hon hänvisar till data som visar att vinstdrivande skolor presterar lika bra eller bättre än kommunala skolor, särskilt på nationella prov.
Rektor Johanna Karlsson menar att Ygeman generaliserar och att många fristående huvudmän återinvesterar överskott i verksamheten.
En rapport av forskaren Gabriel Heller Sahlgren visar att friskolor har bättre elevresultat och nöjdare föräldrar än kommunala skolor efter justering för socioekonomiska faktorer.
Lena Furmark anser att vinstdebatten skymmer skolans verkliga problem och framhåller att valfrihetssystemet ger jämlikare möjligheter att välja skola.
Enligt Lena Furmark försöker Ygeman skapa en motsättning mellan vinster och kvaliteten på elevernas utbildning genom att hävda att skattepengar går till ”jaktslott” och andra privata investeringar i stället för till undervisning. Den bilden stöds inte av tillgänglig forskning, konstaterar hon.
– Det är inte sant att pengarna går till jaktslott i stället för elevernas utbildning. Om man tittar på offentligt tillgängliga data ligger de vinstdrivande skolorna lika bra eller bättre än de kommunala skolorna, säger Lena Furmark.
”Vinster används till att öka kvaliteten ytterligare.”
Johanna Karlsson, rektor för I Ur & Skur Järvastaden, anser att Anders Ygemans beskrivning av friskolesektorn är alltför generaliserande.
– Han drar alla fristående verksamheter över en och samma kam.
Att att fristående förskolor- och skolor främst drivs för ekonomisk vinning stämmer inte med verkligheten.
– Nu målas det upp som att många driver förskolor för att bli rika. Men det handlar om att ge barnen det absolut bästa.
Hon framhåller att många huvudmän under lång tid har återinvesterat överskott i verksamheten i stället för att ta ut högre löner eller vinster.
Forskning motsäger Ygeman
I Rapporten Utfallskvalitet i offentlig och privat välfärd av forskaren Gabriel Heller Sahlgren konstateras att det saknas belägg för att vinstdrivande skolor skulle leverera sämre kvalitet än offentliga verksamheter.
I Sahlgrens jämförelse mellan kommunala och fristående grundskolor konstateras att friskolorna presterar bättre på flera centrala kvalitetsmått. Efter att ha justerat för elevernas bakgrund, tidigare skolresultat och socioekonomiska faktorer konstaterar rapporten att ”fristående skolor har en fördel vad gäller resultaten på de nationella proven i alla tre kärnämnen engelska, matematik och svenska.”
Rapporten visar även att föräldrar till elever i friskolor ”hyser mer positiva attityder till sina barns skolor” när det gäller studiemiljö, trygghet och den övergripande kvaliteten.
Lena Furmark framhåller att vinster kan användas för att utveckla verksamheten ytterligare.
– Vinster används till att öka kvaliteten ytterligare, säger hon.
Skymmer skolans verkliga utmaningar
Lena Furmark menar vidare att debatten om friskolevinster riskerar att skymma de problem som hon anser är skolans verkliga utmaningar. Hon pekar bland annat på bristande studieresultat, ordningsproblem samt språk- och integrationsutmaningar.
– Det blir en slags dimridå att som Ygeman prata om aktiebolagsskolor i stället för att prata om de verkliga problemen i skolan, säger hon.
Hon lyfter fram att familjer aktivt väljer friskolor för sina barn och att valfrihetssystemet gör det möjligt för elever från olika ekonomiska bakgrunder att söka sig till alternativa skolor.
– Det som är fint med vårt system är att man, även om man inte har en stor plånbok, kan välja en fristående skola eftersom den finansieras via skolpengen. Det är mycket mer jämlikt än ett system där bara de rikaste har råd att välja skola, säger Lena Furmark.
”Föräldrar väljer inte en verksamhet de tycker är dålig.”
Johanna Karlsson menar att friskolor och fristående förskolor fyller en viktig funktion genom att erbjuda pedagogiska alternativ som inte alltid finns i den kommunala verksamheten.
– I vårt fall handlar det om att erbjuda en pedagogik som annars inte finns tillgänglig och att det ska finnas en valmöjlighet för föräldrarna. De väljer inte en verksamhet som de tycker är dålig. De väljer det man anser vara bäst för sina barn.
