KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Efter kritiken – svenska EU-toppens löfte: ”Ingen ny lagstiftning som inte behövs”

Företagen varnar för att EU:s nya klimatsatsning kommer att öka regelbördan. Men den ansvariga kommissionären Jessika Roswall ser framför sig ett ökat europeiskt oberoende och mer lönsamma företag. ”Cirkulariteten handlar om att öka våra företags konkurrenskraft, det är det som är grunden till att det här är viktigt” säger hon i en exklusiv intervju med TN.

Ett välkommet och ambitiöst initiativ men också en betydande risk för ökad detaljstyrning och ny betungande regelbörda. Så resonerade näringslivet om EU:s nya klimatsatsning Circular Economy Act när Tidningen Näringslivet gjorde en djupdykning i frågan tidigare i år.

EU:s omställning till en cirkulär ekonomi drivs av Sveriges kommissionär Jessika Roswall, vars portfölj omfattar miljö, vattenresiliens och just ”en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi”. Just nu är hon och hennes medarbetare i färd med att samla in synpunkter och tankar om det utkast som presenterats hittills, men inom kort kommer arbetet att övergå i en mer intern process och sen är planen från kommissionen att lägga fram ett konkret förslag senare i år.

För Tidningen Näringslivet berättar Jessika Roswall att hon ser Circular Economy Act som avgörande inte bara för klimatet utan även för att stärka Europas motståndskraft.

– Jag skulle vilja påstå att den senaste krisen och kriget i Iran gör att det finns ännu mer skäl till att skynda på och lägga fram det här så fort som möjligt, säger hon.

Det blir alltså också en fråga om att stärka Europas oberoende?

– Det är klart att det är viktigt att vi hushåller bättre med våra resurser och så klart att vi minskar våra klimatutsläpp. Blir vi mer cirkulära så har vi räknat med att minst 35 procent av utsläppen kommer att minska. Så det är viktigt. Men det är ännu mer viktigt för vår resiliens och vår säkerhet. Vi är beroende av så många material och i Europa har vi inte tillgångarna.

– Sen tror och hoppas jag att det här också kommer att göra våra företag mer lönsamma eftersom priset på råmaterialet är dyrt. Så vi behöver också öka användningen av våra material och använda dem på ett bättre sätt.

”Det handlar lite grann om att hjälpa en marknad att växa fortare.”

Från näringslivets håll finns det dock en viss oro kring Circular Economy Act. En sak som bekymrar bland annat byggbranschen är att det har lagts fram förslag kvotplikter, det vill säga krav på att en viss andel av en specifik vara måste bestå av återanvänt material.

Flera branscher hade hellre än krav på detaljnivå velat se övergripande ramar och tydliga målsättningar, men att företagen själva fick bestämma hur de skulle ta sig dit.

Vad tänker du kring det?

– Jag tycker att det är en väldigt relevant fråga. Å andra sidan så har vi haft vår lagstiftning när det gäller cirkularitet, även om vi kallar det avfallsdirektivet, sedan 70-talet.

Enligt Jessika Roswall är EU, trots att viss lagstiftning har funnits länge, fortfarande inte mer än 12 procent cirkulärt och enligt vissa mätningar handlar det om ännu mer blygsamma siffror än så.

– Det är för lågt och det är därför jag tror att man måste använda lite olika redskap. Sen finns det inte ett redskap för en sektor utan det kan vara olika. Vi har ju kvoter på batterier redan. Vi har kvoter på viss plast. Vi kommer att få det på bilar. Det handlar lite grann om att hjälpa en marknad att växa fortare.

– Jag hör företag som är oroliga för kvoter men jag hör också företag som ber om kvoter. Det gäller att hitta den här balansen och det kan vara väldigt svårt som politiker så där behöver jag input. Jag vill inte förstöra någon pågående marknad men jag måste också hjälpa till att boosta och se till att det blir en marknad.

”Byggbranschen som sådan har dels en stor klimatpåverkan och behöver dra sitt strå till stacken, dels en stor möjlighet.”

Med det sagt är det viktigt att reglerna inte blir för komplexa, betonar Jessika Roswall.

– Det är någonting som EU behöver jobba med. Att vi ser till att vi har regler, för alla företag vill ha regler som ger förutsägbarhet, och att de är tillräckligt enkla men samtidigt inte utformade på ett sätt som möjliggör kryphål.

– Så det handlar igen om att hitta balansen och det är definitivt inte lätt. Men jag jobbar alltid för att man inte ska lägga fram lagstiftning som inte behövs utan det ska vara att man ser att det finns ett behov.

Fastighetsbranschen har lyft fram att en kvotplikt skulle kunna resultera i att befintliga byggnader inte uppfyller kraven eftersom de är byggda efter en äldre standard.

– Driver man det till absurdum så kommer det att kräva att vi måste riva saker för att få tillgång till gammal betong när vi bygger nytt, sa Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, nyligen till TN.

Han efterfrågar en politik som går ut på att i första hand bevara det som redan finns innan nya resurser tas i anspråk. Jessika Roswall framhåller att hon också ser bevarande som en viktig del i det kommande regelverket.

– Jo, så klart. Men jag skulle också säga att byggbranschen som sådan har dels en stor klimatpåverkan och behöver dra sitt strå till stacken, dels en stor möjlighet.

”Det kan inte vara så att vi komplicerar lagstiftningen så att den omöjliggör cirkulariteten, utan det ska ju vara till syfte att öka på den.”

Hon ser goda förutsättningar, inte minst på lokal nivå, för en mer cirkulär byggbransch där återvinning av byggmaterial blir en självklar del. Till viss del handlar arbetet framåt om att många aktörer i samhället behöver se över sitt ”mindset”, menar hon.

– Jag är hoppfull kring att alla industrier kommer att vilja göra den här transformeringen i hur vi använder och brukar vårt material och ser det som något bra. Men det kan inte vara så att vi komplicerar lagstiftningen så att den omöjliggör cirkulariteten, utan det ska ju vara till syfte att öka på den.

En farhåga från både handeln och skogsindustrin är att tillräcklig hänsyn inte kommer att tas till de förutsättningar näringslivet har att förhålla sig till. Exempelvis går papper i dag endast att återvinna en handfull gånger men sedan måste materialet blandas med nyfiber för att kunna användas igen.

– När man sätter upp målbilder och incitamentsbilder så måste de vara realistiska utifrån de förutsättningar som finns, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklingschef på Södra.

”Företagen själva som driver på”

Jessika Roswall framhåller dock att tekniken går fort framåt och påminner om att det av flera skäl är viktigt att röra sig i en mer hållbar riktning.

– I dag är vi så beroende av ofta olja från andra delar av världen och vi behöver vara smartare och mer effektiva och det upplever jag att företagen själva driver på. Det är inte alltid politiken utan industrierna själva som ser att man behöver bli mer effektiv i hur man använder sitt material.

Ser du någon risk för att man från politiskt håll blir lite förblindad av startup-företag med nya tekniska lösningar, men att man missar förutsättningarna i den befintliga industrin?

– Nej. Det är klart att jag kan bli jätteinspirerad när jag ser exempelvis hur man kan använda spillvatten för att tillverka biobränsle för flyg. Det är fantastiskt, men det är ju inte i skala än.

Ska bli lättare för bolag att växa

Jessika Roswall förklarar att ett annat prioriterat område för EU-kommissionen är att skapa förutsättningar för europeiska bolag att växa, till exempel genom en bättre fungerande kapitalmarknad.

Som TN tidigare rapporterat riskerar kriget i Iran att leda till brist på gödningsmedel, vilket i så fall väntas få konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Europa. Jessika Roswall konstaterar att Europa är beroende av import från omvärlden och att nya tekniska lösningar skulle kunna bidra till att öka Europas produktion.

– Här ser jag fantastiska företag i bland annat Sverige, där min frustration så klart är att vi inte kan växla upp. Men jag skulle inte säga att kommissionen springer på enskilda projekt. Jag blir inspirerad och hoppas att jag själv kan sprida det till andra men det är inte så att vi bildar lagstiftning utifrån en speciell teknik.

Handeln varnar även för att Circular Economy Act kan leda till snedvriden konkurrens ifall de nya reglerna ska tillämpas av europeiska företag medan företag från andra delar av världen är undantagna.

”Då gäller det att vi ser till att vi skyddar vår marknad genom att sätta upp höga regler som också måste gälla för de som vill handla med oss.”

Men tanken är tvärtom att Circular Economy Act ska göra europeiska företag mer konkurrenskraftiga, påminner Jessika Roswall.

– Cirkulariteten handlar om att öka våra företags konkurrenskraft, det är det som är grunden till att det här är viktigt. Men det är klart att vi vet att vi har ett problem i Europa med att vi har höga miljökrav till exempel och vi ser att det kommer in produkter som inte alltid följer de reglerna som vi har. Det är skadligt för den inre marknaden och ytterst är det farligt för dig och mig som konsument.

Jessika Roswall betonar att konsumenter har ett ansvar för vilka produkter de handlar, men hon utesluter inte att EU kan behöva tillföra nya verktyg för att skydda den inre marknaden från snedvriden konkurrens.

– Många vill uppenbarligen vara på vår marknad och ha handelsavtal med oss. Då gäller det att vi ser till att vi skyddar vår marknad genom att sätta upp höga regler som också måste gälla för de som vill handla med oss. Men det finns många saker att göra där.

En regel i stället för 27

Inom EU finns det just nu ett tydligt fokus på regelförenkling och att göra det lättare att driva företag i Europa. Bakgrunden är att betungande regelverk och krav på rapportering har pekats ut som en anledning till att Europas konkurrenskraft har halkat efter globalt.

Hur ska Circular Economy Act gå ihop med det? Är inte risken att det nu kommer fler regler som företagen måste rapportera kring?

– Jag kommer inte att lägga fram ny lagstiftning om det inte behövs. Men ibland kan det vara bättre att lagstifta på en annan nivå. Ska vi verkligen ha nytta av vår inre marknad så behöver vi gemensamma regler.

Jessika Roswall delar företagens frustration över att EU:s medlemsländer dels har en bred variation av regelverk, dels tillämpar gemensamma regelverk på olika sätt. Det finns företag som undviker att ens ge sig in på EU-marknaden eftersom de tycker att det är för komplicerat, berättar hon.

– Så jag ser framför mig att en Circular Economy Act gäller för alla medlemsstater så i stället för att ha 27 olika regler så blir det en. Det är ju en typ av regelförenkling. Det kommer fortfarande att finnas regler men det blir färre regler. Vi måste helt enkelt riva de interna hindren som vi har på vår inre marknad.