DEN SVENSKA EKONOMIN
Miljardöverskott i kommunerna – men inga skattesänkningar: ”Kan öppna diskussion”
Flera av landets kommuner levererar starkare ekonomiska resultat än väntat. Det innebär en möjlighet för bättre förutsättningar för företagen – och öppnar för diskussion om skattesänkningar. ”Det har funnits en tendens att svartmåla ekonomin i många kommuner”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefekonom på Svenskt Näringsliv, till TN.
När boksluten nu summeras visar kommuner och regioner ett samlat överskott på omkring 32 miljarder kronor, enligt nya sammanställningar från SCB. Resultaten överträffar därmed tidigare prognoser, rapporterar Dagens Samhälle.
Utvecklingen beskrivs som en tydlig vändning efter ett par mer pressade år.
Samtidigt är skillnaderna stora. Vissa kommuner redovisar tydliga överskott medan andra fortfarande har ett mer ansträngt ekonomiskt läge.
Det innebär att företagens lokala förutsättningar kan skilja sig kraftigt beroende på var verksamheten finns.
De högsta resultaten finns föga förvånande i de största kommunerna. I exempelvis Stockholm noteras ett överskott på 3,7 miljarder kronor.
– Det här visar att många kommuner inte har behövt höja skatten, och att styret i Stockholm har motverkat regeringens skattesänkningspolitik, ämnad att ge invånarna mer pengar i plånboken, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefekonom på Svenskt Näringsliv, till TN.
Ett exempel på en kommun som har arbetat systematiskt med att effektivisera skatten är Österåker, där tydliga finansiella mål, en stabil uppräkning till kärnverksamheterna samt en anti sväll-policy har resulterat i att Österåker sänkt skatten med nästan 20 procent sedan början av 2000-talet, vilket TN tidigare har rapporterat om.
AI-sammanfattning
Kommuner och regioner redovisar oväntat stora överskott på cirka 32 miljarder kronor enligt SCB. Skillnaderna är dock stora mellan kommuner, där vissa går starkt medan andra har fortsatt ansträngd ekonomi.
Överskotten öppnar för diskussion om skattesänkningar och bättre villkor för företag, enligt Svenskt Näringslivs chefekonom Sven-Olof Daunfeldt.
Det har enligt kritiker funnits en tendens att svartmåla kommunernas ekonomi trots flera år av stora överskott.
En förklaring till överskotten är att kostnaderna för äldreomsorg, skola och förskola blivit lägre än vad prognoserna tidigare visat.
Trots de goda resultaten väntar fortsatt ekonomisk press framöver med ökade kostnader för demografi, välfärd och investeringar.
Tendens till svartmålning
Sven-Olov Daunfeldt framhåller samtidigt att det har funnits en tendens att svartmåla ekonomin i många av landets kommuner.
– Om vi ser över tid har det inte alls gått så dåligt för kommunerna, de har gjort stora överskott, vilket innebär att de egentligen inte haft behov av så stora statsbidrag som de har fått, säger han och tillägger:
– Det här kan förhoppningsvis öppna upp en diskussion för skattesänkningar och effektiviseringspotential i flera kommuner.
Samtidigt betonar han att det finns kommuner på glesbygden som har det tufft.
– Vi borde också diskutera sammanslagningar av kommuner. Vissa är helt enkelt för små för att kunna bedriva en kärnverksamhet.
Äldreomsorgen och pensionerna
En förklaring till kommunernas starka bokslut är att äldreomsorgens kostnader ännu inte har dragit iväg så mycket som väntat. Varför så är fallet är svårt att säga i nuläget – men en tänkbar orsak kan vara att svenskar förvisso lever längre, men också ett friskare liv, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
– Det kommer att ta fart, men den stora expansionen har skjutits framåt i tid, säger Emelie Värja, chefekonom på SKR, till Dagens Samhälle.
– Den största delen av överskotten handlar om att nettokostnaderna är lägre än väntat. Det kan delvis handla om att expansionen av äldreomsorgen inte riktigt kommit så långt som prognoserna sagt, säger Emelie Värja.
Utmaningar som väntar
Pensionskostnaderna faller också tillbaka från nivåerna som inflationen drog igång för drygt fyra år sedan. Det bidrar till lägre nettokostnader. Kostnaderna i skola och förskola har även blivit lägre än väntat i flera kommuner.
Trots de starka resultaten väntar fortsatt ekonomisk press framöver. Kommunsektorn står inför ökande kostnader kopplade till bland annat demografi, välfärd och investeringar.
