FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Så får AI ungdomar att välja yrkesprogram – ”Tydlig ökning”

AI-ångest, trygghetstörst och jakt på ett jobb som faktiskt finns kvar om tio år. När tre av fyra unga känner sig stressade över framtidens arbetsliv väljer allt fler bort teoretiska program. Det visar årets ungdomsbarometer. ”Unga själva trendspanar kring att praktiska yrken kan få ett uppsving”, säger Henrik Jodén på Ungdomsbarometern.

Arbetsmarknadsfrågorna är ett de områden där det rör på sig mest i årets ungdomsbarometer, en enkät som varje år besvaras av 15 000 unga i åldern 15–24 år. Tre av fyra unga känner sig varje vecka stressade över utbildning eller jobb varje vecka. 51 procent av ungdomarna svarar att de är oroliga för att AI ska ersätta det yrke som de jobbar med.

– AI är definitivt något som unga tänker på när de gör sina utbildnings- och yrkesval, säger Henrik Jodén, expert på samhälle och kompetensförsörjning på Ungdomsbarometern till TN.

Många unga har en känsla av att AI gör att arbetsmarknaden förändras innan de hinner kliva ut på den. Samtidigt är trygghet och god ekonomi en stor drivkraft.

– Vi kan säga med ganska god säkerhet att unga värderar materiell trygghet allt högre. Det blir viktigare att kunna skapa stabila ekonomiska förutsättningar i framtiden. Samtidigt blir det svårare att veta hur man ska ta sig dit. Det är inte lika självklart längre att hårt arbete i skolan leder till ett välbetalt jobb eller en trygg position på arbetsmarknaden, säger Henrik Jodén.

”Samhället kan göra en insats och informera om vilka jobb som leder till en trygg anställning.”

En tydlig trend är att fler söker sig mot yrkesförberedande program på gymnasiet, i stället för teoretiska program. Andelen förstahandssökande till yrkesprogram ökade redan förra året med 1,5 procentenheter för de nationella programmen jämfört med året innan.

– Det är en ganska tydlig ökning jämfört med tidigare år. Det kan både bero på AI-utvecklingen och på att de reformer som har genomförts av gymnasieskolan har börjat få effekt. I fritextsvar ser vi också att unga själva trendspanar kring att praktiska yrken kan få ett uppsving, säger Henrik Jodén.

Vill arbeta praktiskt

Förutom att praktiska yrken ses som mer framtidssäkra finns det andra drivkrafter, som viljan att arbeta praktiskt och att hjälpa andra.

– Ett annat resonemang som jag har hört i intervjuer med ungdomar är att balansen mellan arbete och fritid ses som lättare att få till om man har ett praktiskt yrke. Att det blir mer en avskild zon där man inte alltid är tillgänglig på mejl, säger Henrik Jodén.

Regeringen har satt som mål att minst 25 procent av alla gymnasieelever ska välja STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik) på gymnasiet till 2035. Men natur- och teknikprogrammen har en sjunkande trend. Samtidigt finns det fortsatt ett stort intresse för vissa kvalificerade yrken, menar Henrik Jodén.

– Ingenjör är fortfarande ett av de mest attraktiva yrkena på sikt. Men det finns en utmaning i att intresset för att faktiskt välja en ingenjörsutbildning inte är lika stort som för yrkesrollen i stort. Det finns dock en trend att man vill vara i framkanten av utvecklingen när framtiden är osäker, säger Henrik Jodén.

”Många unga vill komma i väg till en arbetsplats och ser fördelarna i att träffa andra människor och få lära sig av sina mer erfarna kollegor.”

Han tycker att samhället kan göra mer för att vägleda unga.

– Våra undersökningar visar att fyra av tio unga inte har koll på inom vilka yrken där det kommer att finnas jobb i framtiden, men de skulle vilja veta mer. Samhället kan göra en insats och informera om vilka jobb som leder till en trygg anställning. Samtidigt är det ju en utmaning för oss alla med den rådande AI-utvecklingen som vi inte vet hur den kommer att påverka arbetsmarknaden framöver.

Kanske behöver vi också prata mer om ämnen och kunskap, hellre än specifika roller.

– Att peka på vilka ämnesområden som utvecklas och vilka kunskaper som är bra att ha, hellre än att man utbildar sig till ett specifikt yrke, kan vara ett tillvägagångssätt.

Vad är det vanligaste missförståndet om den unga generationen?

– Det finns bland annat en del fördomar om att unga bara vill jobba hemifrån, nu när vi kommit ur pandemin. Men det ser vi inget fog för i våra siffror. Många unga vill komma i väg till en arbetsplats och ser fördelarna i att träffa andra människor och få lära sig av sina mer erfarna kollegor, säger Henrik Jodén.