KOMPETENSKRISEN

Var fjärde rekrytering misslyckas – svenska företag tvingas säga nej till affärer

Trots hög arbetslöshet tvingas svenska företag tacka nej till uppdrag, skjuta upp investeringar och bromsa sin tillväxt. Bristen på rätt kompetens har blivit en av näringslivets största flaskhalsar, visar nya siffror. Nu föreslår Svenskt Näringsliv en mängd reformer för att lösa problemen.

Vart fjärde rekryteringsförsök i Sverige misslyckas – trots hög arbetslöshet och att svenska företag skriker efter nya medarbetare.

– Det är en av de stora paradoxerna på arbetsmarknaden: vi har hög arbetslöshet men samtidigt brist på kompetens och företagen har svårt att rekrytera. Situationen har varit i stort sett likadan i närmare tio år.

Det säger Kristina Cunningham, arbetsmarknads- och utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv. Hon är också författare till Svenskt Näringslivs senaste Rekryteringsenkät, en undersökning där företagare får svara på frågor om sina rekryteringsbehov och arbetet kring det.

– Rekryteringsenkäten är en temperaturmätare på hur arbetsmarknaden fungerar och hur matchningen ser ut, säger Kristina Cunningham.

Sex av tio företag har arbetat med rekrytering de senaste sex månaderna, men med mycket varierande resultat, enligt Rekryteringsenkäten, som genomförs vartannat år

En ständig utmaning

En av dem som har problem att rekrytera är Marcus Hamlin, som driver LSS- och omsorgsföretaget Lansen Omsorg med 300 anställda på olika platser i Mellansverige.

– Det är en ständig utmaning att fylla våra platser med nya medarbetare. Vi har verkligen ingen sjö att ösa ur och i sin tur har det lett till att vi har tvingats tacka nej till uppdrag, säger han till TN.

Sju av tio företag, 69 procent, anger brist på relevant yrkeserfarenhet som ett hinder för rekrytering. Särskilt svårt är det i byggbranschen.

– De närmaste åren är det mycket stora jobb på väg in i byggbranschen, både inom industrisektorn och de pågående infrastruktursatsningarna. De skärper efterfrågan på nya medarbetare ännu mer. Jag kan oroa mig för att vi inte kan hänga med nu när byggbranschen äntligen är på väg uppåt, säger Albin Nilsson, vd på STB Bestorp med cirka 45 anställda ställningsbyggare i Linköping.

Bristen på kompetent personal innebär uteblivna uppdrag, förseningar, uppskjutna investeringar och minskad tillväxt. Det slår extra hårt mot de mindre företagen där svårigheterna att rekrytera påverkar nio av tio företag negativt.

En av de viktigaste orsakerna till problemen är en missmatch mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov.

– Utbildningssystemet måste i högre grad utbilda för arbete. Det gäller inte bara gymnasieskolan och Komvux. Även högskolan behöver i högre grad säkerställa att utbildningsinnehåll och dimensionering svarar mot näringslivets behov, säger Kristina Cunningham.

Tar eget ansvar för matchningen

Att matchningen mellan arbetsmarknadens behov och utbildningarna inte fungerar är ett genomgående tema hos de företag som har deltagit i Rekryteringsenkäten.

– Vi behöver välutbildade människor från gymnasiet eller högskolan som kan arbeta som maskinoperatörer, programmerare och som är vana vid skärande bearbetning. Då måste de ha med sig kunskaper i matematik, kunna engelska och tala svenska. Annars klarar de inte övergången från teori till verklighet och de komplicerade tillverkningsprocesser som vi har, säger Fredrik Gordon, vd för Svarvmekano i Malmö.

Alternativet för företagen blir att ta eget ansvar för matchningen.

– Vi måste nästan alltid utbilda de som vi har rekryterat. Ställningsbyggande innebär mycket eget ansvar och säkerhetstänk eftersom vi många gånger bygger väldigt avancerade byggnadsställningar som kräver att använder oss av ritningar gjorda i CAD-program. För oss som ett relativt litet företag är det en tydlig kostnad, mellan 50 000 och 75 000 kronor som vi nu har med i nästan varje rekrytering, säger Albin Nilsson.

När utbildningarna inte räcker till blir den sökandes attityd och engagemang allt viktigare egenskaper vid en rekrytering. Sex av tio företag, 58 procent, anser att rätt attityd är den viktigaste förmågan vid rekrytering. Vartannat företag, 48 procent, anser att ansvarstagande är avgörande egenskaper för en anställning. När det saknas formella meriter kan alltså personliga egenskaper hjälpa vid en rekrytering.

– Ja, det personliga kan ibland ha ett högre värde än utbildning. En person med rätt attityd och fokus gör att vi är beredda att satsa på vidareutbildning och utveckling inom företaget, säger Fredrik Gordon.

Samverkar med skolor

Många företag tar egna initiativ för att säkra framtida rekryteringar. Nästan vartannat företag uppger att de samverkar med gymnasieskolan, Komvux, yrkeshögskolan och högskolan. Dessutom deltar företagen på mässor och är aktiva på sociala medier, för att bredda rekryteringsmöjligheterna och visa på de yrken och karriärvägar som finns.

– Yrkesutbildning måste få högre status och bättre villkor i Sverige. Den största flaskhalsen är bristen på personer med gymnasial yrkesutbildning, samtidigt som det även är hög efterfrågan på eftergymnasial yrkeskompetens, säger Kristina Cunningham och konstaterar att det är just yrkesprogrammen på gymnasiet som snabbast ger jobb.

Hon vill nu att frågan hamnar högre upp på politikernas dagordning.

– Kompetensbristen löser sig inte av sig själv. Det krävs reformer, säger hon.

– Det handlar i första hand om att utbildningssystemet ska gå i takt med de behov som finns i näringslivet. Alltför många utbildningar leder inte till jobb. Dessutom krävs en mer effektiv arbetsmarknadspolitik som matchar mot de jobb som finns.

Läs rapporten.