DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Nya siffror: Så många vill vidareutbilda sig mitt i livet – ”Frågan är om systemet hänger med”

Trots att inte utbildningssystemet hänger med väljer allt fler i arbetsför ålder att skola om sig. En av dem är 3D-animatören Patrik Roos, som blir färdig kock innan jul. ”Jag har redan jobb på ett par olika restauranger”, säger han.

Utvecklingen i arbetslivet rör sig i allt snabbare: Teknikutveckling, globalisering och den gröna omställningen skapar nya yrken och behov av nya yrkeskunskaper. I takt med det brottas företagen med att dels hitta medarbetare med rätt kompetens, dels vidareutbilda dem som redan är verksamma på arbetsplatsen.

– I sig är det ingen nyhet och nu ser vi också att många yrkesverksamma inser det och vill ha förändring och möjlighet att hänga med på arbetsmarknaden, vara en del i utvecklingen.

Det säger Kristina Cunningham, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Hon är ansvarig för Omställningsindikatorn, som årligen mäter yrkesverksammas intresse för studier och yrkesväxling samt kännedom om omställningsstudiestödet. Den publiceras nu för tredje gången med svar från 4 000 intervjuade.

– Så många som tre av fyra, 75 procent, av dem i yrkesverksamma åldrar säger att de kan tänka sig att studera inom de kommande två åren. I första hand gäller det studier på universitet, högskola och yrkeshögskola, säger Kristina Cunningham.

”Yrkesvux är lite av en doldis på arbetsmarknaden. Trots att den är mest efterfrågad så är den minst utnyttjad.”

Många av dem som är intresserade av fortsatta studier vill dock inte tillbaka till årslånga utbildningssatsningar. I stället är det deltid med kortare kurser och program, gärna på distans, som går att kombinera med jobb som är i fokus. Kortare utbildningar ger även en lägre tröskel för att verkligen komma igång med en vidareutbildning för att bygga på de egna yrkeskompetenserna.

– Undersökningen visar att nio av tio trivs med sitt arbete och sin arbetsplats. Att då bygga på med vidareutbildning stärker möjligheten att stanna kvar och möta den utveckling som sker inom den egna branschen, säger Kristina Cunningham.

Var femte vill yrkesväxla

Vid sidan av dem finns även en relativt stor grupp som kan tänka sig en helt ny karriärutveckling. Var femte person, 20 procent av de intervjuade, vill gärna yrkesväxla och av dem vill 80 procent även helt byta bransch.

En av dem som har bytt bransch är Patrik Roos i Uddevalla som tidigare utbildade sig inom media och har arbetat med fotografering och framför allt 3D-animation.

– Det är en relativt liten bransch i Sverige där det mest handlar om kortare eller längre projektanställningar. Det blev i längden en osäker tillvaro så jag tänkte att det är dags för en plan B, säger han till TN.

Ett extrajobb som servitör på en restaurang och mötet med miljön där, tände ett intresse för att arbeta i restaurangköket.

– Jag trivdes bra i den miljön så det var helt spontant att börja tänka i de banorna.

Restaurangnäringen är en av de branscher som skriker efter nya medarbetare. 90 procent av restaurangföretagen uppger att de har svårast att anställa kockar. Enligt branschorganisationen Visita saknas det i dagsläget 11 500 kockar runt om i landet.

– Jag hittade en yrkesvux-utbildning på 15 månader och kom in. Den 12 december i år är jag färdig och har redan jobb på ett par olika restauranger här i Uddevalla. Det känns fortfarande lite märkligt att det har gått så fort, säger Patrik Roos.

Kristina Cunningham har sett många liknande yrkesväxlingar.

– Yrkesvux är lite av en doldis på arbetsmarknaden. Trots att den är mest efterfrågad så är den minst utnyttjad. Det är en snabb väg för att komma i jobb och den är väldigt efterfrågad bland företagen, säger hon.

Intresset har minskat

Trots det har intresset för Yrkesvux minskat något, visar den senaste Omställningsindikatorn. Det beror bland annat på en okunskap om vilka utbildningsvägar som finns och vilka yrken de leder till. Även urvalskriterierna påverkar och synen på vem yrkesvux är till för. ”Tillgången till yrkesvux behöver förbättras, särskilt för yrkesväxlare, för att möta kompetensbristen och öka utbildningens attraktivitet”, konstateras i rapporten.

”Om vi får utbildningssystemet att bli mer flexibelt med ett utbud som i högre grad matchar efterfrågan kan Sverige stå ännu starkare imorgon än idag.”

En förutsättning för att mitt i yrkeslivet än en gång sätta sig på skolbänken, är att privatekonomin fortsatt ska fungera. Omställningsstudiestödet infördes 2022 just för att underlätta kompetenshöjning och yrkesväxling. Idag känner 47 procent till stödet. Av dem vill 48 procent använda det för att förbättra specifika kompetenser, re-skill, medan 36 procent ser stödet som en möjlighet att byta bransch. Trots att många initialt inte känner till omställningsstudiestödet blir 80 procent positiva när de får det förklarat för sig. Det är en bra förutsättning att ta vara på, menar Kristina Cunningham.

Vad skulle du säga är den röda tråden i årets rapport?

– Att det finns ett brett intresse och en förståelse ute i arbetslivet för det livslånga lärandet. Viljan att ta till sig nya kunskaper är stark och det är en förutsättning för Sverige ska kunna hänga med i den internationella konkurrensen.

Ytterligare positiva tecken?

– Bland både dem som vill yrkesväxla och dem som vill bygga på de egna kompetenserna är det ofta industri, teknik, AI, energi, IT och liknande ämnen, just de områden där företagen ropar efter kompetens. Människor vill men frågan är om systemet hänger med. Om vi får utbildningssystemet att bli mer flexibelt med ett utbud som i högre grad matchar efterfrågan kan Sverige stå ännu starkare imorgon än idag. Faktum är att redan idag har Sverige en tydlig fördel mot andra länder av att vi har ett system för omställning på plats., säger Kristina Cunningham.

Patrik Roos ser fram emot att börja jobba i en bransch där hans nya kompetens är efterfrågad.

– Det känns lugnande med en stor arbetsmarknad. Jag är glad över att jag vågade satsa på en plan B och inte klamra mig fast vid ett spår utan vågade öppna mig för ett alternativ. Och vem vet, jag kanske kan utveckla mitt animationskunnande vid sidan om, nu när försörjningen är tryggad.