DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Eleanor och Nico behöver bli fler – men myndigheten säger nej
18-åringarna Eleanor Johansson och Nico Karlsson är snart färdigutbildade och välkomnas av besöksnäringen med öppna armar. Branschen skriker efter personal men trots kompetensbristen vill Skolverket inte skapa fler utbildningsplatser. ”Det är väldigt bekymmersamt”, säger Peter Thomelius på Visita till TN.
18-åringarna Eleanor Johansson och Nico Karlsson går sista året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Ryssbygymnasiet i småländska Ljungby. Ungdomarna lär inte få några större problem att hitta jobb efter studierna. Behovet av arbetskraft inom besöksnäringen är nämligen enormt, enligt branschen.
Det behövs alltså många fler som Eleanor och Nico men Visita reagerar nu mot att Skolverket inte verkar ta intryck av de behov som näringslivet har. I en rapport som myndigheten har tagit fram framgår att allt fler ungdomar vill gå restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet. Samtidigt efterlyser arbetsgivarna mer kvalificerad arbetskraft. Men Skolverket menar ändå att det inte behövs fler utbildningsplatser på gymnasiet.
– Det är väldigt bekymmersamt. Näringslivet behöver generellt sett yrkesskickliga hantverkskunniga medarbetare och därför behövs det fler utbildningsplatser till yrkesgymnasierna och färre till de studieförberedande programmen. Det är oerhört viktigt att utbildningar matchar näringslivets behov, säger Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på Visita till TN.
Bakgrunden är att riksdagen har beslutat om en omfattande reform för gymnasieskolan där arbetsmarknadens behov ska få betydelse för planering och dimensionering av utbildningar. Skolverkets uppdrag är att ta fram regionala planeringsunderlag för dimensionering av gymnasieutbildning där både elevernas önskemål och arbetslivets behov av kompetens ska tas med i bedömningen. Näringslivet har välkomnat reformen eftersom efterfrågan på yrkesutbildade personer är stor inom många branscher som industrin, transportsektorn, vården och inte minst besöksnäringen.
Skolverket tog för två år sedan fram en kartläggning över hur många utbildningsplatser som bör finnas och nyligen presenterade myndigheten statistik kring söktrycket till årets hösttermin. Statistiken visar tydligt att elevernas intresse för restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet fortsätter att öka.
Behövs 137 000 nya medarbetare
Skolverkets inställning har skapat både förvåning och besvikelse eftersom det föreslagna antalet utbildningsplatser inte rimmar med näringslivets önskemål. Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger, UHR, har gjort en analys i ”Besöksnäringens kompetenskartläggning 2025” och av den framgår att den svenska besöksnäringen kommer att behöva anställa 137 000 medarbetare de närmaste tre åren.
– Vi är därför väldigt bekymrade över Skolverkets slutsats. Vi tycker att det är olyckligt att Skolverket i sitt dimensioneringsunderlag anger att antalet platser bara ska bibehållas eller till och med minskas i vissa regioner när vi i stället ser ett stort anställningsbehov både på kort och lång sikt. Antalet utbildningsplatser behöver tvärtom utökas, säger Peter Thomelius.
Visita uppger att Skolverket i sin kartläggning har tagit stor hänsyn till etableringsgraden, det vill säga hur många som jobbar kvar i yrket de utbildat sig till efter ett visst antal år, och då kan besöksnäringen hamna något lägre än andra branscher.
– Vår bransch är väldigt säsongsbetonad och etableringsgraden mäter endast fasta heltidsanställningar. Det är också vanligt att man jobbar sig upp från till exempel kock till köksmästare eller chef och det kan gå snabbt att göra karriär. Då blir det missvisande att använda etableringsgrad som mätmetod. Etableringsgraden säger inte heller något om utbildningens kvalitet, vilket vi tycker är en central fråga. UHR:s undersökning visar på ett stort rekryteringsbehov hos besöksnäringen, säger Peter Thomelius.
I september var den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten inom EU 14,8 procent och i Sverige var den 24 procent, enligt Ekonomifakta. Sverige hade därmed den tredje högsta ungdomsarbetslösheten i EU efter Spanien och Rumänien.
Ser ljust på framtiden
Men denna verklighet är inget som skrämmer Eleanor Johansson, som går inriktningen servering, eller Nico Karlsson, som satsar på att bli kock. Enligt Visitas analys är detta utpräglade bristyrken. Under de närmaste tre åren kommer den svenska besöksnäringen att behöva rekrytera 16 200 servitörer/servitriser och 11 500 kockar.
– Jag har inte bestämt än hur jag ska göra om jag ska börja jobba direkt eller om jag ska vidareutbilda mig till sommelier. Jag ser ljust på framtiden och det verkar finnas jobb överallt, säger Eleanor Johansson.
Nico Karlsson berättar för TN att han satsar helhjärtat på att bli kock. Han har redan fått en tung utmärkelse överräckt av prins Carl Philip som Årets commis (assistent) i samband med stortävlingen Årets kock.
– Det känns som att jag har hittat något jag är bra på. Jag hoppas att framtiden på arbetsmarknaden är ljus. Planen är att försöka skaffa jobb någonstans där jag trivs så fort det går. Det blir nog inte så svårt att hitta jobb med tanke på att det krävs kockar överallt i Sverige, säger Nico Karlsson.
För att säkerställa att de framtida medarbetarna håller hög kvalitet certifierar Visita gymnasieutbildningar och vuxenutbildningar runt om i landet. Hittills har 41 utbildningar godkänts, däribland Ryssbygymnasiet.
– Genom att certifiera utbildningar ser vi till att eleverna blir anställningsbara. Det är viktigt att branschen bidrar till att skapa bra utbildningar och öka etableringsgraden. Därför känns Skolverkets bedömning ännu mer märklig. Skolverket behöver ta större hänsyn till branschens dokumenterade behov av utbildad arbetskraft, säger Peter Thomelius.