KLIMATOMSTÄLLNINGEN

2023 blev varmaste året hittills: "Rekord föll som dominobrickor"

Rhodos eldhärjades i somras – då Grekland plågades av värmeböljor. Arkivbild. Bild: Petros Giannakouris/AP/TT

Klimat (TT)

Värmerekorden har fallit som dominobrickor. Det konstaterar EU:s klimattjänst Copernicus som bekräftar att 2023 blev det varmaste året som uppmätts på jorden – 0,17 grader över tidigare toppnotering.

Extrem hetta i Arizona, förödande översvämningar i Libyen och rekordvarma hav som fick koraller utanför Florida att blekna. Det är några exempel på de extrema händelser som väntas bli värre i klimatförändringens spår och som satte sin prägel på 2023.

Det går till historien som det varmaste året som uppmätts sedan människan började sammanställa temperaturdata för 174 år sedan. Varje månad från juni till december var varmare än motsvarande månad något föregående år, vilket bland annat förklaras av El Niño. Väderfenomenet kan tillfälligt höja den globala medeltemperaturen med 0,1-0,2 grader.

– 2023 var ett exceptionellt år med klimatrekord som föll som dominobrickor, konstaterar Samantha Burgess, biträdande chef på EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus, i en kommentar.

Stor ökning

Den globala genomsnittstemperaturen var 14,98 grader, enligt Copernicus. Det är 0,17 grader varmare än det tidigare rekordåret 2016.

– Det är en stor ökning, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till TT.

– Att 2023 var ett mycket varmt år kan delvis förklaras av att det var ett år med kraftig El Niño. Men det räcker inte som förklaring till varför det var så pass mycket varmare än normalt i stora delar av världshaven och på många andra platser.

Det blev också det första året då alla dagar var mer än 1 grad varmare än förindustriell tid. Nästan hälften var över 1,5 grader varmare och i november låg den globala temperaturen för första gången 2 grader över förindustriell nivå i två dagar.

Extremväder mer vanligt

För att begränsa de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringen har världen enats om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska ske genom minskade utsläpp, främst orsakade av förbränning av olja, kol och naturgas.

När man i Parisavtalet pratar om temperaturnivåer åsyftas långvarig uppvärmning under flera årtionden. Men redan nu, när världen fått prova på en uppvärmning på 1,5 grader, märks skyfall, värmeböljor och bränder – den typ av extrema väderhändelser som väntas fortsätta bli vanligare och mer intensiva med temperaturhöjningen.

– Man kan se det som en försmak på vad som komma skall, säger Kjellström.

– Vi går mot allt högre temperaturer, men vissa delar av klimatsystemet reagerar ganska långsamt. Så när vi om 5, 10 eller 15 år kommer till en värld som verkligen är 1,5 grader varmare i ett längre perspektiv kommer exempelvis haven generellt att vara varmare. Så det är inte säkert att det kommer att se likadant ut som det gör nu.

Nya rekord?

Frågan är vad som väntar 2024. Om El Niño mattas av brukar det påverka den globala temperaturen som då sjunker.

– Vi kommer att se en fortsatt global uppvärmning. 2023 visar tydligt att trenden mot allt högre temperaturer till följd av ökande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären fortsätter, säger Kjellström.

– Men det betyder inte att varje enskilt år kommer att vara varmare än 2023, det kan vara ett rekord som står sig några år framöver.

Sofia Eriksson/TT

Den globala temperaturökningen jämfört med förindustriell nivå (1850–1900), 5-årsmedel, grader Celsius. Bild: Anders Humlebo/TT

Fakta

2023 var sammantaget det näst varmaste året som uppmätts i Europa. Det var 1,02 grader varmare än genomsnittet 1991-2020 men 0,17 grader kallare än snittet under det för Europa rekordvarma 2020.

Temperaturen i Europa låg över snittet under elva månader 2023. September var den varmaste septembermånaden som hittills har uppmätts.

Vintern i Europa (december 2022-februari 2023) var den näst varmaste vintern som uppmätts på kontinenten. Sommaren (juni-augusti) var den femte varmaste medan hösten (september-november) var den näst varmaste som har uppmätts.