PRIVATEKONOMI

Thedéen: Svensken verkar tänka bort risk

Ekonomi (TT)

Vi garderar oss för dåligt väder på semestern, tar på cykelhjälm och brandförsäkrar huset. Men när det kommer till bolån tar svensken risker.

– Vi är rätt bra på att tänka risk på andra saker, men här verkar vi helt tänka bort risk. Och det är olyckligt, säger riksbankschefen Erik Thedéen.

På torsdagen höjde Riksbanken räntan än en gång. På bara drygt ett år har den höjts från 0 till 3,75 procent och Riksbanken har redan sagt att det kommer minst en höjning till i år. För många hushåll svider det ordentligt i plånboken nu.

– De flesta klarar det här utan att behöva gå från hus och hem. Men många kommer att få det tufft, säger Erik Thedéen.

– Många hushåll har tagit höjd för det här, så att man ska klara högre räntor, men det har varit med en annan konsumtionsnivå än man har i dag.

Svenskar tar risk

Den svenska bolånemarknaden sticker ut jämfört med andra länder. Många har rörliga bolån och de som väljer att binda lånen gör det ofta på kort tid. Det gör svenskarna känsliga för räntehöjningar.

– Det är val som hushållen gör, men de ska göras på rationella grunder, säger Thedéen.

Och det är kanske där det brister, resonerar han. Bilden har varit att räntorna kommer att vara låga under lång tid och att det alltid lönar sig med rörligt.

– Det vi missade var att säga att man kan tänka på det här som en försäkring – jag tror inte att mitt hus kommer att brinna upp, men jag har ändå en brandförsäkring. Och jag tror att räntorna kommer att vara låga, men jag kanske ändå binder en del av mitt lån, för jag vet inte. Det tycker jag är en klok syn på hur man ska resonera, säger Thedéen.

Har man mycket pengar på banken eller rika föräldrar har man råd att ta risken. Men andra borde mer tänka på vad den egna ekonomin tål, tycker han.

– Vi har världens chans nu, vilket kan låta tufft med tanke på att många har det tufft, men vi har en chans att ta med oss den här lärdomen och få in försäkringstänket i våra bolånebeslut, säger Thedéen.

Kronan mot euron

En försvårande faktor i inflationsbekämpningen är den svaga kronan. Den gör importerade varor dyrare och bidrar till högre priser i Sverige.

Möjligen har den svaga kronkursen också bidragit till att fler nu kan tänka sig att byta ut kronan mot euron. En barometer som DI gör visade i veckan att stödet för euron ökar i näringslivet och att en klar majoritet nu vill ha euron.

Thedéen betonar att en övergång till euron är ett politiskt beslut.

– Det är definitivt inte en fråga för Riksbanken och diskussionen ska inte baseras på den dagsaktuella kronkursen. Det kan inte vara skälet att gå med, säger han.

– Men det klart att det är relevant att diskutera med tanke på att Sverige är ett av få länder som inte har euro som valuta.

Och om det är så att vi ska gå med måste det föregås av en bred ekonomisk diskussion, betonar han, där för- och nackdelar vägs mot varandra. Och där den aktuella kronkursen inte spelar huvudrollen.

Maria Davidsson/TT