ARBETSKRAFTSINVANDRING

Ministern: Därför stoppar vi hälften av arbetskraftsinvandrarna

Det ska bli enklare att rekrytera från tredje land – men inte för alla företag. Det menar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). I en intervju med TN förklarar hon varför regeringen prioriterar vissa grupper framför andra.

Krångel och långa arbetstillståndsprocesser för att rekrytera utomeuropeiska personer har drabbat internationella storföretag som Volvo Cars, Astrazeneca och Ericsson. Tiden är en kritisk faktor när företagen konkurrerar globalt om kompetenser som de är beroende av för sin forskning och utveckling.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) berättar i en intervju för TN att regeringen nu vill underlätta rekrytering av högkvalificerad arbetskraft.

– Vi behöver en förändring av synen på invandring där vi har mycket tydligt fokus på den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger hon.

Hon betonar att nyckelpersoner som den här typen av företag vill rekrytera är ”helt avgörande” för Sveriges konkurrenskraft och framtid som forskningsnation.

– Där är jag oerhört bekymrad över att långa handläggningstider och krångel avskräcker människor från att komma hit.

Nytt uppdrag till Migrationsverket

I december gav regeringen därför Migrationsverket i uppdrag att tydligare fokusera på den kvalificerade arbetskraftsinvandringen. Utifrån det har myndigheten inlett ett internt arbete med att ta fram en ny organisationsstruktur där ett center för internationell rekrytering av högkvalificerad arbetskraft ska inrättas. Uppdraget ska redovisas till generaldirektören den 30 januari.

För personer med attraktiv kompetens, som kan välja och vraka, har det stor betydelse hur lätt det är för dem att komma till Sverige, och hur väl det fungerar för deras familjemedlemmar, konstaterar Maria Malmer Stenergard.

– Det är ett viktigt led i att kunna prioritera de här viktiga yrkesgrupperna och säkerställa att dessa företag faktiskt får hjälp av det offentliga när de behöver rekrytera nyckelpersoner. Att det inte, som idag, upplevs som att myndigheter snarare försvårar för dem.

Begränsar rekryteringsmöjligheter

Men samtidigt som företag med mer kvalificerad arbetskraft lovas mer hjälp och stöd från regeringen, kommer branscher där det inte krävs en lång utbildning att få se sina rekryteringsmöjligheter begränsas.

– Den här regeringen vill skifta fokus från lågkvalificerad arbetskraftsinvandring, som det tyvärr i stor utsträckning är idag, till kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Därför är vår utgångspunkt ett generellt krav på motsvarande medianlönen i Sverige för att få komma hit, säger Maria Malmer Stenergard.

En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att nästan hälften av alla företag som vill anställa arbetskraftsinvandrare från tredje land stoppas om Tidövatalets lönegolv införs.

− Det slår brett och påverkar väldigt många branscher. Inte minst slår det mot branscher där bristen på arbetskraft är stor, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Men det är inte bara enskilda företag som drabbas.

− Lönegolvet kommer ytterligare förvärra kompetensbristen i näringslivet. Det är verkligen inte vad svensk arbetsmarknad behöver nu, när vi redan är på väg in i en lågkonjunktur. Det skadar Sveriges konkurrenskraft i ett väldigt känsligt läge, säger Karin Johansson.

Besöksnäringen är exempel på en bransch där det råder en enorm kompetensbrist och där lösningen för många företag är rekrytera från andra länder.

Lönegolv långt över kollektivavtalen

Men regeringens förslag till lönegolv för arbetskraftsinvandring ligger långt över de kollektivavtalade lönerna i nästan vartenda yrke inom besöksnäringen och långt över lönerna i många bristyrken. Det konstaterar Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita.

− Att försvåra arbetskraftsinvandring genom att höja inkomstgolvet är olyckligt. Det gör det problematiskt för våra företag där arbetskraftsinvandringen är ett sätt att lösa den utmanande kompetensbristen, sa han i en tidigare intervju med TN.

Peter Thomelius exemplifierar med vad som händer om en restaurang inte hittar en kock.

− Kock är ett typiskt bristyrke. Saknas det en kock, så kommer ett antal andra personer i till exempel servisen och disken inte att kunna anställas. En missad rekrytering av en kock på en restaurang innebär att fem-sex andra personer inte heller får jobb.

Förra året var medianlönen i Sverige 33 200 kronor, en nivå som är långt över de kollektivavtalade lönerna i många bristyrken. Duger inte kollektivavtalen?

– Jo, absolut. Men vi menar att Sverige, med den historiska invandring som vi har haft, framöver när det gäller invandring i större utsträckning måste fokusera på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. De som redan har kommit hit borde i mycket större utsträckning kunna ta de jobben som inte kräver lika lång utbildning.

– Det här är en del av vårt paradigmskifte. Men det är viktigt att poängtera att den exakta nivån ska utredas. Vi ska också titta på möjligheten till undantag, för det kan finnas kategorier där man behöver göra ett undantag från kravet på den här lönenivån.

När minimilöner diskuterades i EU var politiker, fack och arbetsgivare ense om att det är parterna som ska bestämma lönerna. Vill ni gå in och styra det nu?

– Absolut inte. Det är parterna som styr på arbetsmarknaden men däremot har vi möjlighet att påverka hur vi vill att invandringen till Sverige ser ut, och där vill vi fokusera på de högkvalificerade.

Vad går skiftet ut på?

– Idag kommer en stor del av arbetskraftsinvandrarna från länder som traditionellt är stora asylländer. Vi ser idag en arbetskraftsinvandring som har mycket fokus på mindre kvalificerade jobb och där vill vi se en förändring så att de som kommer hit som arbetskraftsinvandrare i högre utsträckning gör det till mer kvalificerade yrken.

Med andra ord är grupper inom yrken med lägre kvalifikationer inte prioriterade?

– Nej. Vi vill i mycket större utsträckning se att människor som redan finns i Sverige söker de jobben. Det kommer att krävas insatser från politiskt håll för att det inte ska bli en kompetensbrist hos företagen.

Maria Malmer Stenergard nämner som exempel att det ett normalår kommer ”tusentals personer” från tredje land till grupperna tidningsutbärare, städpersonal och snabbmatspersonal.

– Hur är det möjligt att personer från andra sidan världen, som inte behärskar svenska, kommer hit och tar de jobben när vi har så många som inte kan försörja sig själva? Här finns en matchning som inte fungerar.

– Jag är väl medveten om att det också hänger på att vi har dysfunktionella bidragssystem, så det är klart att vi också måste skapa ekonomiska drivkrafter för att få folk att vilja ta de här jobben.