EU:S FRAMTID

Vänskap med Ryssland kan bli Serbiens EU-fall

Serbiens president Aleksandar Vucic anländer till mötet mellan EU:s och västra Balkans ledare i Tirana – trots hot om bojkott. Bild: Andreea Alexandru/AP/TT

Albanien (TT)

Den bittra dispyten med Kosovo och de lite väl vänskapliga banden med Ryssland skaver i EU:s ögon.

När unionens högdjur mötte västra Balkans ledare i Tirana var Serbiens relationer den hetaste politiska potatisen.

In i det sista var det oklart om Aleksandar Vucic ens skulle dyka upp. Serbiens president hotade med bojkott av toppmötet i Tirana sedan Kosovos premiärminister utsett en minister från ett annat parti än det Belgradbackade Serbiska listan. Som svar kallade Vucic Kosovos Albin Kurti ett "terroristkräk" och meddelade att "ingen från Serbien kommer att närvara i Tirana".

När Vucic trots allt gjorde entré på röda mattan på tisdagsmorgonen var det en surmulen serbisk president som konstaterade att Serbien är väl medvetet om sina förpliktelser gentemot EU. Samtidigt var han tydligt på defensiven.

– Serbien är självständigt. Det är enkelt för folk att kritisera oss och säga att vi är för nära Ryssland, för det finns inget annat att klaga på, sade han till det samlade pressuppbådet.

Många år i EU:s väntrum

Det har gått 13 år sedan Serbien ansökte om EU-medlemskap. Officiellt har landet varit ett kandidatland till EU i ett årtionde. Det tröga EU-maskineriet har skapat frustration och lett till att många serber tycker att landet i stället bör söka närmare relationer med Ryssland.

– Jag tror att många länder är det, svarade statsminister Ulf Kristersson (M) inför tisdagens möte på frågan om han är orolig för ryskt inflytande på västra Balkan.

Serbien och Ryssland – båda ortodoxa och i hög grad nationalistiska länder – har av tradition starka band till varandra. Som en europeisk anomali har Serbien vägrat införa sanktioner gentemot Ryssland och har heller inte försökt strypa det ryska gasflödet till följd av kriget. I EU:s ögon skaver de varma känslorna mellan Belgrad och Moskva alltmer.

– Det finns en otroligt stark enighet i fördömandet av ryskt agerande, och det finns många europeiska länder som tycker att Serbien inte alls har levt upp till det, säger Ulf Kristersson efter mötets avslutning och fortsätter:

– Det är ingen tvekan om att hela synen på Ryssland och på Ukraina är en otroligt stark del av den europeiska identiteten, och det är klart att länder som svajar på den punkten kommer att ha väldigt svårt att komma in i EU.

"Farligt på riktigt"

Rysk desinformation om kriget i Ukraina är ett av EU:s största bekymmer när det kommer till ryskt inflytande i Serbien, enligt Kristersson.

– Den (ryska desinformationen) är nog starkare i Serbien än på många andra ställen. Ett starkt informationsinflytande med ren desinformation om hur situationen ser ut. Det är farligt på riktigt.

Aleksandar Vucic sade sig dock vara hängiven dialog med Pristina när fick frågan om varför han gjort en u-sväng och till slut bestämt sig för att närvara i Tirana.

– Här har vi åtminstone en chans att diskutera allt. Vi är hängivna dialogprocessen och EU-förhandlingsprocessen, samtidigt som vi måste skydda vår stat och våra nationella intressen, sade han.

Lever kvar på 90-talet

Presidenten tillade dock samtidigt att Serbiens territoriella integritet "kränktes på det värsta möjliga viset 1999 och 2008", syftandes dels på Kosovokriget, dels på Kosovos självständighetsförklaring.

Kosovos president Vjosa Osmani-Sadriu sade vid ankomst till mötet att EU-ledd dialog är enda sättet landet kan nå en överenskommelse med ärkefienden Serbien. Hon slog dock fast att Tiranamötet inte var rätt forum för några sådana förhandlingar.

– Aleksandar Vucics mentalitet är en fortsättning på 1990-talets gamla mentalitet, tillade hon.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Albaniens premiärminister Edi Rama och Serbiens president Aleksandar Vucic i förgrunden. Bild: Franc Zhurda/AP/TT
Statsminister Ulf Kristersson (M) möter ett samlat medieuppbåd inför mötet i Tirana. Bild: Mia Holmberg Karlsson / TT

Fakta

Serbien ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa och har runt sju miljoner invånare. Huvudstad är Belgrad.

Landet var tidigare en del av Jugoslavien. Efter att Jugoslavien upplösts 1992 ingick Serbien som en av två parter i Förbundsrepubliken Jugoslavien, vilken 2003 ändrades till en lösare sammanslutning: unionen Serbien och Montenegro.

Den 5 juni 2006, två dagar efter Montenegros självständighetsförklaring, utropades även Serbien som självständig stat. Den 17 februari 2008 fortsatte sönderfallet då Kosovo ensidigt utropade sig som en självständig stat.

Drygt hälften av världens länder har erkänt Kosovo, däribland USA och majoriteten av EU:s medlemsstater. Bland annat Serbien, Ryssland och Kina har inte erkänt Kosovo.

2013 slöts ett avtal mellan Serbien och Kosovo, men länderna har inte kunnat enas om vilket inflytande de serbdominerade områdena i Kosovo ska ha.

Kosovos 1,8 miljoner invånare är i huvudsak kosovoalbaner medan serber bor i enklaver, främst i de norra delarna, nära gränsen till Serbien.

Källa: Nationalencyklopedin