DEBATTEN OM PRIVATA SJUKFÖRSÄKRINGAR

Rapport: Därför ger privata sjukförsäkringar bättre välfärd för alla

”Vad skulle exempelvis hända i ett extremfall där alla försäkringspatienter fördes över till den skattefinansierade sjukvården? Troligen skulle sjukvårdsköerna i så fall bli längre för samtliga”, säger Mårten Blix. Bild: Mostphotos, Pressbild

Risken att anställda hamnar i långa vårdköer och lång sjukfrånvaro oroar allt fler företagare. Det gör privata vårdförsäkringar nödvändiga som en garanti för företagets överlevnad. Det menar närmare 70 procent av företagen, enligt en ny undersökning från Ratio.

Privata vårdförsäkringar är ett ämne som dyker upp i den politiska debatten med jämna mellanrum. Inte sällan är argumenten ideologiska och motståndarna menar att de privata vårdförsäkringarna ger en grupp privilegierade människor en gräddfil i kön till sjukvården. Så sent som hösten 2020 tillsatte regeringen en utredning med ambition att ta fram förslag hur det ska gå att stoppa personer med privata vårdförsäkringar från förtur till vård. Den färdiga rapporten la dock inte fram något sådant förslag, helt enkelt för att det inte går att genomföra utan betydligt bredare kunskaper om hur samspelet mellan privata vårdförsäkringar och vården fungerar.

Det är en uppgift som Näringslivets forskningsinstitut Ratio har tagit sig an. Nyligen presenterades rapporten ”Privata sjukvårdsförsäkringar en del av arbetsmarknaden och Sveriges konkurrenskraft”.

– Sjukvårdsförsäkringarna blir ett sätt att minska riskerna för långvarigt frånvarande nyckelpersonal. I ett större perspektiv handlar det också om svensk konkurrenskraft, om personalen är frånvarande försämras landets konkurrenskraft, sa Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi och författare till rapporten, vid ett seminarium där rapporten presenterades.

Under åren 1999 till 2021 ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringar mer än tiofaldigt, från cirka 67 000 till 723 000. I dag täcks ungefär tolv procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år, alltså de som är i arbetsför ålder, av en privat sjukvårdsförsäkring. Av dem var cirka 60 procent arbetsgivarbetalda under år 2021, 30 procent betalda via gruppförsäkringar och 10 procent individuella.

– Privata vårdförsäkringar är inte en så socioekonomisk utpräglad fråga som vi tror, säger Mårten Blix.

Tydliga orsaker att fler väljer sjukförsäkringar

Det finns två tydliga orsaker till att allt fler väljer att förse medarbetarna med en privat sjukförsäkring: Sedan 1992 ska arbetsgivaren betala sjuklön under en del av sjukskrivningstiden, samtidigt har vårdköerna blivit allt längre.

Det skapar ökade risker för sjukfrånvaro hos nyckelpersoner och andra anställda, vilket dels är en ekonomisk kostnad, dels kan skada företagets produktionsmöjligheter. Ytterligare ett argument för privata sjukvårdsförsäkringar är den ökande kompetensbristen i många branscher, vilket har ökat andelen viktiga nyckelpersoner i en verksamhet. Ratio refererar till en undersökning som Svenskt Näringsliv genomförde 2021 där sju av tio företagare svarar att privata sjukvårdsförsäkringar för de anställda helt enkelt är ett sätt att garantera företagets överlevnad.

– Försäkringarna handlar även om att hantera mer indirekta effekter i form av exempelvis produktionsbortfall som kan drabba företag när personal är frånvarande. Den typen av effekter kan vara mer långtgående med tanke på hur slimmade produktionskedjor kan vara känsliga även för små störningar, säger Mårten Blix.

Ger samhällsekonomiska vinster

Forskningsrapporten från Ratio visar även att vid sidan av den trygghet som skapas ute i näringslivet, ger privata sjukvårdsförsäkringar också samhällsekonomiska vinster. Långa vårdköer är bara ett av de problem som sjukvården brottas med. Den lagfästa vårdgarantin, ibland kallad 0-3-90-90, ska ge en människa kontakt med läkare samma dag som behovet uppstår, en kvalificerad bedömning inom tre dagar, besök hos specialist inom 90 dagar och behandling inom ytterligare 90 dagar.

Hur vårdgarantin fungerar i verkligheten varierar stort från region till region. Ett exempel ur rapporten är behandlingen av ögonsjukvård. Medianväntetiden i den offentliga vården för ett första möte med en specialist är 48 dagar under åren under 2020–2021. Snabbast att komma fram till en specialist gick det i Region Stockholm med 15 dagar medan patienter i Region Värmland fick vänta 95 dagar.

”En försämring av privata sjukvårdsförsäkringar i en situation med långa vårdköer riskerar att spilla över på högre kostnader för företag och sämre konkurrenskraft.”

Verkligheten för dem som har en privat sjukförsäkring är att i princip alla försäkringspatienter får ett första besök inom 3–7 dagar och en behandling inom 14–21 dagar. Allt enligt en undersökning som Vårdanalys gjorde 2020.

Det är siffror som av vissa debattörer tas som intäkt för att en privat sjukförsäkring är en gräddfil som ger möjlighet att tränga sig före i vårdkön. Det finns dock inga faktiska bevis för att så verkligen är fallet. Tvärtom. Rapporten från Ratio visar att drygt hälften av landets invånare tillhör en region som har såväl korta sjukvårdsköer som hög andel privata sjukvårdsförsäkringar. Vårdköerna är kortast i Region Stockholm som har näst störst andel av de sysselsatta som omfattas av privata sjukvårdsförsäkringar.

– En rimlig slutsats är att vårdköerna i den offentligt finansierade vården beror på helt andra faktorer, däribland organisatorisk effektivitet, tillgången till läkare och hur resurserna används, säger Mårten Blix.

Riskerar försämra välfärden

Trots det har det alltså gjorts statliga utredningar med ambition att försämra, till och med stoppa, möjligheterna för dem med privata sjukvårdsförsäkringar.

– Vad skulle exempelvis hända i ett extremfall där alla försäkringspatienter fördes över till den skattefinansierade sjukvården? Troligen skulle sjukvårdsköerna i så fall bli längre för samtliga, säger Mårten Blix och fortsätter:

– Privat sektor bidrar med innovationer, teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. För att kunna verka på en konkurrensutsatt marknad behöver svenska företag medarbetare med hög kompetens och de samlade kostnaderna får inte utvecklas i otakt med produktivitetsnivån för de anställda.

Han menar att det är centralt för alla arbetsgivare att ha anställda som är friska och snabbt får vård och rehabilitering. Det är också nödvändigt för att företagen ska kunna expandera.

– En försämring av privata sjukvårdsförsäkringar i en situation med långa vårdköer riskerar att spilla över på högre kostnader för företag och sämre konkurrenskraft. Då försämras möjligheterna att finansiera välfärden och åtgärderna blir kontraproduktiva.

– Det stora problemet och bekymret för svensk vård är långa vårdköer och att patienter inte får rätt vård. Därför blir det lite märkligt hur mycket fokus som från politiskt håll läggs på att diskutera och försvåra för privata sjukvårdsförsäkringar, som täcker en procent av de totala utgifterna för svensk vård, i stället för att fundera på hur vården kan förbättras och effektiviseras. Fokus borde vara på att regionerna ser över möjligheter att förbättra organisation och styrning och konkurrensutsätta fler verksamheter, säger Mårten Blix.

Läs rapporten.