KRIGET I UKRAINA

Kriget kan fortsätta länge i Donbass

Ukrainska soldater tränar på det svenskkonstruerade granatgeväret Carl Gustaf nära Charkiv i östra Ukraina den 7 april. Arkivbild. Bild: Andrew Marienko/AP/TT

Ukraina (TT)

Ryssland har inlett en fullskalig offensiv i östra Ukraina. Om ingen part når en avgörande seger inom kort, kan kriget i Donbass fortsätta i flera år, enligt experter vid Försvarshögskolan.

Hur utvecklingen blir när Ryssland nu flyttar krigets centrum till östra Ukraina efter att ha misslyckats med att inta Kiev, visar sig om ett par dagar, tror Tomas Ries som är docent i säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Han ser tre tänkbara scenarion i Donbass: ett med lägre intensitet som kan fortsätta i flera år, ett högintensivt, och ett där ryssarna går in med strategiska kärnvapen för att få en avgörande seger.

– Om man går ner på Donbassnivå kan kriget fortsätta i flera år som det var innan Putin invaderade Ukraina, det är kanske den lägsta intensiteten. Med en mer högintensiv nivå kan det inte pågå för länge: ryssarna kommer inte att klara det medan ukrainarna klarar det så länge de får stöd från väst. Oddsen för att ryssarna går in med kärnvapen är små – kanske tio procent, säger Ries.

– Det ser inte ut som att någon kan få en avgörande seger inom en förutsägbar framtid. Och skulle Ryssland lyckas med sin storoffensiv i östra Ukraina skulle kriget fortsätta ändå, då resten av Ukraina skulle vara intakt och formellt fortsätta kriga, säger Tomas Ries.

Putin kan lämna

Sker inget avgörande är det troliga att kriget i Donbass pågår under flera år, i ett liknande scenario som mellan 2014 och 2022, innan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari i år.

– Om kriget fortsätter som hittills tror jag inte Putin kommer att sitta kvar. Då kommer det politiska läget ha förändrats så drastiskt så att då kanske det blir en fred, säger Ries.

USA:s försvarshögkvarter Pentagon tycker sig se tecken på att Ryssland har försökt att förbereda sig bättre inför offensiven i Donbass än vid krigets inledning. Samtidigt är det tveksamt om man lyckats lösa problem med logistik och underhåll, enligt Pentagon.

"Fortsätter som förr"

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, delar det tvivlet.

– Jag tror att det är svårt för ryssarna i det korta perspektivet att göra något väldigt annorlunda än vad man gjort. Skälet är att man måste förändra ledningsmodellen – man måste samordna sina markförband, dels sinsemellan men också med flygförbanden, bättre än man lyckats med tidigare.

Den korta tiden som gått samt att Ryssland inte fått in några nya fräscha förband talar för att man kommer att fortsätta ungefär som förut, tror han. Det innebär att de ryska styrkorna skjuter med allt artilleri de har för att gå fram, och möjligen försöker rycka fram på ett annat sätt där man får framgång.

– Jag ser inte heller att man skulle ha möjlighet att förändra sitt eget logistiksystem i någon stor utsträckning.

Fruktar nya övergrepp

Vad gäller den ryska stridsmoralen kan vissa förband som fått vila vara lite fräschare, enligt Paasikivi.

– Det vi har sett trots allt är att de ryska förbanden slåss när de är insatta. Hur entusiastiska de är har mindre betydelse i den här typen av strid när man har mycket artilleri och går framåt i större förband.

Frågan är om de ryska förbanden nu kommer att begå samma typ av övergrepp på civila som på andra ställen.

– Jag fruktar att så kommer att vara fallet, säger Paasikivi.

Riskerar fredssamtalen

Ukrainas ledning har deklarerat att man inte är särskilt intresserad av att fortsätta fredssamtal när ryska övergrepp och krigshandlingar fortsätter. Samtidigt finns tvivel kring hur seriöst Ryssland ser på samtalen.

– Om man nu från rysk sida säger att man sätter i gång med en stor offensiv i Donbass, ser jag inte att det finns ett utrymme för förhandlingar över huvud taget.

De ryska respektive ukrainska styrkorna har lika stora möjligheter att nå lokala framgångar. Ett läge kan uppstå som gör att kriget fortsätter i åratal i Donbass, tror även Paasikivi.

– Man höll på i åtta år i den förra grupperingen, utsträcker man linjerna lite framåt kan man hålla på i åtta år till.

Katri Artta Svarfvar/TT

Människor väntar på att få lämna Kramatorsk i Donbass med buss den 15 april, sedan en stor explosion skakat staden. Bild: Petros Giannakouris/AP/TT

Fakta

I samband med att Ryssland olagligt annekterade Krimhalvön i februari 2014 tog lokala paramilitära grupper med ryskt stöd över offentliga byggnader i den del av östra Ukraina som kallas Donbass.

I länen Donetsk och Luhansk utropade separatister områdena till så kallade folkrepubliker. Områdena leddes till en början av ryska militärer. Ukraina försökte bekämpa separatisterna med frivilliga och självförsvarsstyrkor, eftersom den ukrainska militären var eftersatt.

I september 2014 slöts ett avtal om eldupphör, Minsk I, under överinseende av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). 2015 trädde ett nytt avtal, Minsk II, i kraft. Trots det har strider fortsatt och i maj 2019 uppskattade FN att minst 13 000 människor mist livet i konflikten.

Ryssland erkände i februari 2022 Donetsk och Luhansk som självständiga republiker och tillkännagav en "särskild militär insats" för att skydda ryssar i enklaverna. Den 24 februari gick Ryssland till fullskaligt angrepp mot Ukraina.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden.