ELKRISEN

Driftchefen om dagen det slutade blåsa – ”Motsvarade effekten av 6 kärnkraftverk”

På 24 timmar minskade vindkraften i systemet från 7 000 megawatt till 300 – för att vinden avtog. ”Det motsvarar effekten av sex kärnkraftverk”, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät. Den senaste tiden har störningar skakat om elsystemen.

Den 8 januari i år drabbades det europeiska elnätet av den allvarligaste incidenten på femton år när nätet delades upp i två delar.

– Det som hände var att det kontinentala synkroniseringssystemet delades upp i två halvor mellan norra Rumänien och norra Kroatien. Ett elsystem måste vara i balans för att det ska fungera men nu delades det upp så att ena halvan fick ett överskott och den andra fick ett underskott. Störningen var över efter ett par timmar, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

– Man håller ju nu på att undersöka vad som har hänt och den utredningen kommer troligtvis presenteras i april.

Då Sveriges elsystem är en del av det nordiska elsystemet så passerade händelsen ganska obemärkt förbi, menar Pontus de Maré.

– Men Norden stöttade genom nödeffekt på tre likströmslänkar när frekvensen föll i det kontinentala systemet.

Kan något liknande hända i Sverige?

– Ja, störningar kan inträffa i alla elsystem.

Den stora störningen har gett bränsle till den debatt som pågår i Centraleuropa om minskade marginaler i elsystemen.

– Det pågår en liknande debatt i Sverige. Det beror på den snabba omställningen mot förnybar produktion som får stor påverkan på elsystemet. Samtidigt som man ökar framförallt vindkraften så läggs även planerbar produktion ned vilket har påverkat marginalerna negativt. Det kan till viss del kompenseras med stödtjänster och utbyggnad av nätet.

Även om inte alla märker av om spänningen skulle sjunka så drabbas många delar av industrin väldigt hårt. Det kan handla om att maskiner kan skadas eller personal som inte kan utföra sitt arbete

Precis som Sverige håller en rad länder runt om i Europa på att ställa om sin elproduktion. När planerbar energi stängs ned och ett större utrymme ges till väderberoende produktion ökar risken för störningar, menar Marie Knutsen-Öy, energipolicyansvarig på Svenskt Näringsliv.

– Det är viktigt att komma ihåg att även om inte alla märker av om spänningen skulle sjunka så drabbas många delar av industrin väldigt hårt. Det kan handla om att maskiner kan skadas eller personal som inte kan utföra sitt arbete.

Svår balansakt

Under de senaste åren har väderberoende kraftslag, som sol- och vindkraft ökat. För att balansera och stabilisera systemet växer behovet för Svenska Kraftnät att köpa in så kallade systemtjänster. Systemtjänster är ett samlingsbegrepp som innefattar tekniska resurser som kan mobiliseras när elsystemet utsätts för prövningar. Idag levereras de bland annat av planerbara energislag som kärnkraft och vattenkraft.

– Dessa används för att stötta upp i elsystemet om det exempelvis plötsligt slutar blåsa eller om det uppstår andra typer av störningar. Ökar behovet av systemtjänster så ökar också kostnaderna för elanvändarna vilket är problematiskt, säger Marie Knutsen-Öy.

Under flera år har underskottet ökat under den så kallade topplasttimmen, vilket är den timme med högst elförbrukning.

– I år är underskottet större än tidigare i och med att Ringhals 1 avvecklats. Vindkraften har byggts ut kraftigt senaste åren men när det är som kallast blåser det tyvärr ofta lite vilket gjort att underskottet ökat, säger Pontus de Maré.

Han berättar om en händelse som inträffade nu i slutet av januari. På 24 timmar minskade vindkraften i systemet från 7000 megawatt till 300 MW – för att vinden avtog.

– Det motsvarar effekten av sex kärnkraftverk. Det säger en del om vilken förändring kraftsystemet befinner sig i.

Oro bland företagen

TN har i en rad artiklar rapporterat om en rad företag som oroar sig kring den framtida elförsörjningen. I en nyligen utgiven WSP-rapport pekas det även ut som det som oroar några av de största svenska branschorganisationerna mest. Men enligt Pontus de Maré finns det ingen anledning till oro för den framtida elförsörjningen.

– Det finns flera utmaningar med den förändring som elsystemet genomgår men jag tycker inte att man ska gå runt och vara orolig. Vi behöver bygga bort flaskhalsar för att bland annat tillgängliggöra den el som produceras norrut. Likaså behöver elsystemets systemegenskaper säkras med utveckling av nya stödtjänster. Detta är områden som vi jobbar mycket aktivt med.

Stora utmaningar

Även Marie Knutsen-Öy menar att det finns flera stora utmaningar framöver. För att klara den ökade efterfrågan på el med bibehållen kostnadseffektivitet, försörjningstrygghet och hållbarhet krävs det att elsystemet ses över i sin helhet.

– Bland annat behöver vi se till att korta tillståndsprocesserna, då snabbt utbyggda elnät är nödvändigt för att klara det kraftigt ökande elbehovet. Även leveranssäkerheten är viktig då elen måste finnas där den behövs och när den behövs.

Hon menar att det är viktigt att få politiska beslut på plats nu.

– Det här är saker som tar lång tid. Vi behöver se beslut kring hur vi ska få på plats elnätsutbyggnaden för att kunna möta det ökade behovet av elanvändning på ett leveranssäkert och kostnadseffektivt sätt. Det är avgörande om vi vill ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan driva på klimatomställningen.