KRIGET I UKRAINA

Färre akutboenden – väcker förvåning

Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket. Arkivbild. Bild: Marko Säävälä/TT

Ukrainakriget (TT)

Behovet av akuta boendeplatser för flyktingar från Ukraina har minskat med hälften.

Beskedet har mötts av viss förvåning från kommuner och frivilliga.

– Vi kanske kunde uttryckt oss annorlunda, säger Magnus Önnestig på Migrationsverket.

Behovet av akuta, tillfällliga boendeplatser för personer från Ukraina har skrivits ned från 12 000 till 6 000.

Det finns flera orsaker. Inströmningen av flyktingar till Sverige har minskat.

– Det är även färre som kommer från Ukraina till EU varje dag, enligt UNHCR. Det har gått ned till en fjärdedel eller en femtedel av vad det var för några veckor sedan, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverket.

Osäkra scenarier

Verket har gjort scenarier för hur många personer som kan tänkas komma hit före halvårsskiftet. Situationen är så osäker att bedömningarna inte kallas för prognoser. Enligt det scenario som just nu bedöms vara mest sannolikt kommer cirka 76 000 personer hit före dess.

Samtidigt har Migrationsverket nu tillgång till en större andel av de mer långsiktiga boenden som man upphandlar. De har lite högre standard än de tillfälliga boendeplatserna, som ofta finns i kommunala skolor och idrottshallar eller på campingplatser.

Dessutom har fler flyktingar än Migrationsverket räknade med fått boenden hos privatpersoner, ofta släktingar eller vänner.

Allt detta har lett till att behovet av akuta, tillfälliga boenden minskat. Migrationsverket har märkt att beskedet mötts av viss förvåning.

– Det finns en väldig vilja att hjälpa till. Och så bäddar man i ordning, och sen kommer det ingen och flyttar in. Då kan man självklart bli besviken, säger Magnus Önnestig.

Omedelbart - inte nu

– Där kan väl en lärdom för oss vara att när vi bad om att få tillgång till de här platserna, "omedelbart" tror jag var ordet vi använde, då var det folk som faktiskt trodde att vi hade massvis med bussar och skulle börja skicka folk. Det gjorde vi till vissa platser, men inte till alla, säger Önnestig.

Han tycker dock att Migrationsverket i princip agerade rätt. Det är, och har varit, mycket svårt att bedöma strömmen av flyktingar i förväg.

– Jag hade antagligen fått mer skäll om folk hamnat på gatan utan tak över huvudet, än om det står ett antal platser tomma nu, säger Magnus Önnestig.

Just nu bor omkring 3 000 eller 3 500 personer på de tillfälliga platserna.

Flera kommuner har avvecklat sina akutplatser, vilket ibland lett till att flyktingar fått flytta till en annan kommun.

Jens Bornemann/TT

Micke Larsson/TT

Fakta

Migrationsverket har just nu tillgång till knappt 20 000 boendeplatser för skyddssökande. Planen är att antalet ska vara uppe i 70 000 till juni.

Boendeplatserna är uppdelade på fyra olika boendeformer:

Bostad vid ankomst: Bostad för en kortare tid i samband med att Migrationsverket registrerar en persons ansökan om skydd. Kan handla exempelvis om en anläggning i närheten av ett av Migrationsverkets kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Bostad under utredningstiden: Bostäder till dem som behöver boende efter det att ansökan registrerats. I första hand bostad där de skyddssökande har möjlighet att laga sin egen mat. Kan handla om lägenheter eller större fastigheter där människor bor i kollektiv.

Upphandlade bostäder. Migrationsverket kan upphandla tillfälliga bostäder om boendena som verket hyr inte räcker till. Även i dessa fall är målet att de sökande ska kunna laga sin egen mat, i andra hand upphandlas boenden där leverantören ordnar mat.

Tillfälliga platser vid extraordinära situationer: Om bostadsbehovet är större än vad som går att lösa på andra sätt kan kommunernas tillfälliga boendeplatser, så kallade evakueringsplatser, behövas. Det handlar om enklare boenden på exempelvis campingplatser, i skolor eller gymnastiksalar.

Källa: Migrationsverket.