BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN
Studie: ”Infrastrukturnota kan fördubblas”
Infrastruktur (TT)
Regeringens infrastruktursatsning på 437 miljarder kronor kan bli dubbelt så dyr. Detta enligt en ny studie som jämfört kostnader för tidigare satsningar – vars slutnotor blivit mer än dubbelt så dyra som beräknat.
Regeringens infrastruktursatsning sträcker sig över en tolvårsperiod och innefattar stora investeringar i vägnät och utbyggda stambanor.
Satsningen beräknas till 437 miljarder kronor, men risken är stor att regeringen kraftigt underskattar kostnaden. Det anser Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi.
Nilsson har studerat kostnadsutvecklingen för sex stora infrastrukturprojekt, som i genomsnitt fördyrats med 124 procent från beslut till slutnota.
"Det finns inte skäl att tro att de nya projekten avviker från de som analyserats... något som talar för att kostnaderna kan bli dubbelt så höga som beräknat", skriver Jan-Eric Nilsson på SvD Debatt.
För att undvika framtida glädjekalkyler efterlyser han bättre förståelse för vad han menar är tre strukturellt kostnadsdrivande delar vid väg- och järnvägsbyggen:
Otillräcklig markanalys vid berg- och tunnelarbeten.
Rigida avtalsformer som medför detaljstyrning från beställaren.
Brist på lärdomar från tidigare projekt.
Simon Uggla/TT
Fakta
Real kostnad omräknad med konsumentprisindex för sju väg- och järnvägsprojekt.
Projekt: Kostnad beslutstillfälle i miljarder kronor, slutkostnad i miljarder och real kostnadsökning i procent
Citybanan (Stockholm): 7,5 (1994), 20,1 (2017) 105 procent
Södra länken (Stockholm): 4,0 (1991), 8,4 (2004) 71 procent
Norra länken (Stockholm): 2,1 (1991), 10,4 (2014) 259 procent
Citytunneln (Malmö): 4,8 (1996), 12,7 (2010) 115 procent
Götaleden (Göteborg): 1,6 (1992), 3,5 (2006) 79 procent
Botniabanan: 9,8 (1996), 25,2 (2010) 117 procent
Totalt: 29,8 (beslutad kostnad) 80,3 (slutkostnad) 124 (real kostnadsökning i snitt i procent för projekten sammanlagt)
Källa: Jan-Eric Nilsson
