DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Experten: Företagen får betala för slopad karensdag

Bild: Pressbild, Janerik Henriksson/Jessica Gow, TT

Tunga röster inom Socialdemokraterna höjs för att permanent slopa karensavdraget. Men kritiken är kraftig. ”Det skulle innebära ökade kostnader för företagen, mer sjukfrånvaro och färre arbetade timmar”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck till Tidningen Näringslivet.

Normalt finns ett karensavdrag för den arbetstagare som är sjuk. Tidigare hette det karensdag men ersattes 2019 av karensavdraget som motsvarar 20 procent av den sjuklön arbetstagaren får under en genomsnittlig arbetsvecka. Under pandemin har regeringen infört särskilda tillfälliga regler som innebär att arbetstagare får schablonersättning från Försäkringskassan för karensavdraget. Regeringen har meddelat att ersättningen för karensavdraget ska upphöra den 30 september.

Men Sveriges Radio uppger nu i ett inslag att det finns ett starkt tryck inom Socialdemokraterna att karensavdraget ska avskaffas permanent. Flera tunga distrikt lyfter frågan inför partiets kongress i november.

– Vi har sett under pandemin vilka fördelar det finns när folk faktiskt är hemma när de är sjuka, hur många människoliv som kan räddas och hur mycket smittspridningen kan minskas, säger energiminister Anders Ygeman, ordförande i Stockholm partidistrikt, till SR.

Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv.

Men Svenskt Näringsliv är kritiskt både mot själva idén att slopa avdraget och också mot kopplingen till coronaåtgärderna. Arbetsgivarorganisationen menar att man tillstyrkt de extraordinära covid-åtgärderna som regeringen föreslagit, samtidigt som företagen och de anställda varit följsamma just för att minska smittspridningen och belastningen på sjukvården.

– Jag tycker lojaliteten med de extraordinära åtgärderna under pandemin inte ska tas till intäkt för att göra genomgripande förändringar i grundläggande principer om självrisk i försäkringssystemet, säger Catharina Bäck, förhandlare och försäkringsexpert vid Svenskt Näringsliv.

Catharina Bäck uppger att det finns väl fungerande självrisker inbyggda i sjukförsäkringssystemet där arbetsgivarnas självrisk består av de två första sjuklöneveckorna och arbetstagarens av karensavdraget motsvarande första dagen.

– Självrisker är grundläggande och nödvändiga i ett generöst försäkringssystem. Karensen infördes för att ge en självrisk som är lika för alla. Den ändrades så sent som 2019 för att uppnå en mer rättvis och förutsebar självrisk, som minskar risken att den försäkrade anpassar sitt beteende efter försäkringens konstruktion. Självrisk är lika självklart i sjukförsäkringen som i din hemförsäkring.

Catharina Bäck poängterar att det också finns särskilda skydd för högriskgrupper så att de slipper karensavdraget vid återkommande sjukfrånvaro.

– Vi har både ett allmänt och ett särskilt högriskskydd i systemet som skyddar anställda i riskgrupp. Fokus efter coronapandemin borde vara att underlätta återgången i arbete, ta tillvara arbetsförmåga och stödja olika rehabiliteringsinsatser, säger hon.

Svenskt Näringsliv jobbar för att få regeringen att satsa på åtgärder som underlättar återstarten av Sverige efter pandemin.

– Det här förslaget skulle innebära ökade kostnader för företagen, mer sjukfrånvaro och färre arbetade timmar och det är verkligen inget vi behöver just nu, säger Catharina Bäck till TN.

Sveriges Radio: Tunga S-distrikt kräver slopat karensavdrag

Regeringen: Åtgärder inom sjukförsäkringen med anledning av corona

Svenskt Näringsliv: Remissvar