DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Regeringen backar om återbetalning - "Vi har jobbat som bålgetingar"

Regeringen föreslår nu en lagändring så att Tillväxtverket inte längre kan kräva tillbaka hela korttidsstödet om ett företag är sent in med en avstämning. ”Äntligen får de som har drabbats en möjlighet att få tillbaka sina pengar”, säger Andreas Åström på Almega.

Av de över 23 000 beslut om återkrav av korttidsstöd som Tillväxtverket har fattat har drygt 2 300 överklagats. Vanligaste skälet är att företaget har fått för mycket preliminärt stöd men näst vanligast är att företaget har skickat in en avstämning för sent.

– Att kräva tillbaka hela beloppet bara för att avstämningen är en dag sen är helt oproportionerligt. En straffavgift vore helt ok men att tvingas betala tillbaka allt är fullständigt sanslöst, säger Andreas Åström, som är näringspolitisk chef på Almega.

”Glada att det rättas till”

Almega och Svenskt Näringsliv har drivit frågan under året och påpekat både för regering och opposition att det står i strid med den proportionalitetsprincip som alla myndigheter ska jobba efter. Regeringen har nu lyssnat på kritiken och tagit fram en promemoria där lagen föreslås ändras så att beslut om återkrav från Tillväxtverket kan omprövas.

– Det här är väldigt positivt för alla företag som drabbats. Vi har jobbat som bålgetingar för att få igenom den här förändringen så vi är glada att det rättas till nu.

En drakonisk konsekvens av en bagatellartad miss

Lagändringen innebär också att företag som tidigare har fått återbetalningskrav kan kräva en omprövning, vare sig de har överklagat eller funnit sig i Tillväxtverkets beslut och betalat in beloppet.

– Äntligen får de som har drabbats en möjlighet att få tillbaka sina pengar. Det är väldigt positivt för de hårt kämpande företag som trodde att de hade klarat sig igenom coronakrisen men som plötsligt fick ett återkrav och i stället riskerade att gå i konkurs. En drakonisk konsekvens av en bagatellartad miss.

Även om regering och riksdag är överens om lagändringen tar det tid innan den träder i kraft. Första steget är att remissvaren ska vara inne senast den 1 september. I väntan på att den nya lagtexten går igenom bör Tillväxtverket dra i handbromsen, slår Andreas Åström fast.

– Från Almegas sida kräver vi att Tillväxtverket fryser den här typen av återkrav i avvaktan på den nya lagstiftningen eftersom både regering och riksdag kraftfullt signalerar att de är oproportionerliga.

Pressmeddelande: Frys Tillväxtverkets återkrav vid bagatellartade fel