STATENS FINANSER

Dyr slutnota för Shekarabis stoppade förslag – mer än 70 skattemiljoner i sjön

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S). Bild: Fredrik Sandberg/Tomas Oneborg/Johan Nilsson/TT

Regeringens överoptimism kring garantitillägget och familjeveckan har stått skattebetalarna dyrt. Trots att det var ytterst tveksamt att förslagen skulle få politisk majoritet gav regeringen ansvariga myndigheter i uppdrag att förbereda införandet av dem. Slutnotan: över 70 miljoner kronor i sjön.

Under de senaste två åren har regeringen med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i spetsen presenterat flera förslag inom socialförsäkringsområdet. Inkomstpensionstillägget har redan införts men förslagen om garantitillägget och familjeveckan gick aldrig igenom.

Förslagen blev direkt omdiskuterade och det var tidigt högst osäkert om de skulle få majoritet i riksdagen.

Men ändå gav regeringen Pensionsmyndigheten respektive Försäkringskassan i uppdrag att rusta sina organisationer och it-system så att de var redo för ett snabbt införande om förslagen gick igenom.

Enligt Pensionsmyndighetens controller Johan Söderberg är den totala kostnaden för förberedelserna för garantitillägget som myndigheten fick i uppdrag att utföra 50 – 60 miljoner kronor.

Eftersom en viss städning inom it-området fortfarande pågår är siffrorna inte helt fastslagna men klart är att it-utveckling står för minst 35 miljoner kronor, och undanträngning av handläggning minst 15 miljoner kronor.

Krävde omprioriteringar

För att förbereda prövningen av det nya garantitillägget behövde vissa typer av ärenden hanteras för att den första utbetalningen skulle bli så korrekt som möjligt. Det skapade undanträngningseffekten.

”Annan ärendehandläggning och andra typer av ärenden, exempelvis handläggning av ansökningar om allmän pension åsidosattes med längre handläggningstider som följd”, säger Johan Söderberg, controller på Pensionsmyndigheten.

”I myndighetens redan ansträngda läge, med ärendebalanser inom flera områden som allmän pension, bostadstillägg och återkrav, krävde uppdraget omprioriteringar i handläggningen”, skriver Johan Söderberg i mejl till TN. Han fortsätter:

”Ordinarie prioriteringar i verksamheten sattes därmed åsido till förmån för den kommande utbetalningen av garantitillägg. Följden är att ärendebalanserna ökat mer inom vissa områden än vad de skulle ha gjort utan prioritering av garantitillägget.”

”Väsentligt högre it-kostnader”

Uppdraget att förbereda prövningen av det nya garantitillägget har också inneburit att Pensionsmyndighetens stora it-projekt Nextgen har fått skjutas på framtiden. Det skedde vid införandet av inkomstpensionstillägget 2021 och även till följd av förberedelser inför utbetalningen av garantitillägget under 2022.

Att det införandet av det nya systemet fördröjs har inneburit väsentligt högre it-kostnader för Pensionsmyndigheten, konstaterar Johan Söderberg.

”Ett exempel är att funktionalitet för höjda pensionsåldrar behöver byggas in både i de gamla systemen och de nya. Ett annat exempel är ökade kostnader för att ta hand om de gamla systemen som börjar passera sin tekniska livslängd”, skriver han.

Förutom det som sköts upp inom it-området lades även annat arbete åt sidan när myndigheten fick prioritera förberedelserna för garantitillägget.

”Annan ärendehandläggning och andra typer av ärenden, exempelvis handläggning av ansökningar om allmän pension åsidosattes med längre handläggningstider som följd”, skriver Johan Söderberg.

Tajt om tid

Bengt Blomberg, it-chef på Pensionsmyndigheten, bekräftar att it-utveckling för minst 35 miljoner kronor aldrig kom till användning när regeringens förslag om ett garantitillägg till pensionerna inte gick igenom i riksdagen.

När Pensionsmyndigheten precis före jul fick regeringsuppdraget var det snabba ryck eftersom planen var att det skulle börja betalas ut redan i augusti i år.

– Det var ju tajt om tid så vi satte i gång direkt. Konkret innebar det att vi fick lägga annat åt sidan. Arbetet pågick ända fram till före midsommar då vi fick beskedet att det inte skulle införas. I det här fallet handlar det om massor av kod som inte kan användas till något annat och som vi nu tagit bort, säger Bengt Blomberg till TN.

Hur kändes det att få det beskedet?

– Ja…det beror nog på vem du frågar. För egen del tänkte jag inte så mycket på det. Självklart är det alltid roligare att se saker komma på plats skarpt, men när beskedet kom planerade vi om och fokuserade på det nya beslutet i stället.

Anställda mentalt förberedda

Bengt Blomberg konstaterar att även merparten av de drygt 100 medarbetare som arbetade med it-utveckling av den nya funktionen ändå tog beskedet bra.

– Alla följde den politiska debatten så det var inte okänt att förslaget var under diskussion. Ledningen var transparent med att det formella beslutet inte skulle fattas i riksdagen förrän i juni, så jag tror att alla var mentalt förberedda. Men vi betonade samtidigt att uppdraget vi fått måste utföras.

”Utvecklingen av det nya systemet stannade upp.”

De senaste åren har varit hektiska med stora insatser kring de många nya reformer som har tillkommit inom pensionsområdet, berättar Bengt Blomberg.

För ungefär två år sedan slog Pensionsmyndigheten fast att it-systemen behövde bytas ut och planeringen för ett nytt pensionssystem påbörjades.

Det har dock, precis som Nextgen, fått läggas på is och nyutveckling har behövt göras i gamla system. Nu kan visst arbete behöva göras om igen då de nya lösningarna är på plats.

Nu behöver Pensionsmyndigheten på allvar ta tag i utvecklingen av det nya systemet som har skjutits fram i två år, påpekar it-chefen Bengt Blomberg. ”Det är för kostsamt att hålla vid liv och utveckla nytt i gamla lösningar”. Bild: Daniel Roos

– Det innebar ju att utvecklingen av det nya systemet stannade upp. Nu måste vi på allvar ta tag i det här som har skjutits fram i två år. Det är för kostsamt att hålla vid liv och utveckla nytt i gamla lösningar, säger Bengt Blomberg.

Normalt ska beslut ska vara fattade

Familjeveckan är ett annat exempel på förslag som har förberetts men som aldrig blev av. I juni förra året fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av den så kallade familjeveckan. Den skulle ge alla föräldrar till barn mellan 4 och 16 år tre dagar per år att använda för att vara hemma och samtidigt få 80 procent av lönen.

”Vi tänkte att om vi får ett uppdrag så är väl regeringen relativt säker på att det kommer att genomföras.”

Normalt vill Försäkringskassan att beslut om förändringar ska vara fattade innan framför allt nödvändig it-utveckling för att införa nya förmåner påbörjas eftersom det ofta är där de stora kostnaderna finns. Men så blev det inte den här gången.

– I det här fallet fick vi ett regeringsuppdrag att förbereda införandet utan att beslut hade fattats av riksdagen. Vi tänkte att om vi får ett uppdrag så är väl regeringen relativt säker på att det kommer att genomföras, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan.

Hann rekrytera 60 personer

Uppdraget kom knappt ett år innan riksdagen skulle besluta om familjeveckan och Försäkringskassan satte direkt i gång med sitt arbete med full fart. Det handlade om att se till att it-systemen var redo för förändringen, om att rekrytera fler handläggare som skulle jobba med det nya, och om att planera hela genomförandet.

– Det var en rätt så stor förändring som skulle till. Rekrytering lade vi mycket tid på. Vi hann rekrytera ett 60-tal personer innan vi avbröt. Det blev också en del arbete med att ordna nya lokaler.

”Utöver kostnaden för it-utvecklingen har vi lagt tid och jobb på annat, bland annat rekrytering. Det har med andra ord kostat mer än de 23 miljonerna men det har vi inte gjort någon komplett beräkning på”, säger Alexandra Wallin på Försäkringskassan. Bild: Pressbild

Även om Försäkringskassans vet att det kan bli så här är det ovanligt, förklarar Alexandra Wallin.

– Jag kommer inte ihåg att det har hänt förut när det gäller en så här stor reform, säger hon.

Lyckligtvis kunde lokalerna avstyras i sista stund och de medarbetare som anställdes har gått till andra ställen inom myndigheten. Men de 23 miljoner kronor som it-projektet kostade kvarstår.

”När chefer och verksamhetsutvecklare lade sitt fokus på det här fick det som annars skulle ha gjorts stå tillbaka.”

– Utöver kostnaden för it-utvecklingen har vi lagt tid och jobb på annat, bland annat rekrytering. Det har med andra ord kostat mer än de 23 miljonerna men det har vi inte gjort någon komplett beräkning på.

Dessutom har utvecklingen av den löpande linjeverksamheten påverkats, konstaterar hon.

– Handläggning pågick som vanligt men när chefer och verksamhetsutvecklare lade sitt fokus på det här fick det som annars skulle ha gjorts stå tillbaka.

Den it-utveckling som gjordes för att förbereda familjeveckan har nu packats ihop.

– Den finns där men den har inte tagits i bruk och it-projektet är stängt, säger Alexandra Wallin.

Förslaget om familjeveckan stoppades när oppositionens budget gick igenom och i höstens val finns den inte med bland Socialdemokraternas vallöften.

”Stress och desperation från regeringen”

Det var ingen överraskning för regeringen att uppdragen skulle få konsekvenser för de berörda myndigheterna, konstaterar Jessica Permatz, expert inom pensioner och försäkringar på Svenskt Näringsliv. Sammantaget handlar det alltså om mer än 70 miljoner kronor i förlorade skattekronor, även om den faktiska slutsumman inte är helt klar än.

Pensionsmyndigheten var mycket tydlig, i både budgetunderlag och remissvar, att redan långa handläggningstider skulle bli längre, det nya pensionssystemet skulle försenas, och it-systemen för att hantera garantitillägget skulle vara oanvändbara om det i slutänden inte infördes.

”Sådana här förmåner kostar mycket att införa och drifta över tid och att då är det alldeles för kortsiktigt att agera så här. Myndigheterna tvingades prioritera om och snabbt springa på bollar som varken var färdiga eller förankrade”, säger Jessica Permatz, expert inom pensioner och försäkringar på Svenskt Näringsliv. Bild: Stefan Tell

– Sådana här förmåner kostar mycket att införa och drifta över tid och att då är det alldeles för kortsiktigt att agera så här. Myndigheterna tvingades prioritera om och snabbt springa på bollar som varken var färdiga eller förankrade, säger Jessica Permatz.

– Det visar på en stress och desperation från regeringens sida. Varför var det så viktigt att garantitillägget skulle gå så fort? Det var ju uppenbart att annat skulle behöva läggas åt sidan.

”Det var en idé som befann sig på ritbordet och som sedan inte blev av.”

Att initiativet till en så här stor förändring inte kom från pensionsgruppen var ”väldigt speciellt”, menar hon. Tidigare stod alltid riksdagens blocköverskridande pensionsgrupp med sin breda politiska enighet bakom reformer i pensionssystemet, men när det gäller garantitillägget var den aldrig inblandad.

– Den här gången var det en ensam part som beslutade om att förbereda och lägga skattepengar och myndighetsresurser på att sjösätta en reform som inte ens var något än. Det var en idé som befann sig på ritbordet och som sedan inte blev av, säger Jessica Permatz.

TN har kontaktat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi och frågat om det är rimligt att skattepengar kastas i sjön på det sätt som beskrivs i artikeln. Han har via sin pressekreterare avböjt att kommentera.

Fakta om garantitillägget

I början av året gick Socialdemokraterna, med stöd från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ut och presenterade ett förslag om att införa en ny förmån, garantitillägget. Enligt förslaget skulle det ge omkring en miljon pensionärer upp till 1000 kronor skattefritt.

Förslaget totalsågades av remissinstanserna som ansåg att det var oklart, motsägelsefullt och att det stred mot pensionssystemets grundvalar, bland annat att din livsinkomst ska avgöra nivån på din pension.

I mitten av juni gick Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samman och stoppade det nya förslaget från att prövas i riksdagen.

Från och med augusti 2022 höjdes i stället garantipensionen med upp till 1 000 kronor före skatt, och bostadstillägget med 150–300 kronor per månad.

Fakta om familjeveckan

När regeringen år 2018 presenterade den så kallade familjeveckan handlade det om fem betalda lediga dagar per år och förälder att använda för att delta vid barnens utvecklingssamtal, vara med dem i skolan eller för att vara hemma när skolan har studiedag.

Sommaren 2021 kom förslaget om familjeveckan tillbaka. Den här gången föreslogs tre dagar per år som föräldrar till barn mellan 4 och 16 år skulle kunna vara hemma med 80 procent av lönen. Svenskt Näringslivs beräkningar visade att förslaget skulle kosta samhället 20 miljarder kronor,

Familjeveckan som fanns med i regeringens budgetproposition stoppades i juni 2022 av M, KD och SD.