DEN DIGITALA UTVECKLINGEN

Digi-experten: Så blir framtidens arbetsliv

Lagerlokaler utan lampor och leveranser som sker utan att en människa kör eller bär. I takt med att digitaliseringen fortsätter händer mycket med arbetslivet. Nu krävs visioner och samarbeten, menar Claudia Olsson, expert inom digitalisering.

När coronakrisen bröt ut och en stor del av arbetstagarna i hela världen tvingades att arbeta hemifrån innebar det att digitaliseringen tog ett stort kliv framåt. Under de senaste 18 månaderna är vi många som har fått helt andra arbetssätt, tack vare eller på grund av den påskyndade digitaliseringen. Det nya normala är betydligt mer digitaliserat – och ännu mer kommer att hända.

Många bolag har accelererat sina planer för att snabbt kunna ställa om.

En som vet mycket om det här är den svenska företagsledaren Claudia Olsson. Hon har bland annat grundat företaget Stellar Capacity, ett utbildningsbolag, som arbetar globalt med att lära ut digitalt ledarskap och digitala färdigheter. År 2017 blev Claudia Olsson, född 1983, utvald till en av världens främsta unga ledare av World Economic Forum.

– Det vi har sett det senaste året är att många bolag har accelererat sina planer för att snabbt kunna ställa om och möta mer hybrida arbetsformer, konstaterar hon.

Men vad innebär det här då för arbetsmarknaden? Vilka jobb skapas och vad kommer att försvinna? Claudia Olsson säger att forskningen pekar på stora förändringar på arbetsmarknaden framöver.

– Det är många olika trender som det senaste året har gett upphov till. I USA är det till exempel väldigt många fler som säger upp sig nu, säger hon.

Utvärderat sina jobb

Det kan ju verka märkligt att människor säger upp sig mitt under en kris, men enligt Claudia Olsson beror det bland annat på att många har utvärderat hur de vill arbeta, och med vad och inom vilken företagskultur. Dessutom har många omvärderat sina jobb utifrån de eventuella hälsorisker dessa har kunnat medföra under pandemin då många inom till exempel servicesektorn har varit extra utsatta för smitta.

– Vi har också öppnat upp en mer global arbetsmarknad. Många bolag ser att det går att medarbetarna arbetar mycket mer på distans, inte minst tjänstemännen. Där ser vi också att många plattformar som arbetar med att sätta samman uppdragsgivare och uppdragstagare har vuxit.

Och de kommer fortsätta växa i takt med att fler och fler väljer att arbeta mer på distans.

– Dessutom har många fler börjat jobba mer asynkront, det vill säga vid olika tider på dygnet snarare än tillsammans i realtid. Det blir en mycket mer flexibel arbetsmarknad utifrån individernas behov, säger Claudia Olsson.

När vi nu återgår till något slags normalitet finns det stora skillnader i hur företagen vill att det ska se ut. Hos vissa företag ska alla sitta på kontoret igen, medan andra företag väljer att ha mer flexibla lösningar. Hur ser du på de skillnaderna?

– Det finns fördelar både med att arbeta på distans och med att träffas fysiskt. Inte minst för kreativiteten och för de viktiga personliga relationerna är det positivt att arbeta tillsammans på kontoret. Men vi ser att fler och fler vill kombinera de fördelarna med att kunna jobba hemma, så jag tror att de företag som vill att medarbetarna på heltid ska vara på kontoret kommer att få problem med att medarbetare väljer att söka sig till mer flexibla arbetsformer.

Snabbar upp automatisering

Claudia Olsson konstaterar att många bolag har snabbat upp automatiseringen. Det kan innebära helt automatiska leveranser eller en utveckling mot så kallade ”dark warehouses” inom till exempel industrin, alltså lagerlokaler helt utan belysning eftersom det inte finns någon personal som arbetar där.

– Ur ett perspektiv har bolag till och med sett att detta har ökat säkerheten under pandemin – att man genom automatiseringen har kunnat undvika fysisk kontakt och kunnat minimera antalet personer som behöver vistas under samma tak, säger hon och fortsätter:

– Det här kräver ju att vi odlar kompetenser för att kunna hantera den höga graden av automatisering men även att vi ska kunna förbereda oss för de nya jobb som skapas jämte digitaliseringen.

Vi behöver ha en stark vision, både på bolagsnivå och på nationsnivå.

Hon tror att en del jobb kommer att försvinna men att det framförallt kommer vara yrken som omformas. Delar av jobb försvinner eller utförs genom automatisering. Det kan handla om enklare administrativa jobb eller sådant som är farligt eller repetitivt för människan.

Vad tror du att Sverige behöver göra för att ligga i bräschen och öka vår konkurrenskraft på de här områdena?

– Vi behöver ha en stark vision, både på bolagsnivå och på nationsnivå och fokus på att utveckla vår digitala kompetens.

Hon exemplifierar med Sydkorea, som har som mål att vara världens ledande robotnation.

– Den typ av vision gör att många olika aktörer samverkar och jobbar mot samma mål.

Odla talanger

Men det är inte bara bolag eller myndigheter som ska vara en del av det arbetet. Visionerna måste också finnas med i till exempel utbildningsväsendet, menar Claudia Olsson. Det handlar om att odla talangen som behövs för att Sverige ska kunna ligga i framkant.

Finns det tillräckligt med utbildning i Sverige?

– Vi har ett väldigt bra system i grundskolan, men vi behöver mer fokus på lärande genom hela livet och mer fokus på att bolag och organisationer investerar i lärande.

– Möjligheten till lärande och personlig utveckling på jobbet blir en konkurrensfaktor.

Har du exempel på företag i Sverige som ligger i framkant?

– Northvolt har en fantastisk vision för vilken skillnad de kommer göra framöver och som också gör en otrolig skillnad för de regioner som de är aktiva i, säger Claudia Olsson, men nämner också såväl spelindustrin som musikindustrin som bra förebilder.

– Det finns en stor potential i den nya industrin som växer fram, som är hållbar, kunskapsdriven och kreativ.

Väletablerade behöver lära sig av de nya

Men även i existerande industri finns en potential. Inte minst om de väletablerade företagen ser till att lära av nya aktörer som har nya idéer och kunskap om ny teknik samtidigt som de stora bolagen kan bidra med erfarenhet, distributionsnätverk och sin egen forskning och utveckling. Dessutom behövs ett tvärvetenskapligt arbete för att ta tillvara talang och skapa en förståelse för den digitala utvecklingen, inte minst på ledarnivå. Innovation och ny teknik behöver genomsyra hela organisationer, inte som tidigare då det ofta varit mer av ett eget verksamhetsområde, menar Claudia Olsson.

– Jag tror också att det skulle vara en styrka för Sverige om vi blev en ännu mer datadriven ekonomi och bättre tog vara på den data som vi har från industrin och från servicesektorn. För att göra det behöver vi fler som är datakunniga och förstår hur man läser datan utifrån nya affärsmöjligheter.

Sverige behöver bli attraktivt

Samtidigt som Sveriges arbetslöshet har stigit, så har vi också en stor kompetenskris. Många företag vittnar om att det är svårt att få utländsk kompetens att flytta till Sverige, bland annat på grund av bostadsbristen.

Claudia Olsson menar att Sverige behöver arbeta mycket med att bli en attraktiv region för att få kvalificerad arbetskraft att flytta till Sverige. Hon exemplifierar med hur regionen kring Silicon Valley i Kalifornien har gjort och menar att Sverige skulle kunna bli minst lika bra.

– Men då behöver vi se till att vi erbjuder språkutbildning, bostäder och integrering av talangen, säger hon.

– Lär man sig inte språket så vill man inte stanna på lång sikt, säger hon.

När arbetsmarknaden förändras, som till exempel när den blir mer digitaliserad, så måste också politiken följa med i utvecklingen. Hur ska arbetsmarknadspolitiken se ut i en digital värld?

– Digitalisering handlar inte bara om teknikimplementering, utan även om helt andra sätt att arbeta. Det kan till exempel handla om att man inte längre jobbar lika hierarkiskt eller lika linjärt. Man jobbar inom nätverk eller ekosystem. Produktlivscykler blir kortare och det är mycket acceleration på många områden, samtidigt som man möter mer och mer konkurrens på global nivå, säger Claudia Olsson.

Många organisationer kommer att behöva förnya sitt ledarskap och bli mer förändringsbenägna.

Arbetskraften kan dessutom vara placerad i många olika länder, påtalar hon.

– Det ökar komplexiteten för hur man leder bolag och hur man skapar värde på arbetsmarknaden. Då måste politiken återspegla och möjliggöra för den typen av komplexa organisationer. Man måste till exempel ta hänsyn till många olika typer av anställningsformer och nya managementformer.

– Många organisationer kommer att behöva förnya sitt ledarskap och bli mer förändringsbenägna med organisationsformer som innebär både högre grader av teamarbete, samarbeten i nätverk och decentralisering av vissa processer.

Rädslan bör tas på allvar

Det är en omfattande digital utveckling som är på gång. Claudia Olsson säger att robotar kommer att kunna laga sig själva genom exempelvis framsteg inom så kallad mjuk robotik och självreparerande material, att robotar kommer att kunna skriva texter och rent generellt utföra många av de arbetsuppgifter som görs av människor idag.

Det finns en rädsla för den digitala utvecklingen. Vad säger du om det?

– Det är en rädsla som bör tas på allvar. Det finns risker som vi måste hantera som berör vad tekniken ska kunna få göra eller inte göra på sikt och vilka beslut den ska kunna påverka.

Hon exemplifierar med företag som använder människors personliga data för att påverka köpmönster eller andra beteenden. Genom att förstå mer om tekniken och hur datan används, kan vi bättre skydda vår data och förbereda oss på den kommande utvecklingen, säger hon.

– Riskerna är väldigt påtagliga om vi är passiva i den här utvecklingen. Ett sätt att inte vara passiv är att aktivt lära och förstå på vilket sätt vi vill positionera oss gentemot utvecklingen.

Behövs internationell samverkan

På sikt kommer AI alltmer bli en del av vårt beslutsfattande och hjälpa människan att fatta beslut, menar Claudia Olsson.

– Där måste vi tänka på etiken som vi vill bygga in i systemen. Och det behövs mycket internationell samverkan för att inte systemen till exempel ska användas i cyberattacker och annan så kallad cyberwarfare.

Efterlyser uppdaterade kollektivavtal

Inom techvärlden är det tämligen ovanligt att ha kollektivavtal. Det är något som såväl fackförbund som arbetsgivarorganisationer försöker ändra. Men även om fler företag har anslutit sig på senare tid, så är de kollektivavtalsanslutna techbolagen en klar minoritet.

Hur ska man få fler att vilja ansluta sig till kollektivavtalen och bli en del av den svenska modellen? Hur kommer det sig att Stellar Capacity, ditt eget bolag, inte har kollektivavtal?

– Jag tror att det i varje stadium för varje företag gäller att hitta rätt modell som funkar för bolagen. Vi är fortfarande väldigt unga i vår tillväxtresa och kollektivavtal kan bli aktuellt på sikt. Vi har hittills haft mycket fokus på att attrahera talang utifrån andra faktorer som vi sett har efterfrågats – exempelvis flexibla arbetsformer och möjligheter till lärande och kontinuerlig utveckling på jobbet.

– Men generellt måste kollektivavtalen också vara uppdaterade för den här nya arbetsmarknaden som växer fram. Om man vill att bolag ska teckna kollektivavtal, så måste avtalen kontinuerligt anpassas jämte arbetsmarknaden – till exempel utifrån nya flexibla arbetsformer, säger Claudia Olsson.