DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

LO-toppen kräver en ny jobbpolitik

Det är för få som går en arbetsmarknadsutbildning anser LO:s Therese Guovelin. ”Problemet är att inte matchningen till dem fungerar. Det behöver skruvas mer på samverkan mellan kommuner och näringsliv så att det är rätt utbildningar”. Bild: Claudio Bresciani/TT

Höj statusen på yrkesutbildningar och styr unga tydligare mot bristyrken. Det är några av de åtgärder som Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande, vill se. ”Annars fortsätter vi att ha överdimensionerade utbildningar till yrken där det redan finns en överkapacitet.”

Just nu är över 400 000 personer anmälda hos Arbetsförmedlingen och nästan hälften av dem är långtidsarbetslösa. En hel del av dem är medlemmar i ett LO-förbund eller skulle kunna bli det. Och samtidigt skriker flera branscher efter utbildad arbetskraft.

– Vi vill såklart att de arbetssökande och även de som vill byta jobb ska vara anställningsbara till de jobb som finns. Många arbetsgivare vill anställa personer som har gått en gymnasieutbildning och särskilt högt i kurs står de som har en yrkesutbildning, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Inom LO:s område saknas det personal inom vård och omsorg, men det råder också stor brist på exempelvis chaufförer, kockar, elektriker och bussförare. Enligt SCB:s prognoser kommer det att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade fram till år 2035 vilket innebär en markant ökning från dagens nivå på runt 100 000.

Utbildningarna behöver dimensioneras

Som ett led i det har LO har tillsammans med Svenskt Näringsliv föreslagit ett antal åtgärder för att fler ska välja en yrkesutbildning.

– Precis som Svenskt Näringsliv vill vi att rätt utbildning finns tillgänglig på rätt ställe i landet. Utbildningarna behöver därför dimensioneras bättre efter vad som behövs lokalt i regionen.

Statusen på yrkesprogrammen behöver också höjas, både hos högstadieeleverna och hos deras föräldrar, konstaterar Therese Guovelin.

– Statistiken talar för sig själv. Några år efter fullgjort gymnasium har de som har gått ett yrkesprogram genomgående tryggare anställningar. De är etablerade på arbetsmarknaden och har en högre inkomst än de som har gått ett högskoleförberedande program.

Höskolebehörighet ska återinföras

För att höja statusen föreslår LO och Svenskt Näringsliv att högskolebehörigheten återinförs. Sedan reglerna ändrades är den som går ett yrkesprogram tvungen att aktivt välja till högskolebehörighet på gymnasiet. Det är en av de främsta anledningarna till att antalet sökande till yrkesprogrammen stadigt har minskat.

– Antalet förstavalssökande till yrkesprogrammen har minskat från 41 procent till 35 procent. Av dem är det dessutom bara drygt 70 procent som slutför utbildningen.

En högskolebehörighet håller flera dörrar öppna i karriärvalen framöver, betonar Therese Guovelin. Den som har gått byggprogrammet kan till exempel gå vidare och studera till byggnadsingenjör utan att först behöva gå tillbaka och läsa in grundläggande högskolebehörighet.

Samtidigt är det viktigt att den som inte vill läsa högskoleförberedande ämnen ska kunna välja ett yrkesämne i stället, säger hon.

– Då skräms de som inte är studiemotiverade bort och det är ju inte meningen. Men den omvända varianten som har gällt nu, att grundläggande högskolebehörighet har behövt väljas till, har inte fungerat i schemamässigt.

Arbetsgivarna vågar i större utsträckning anställa någon som har ett bevis på en genomgången grundläggande utbildning för yrket, enligt Therese Guovelin.

– Du har visat att du klarar det. Du är mer anställningsbar och du har en studievana som gör att du lättare kan ta till dig kompetensutveckling eller läsa vidare efter några år i yrkeslivet.

Ständig kompetensutveckling

Dagens arbetsliv kräver ständig kompetensutveckling. För att hänga med i den tekniska utvecklingen, för att vidareutbilda sig, eller för att yrkesväxla.

– Den med ett LO-yrke jobbar ofta i över 40 år och det är inte som förr att du utbildar dig till ett yrke och sedan jobbar du med det hela yrkeslivet. Fler än tidigare kommer att behöva vidareutbilda sig under yrkeslivet och då är det lättare för den som har en utbildning i bagaget att göra det.

Om fler gick en yrkesutbildning skulle BNP och investeringar öka – det är LO och Svenskt Näringsliv överens om, förklarar hon.

– Vi vill ha hög produktivitet och konkurrensmässighet i arbetslivet och kan man öka vinstandelar och internationell konkurrenskraft så är möjligheten till mer stimulerande arbetsuppgifter och en god löneutveckling också större.

Egen försörjning viktigt

LO vill se en mer aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar arbetslösa med en reguljär utbildning eller med en arbetsmarknadsutbildning om det behövs, eller som matchar dem med relevant erfarenhet till de jobb som finns. Att få fler i jobb är viktigt ur många perspektiv.

– Egen försörjning ger en större inkludering i vårt samhälle och samtidigt mer skatteintäkter till den gemensamma välfärden. Det ger också ökade möjligheter för företagen att investera och utvecklas för att upprätthålla en hög konkurrenskraft.

Arbetskraftsinvandring anser Therese Guovelin är befogat i bristyrken där det inte går att tillfredsställa efterfrågan den närmaste tiden.

– Då är det självklart bra att det kommer hit personer utifrån och arbetar inom ordnade former. Däremot reagerar jag på är när det kommer in arbetskraftsmigranter till yrken där vi har arbetslösa som ganska snabbt skulle kunna matchas in och som kanske inte ens kräver en treårig utbildning.

Inom vissa branscher förekommer det dessutom att mindre nogräknade, ofta oorganiserade, arbetsgivare inte följer det svenska regelverket och i stället utnyttjar de som kommer hit för att jobba, påpekar hon.

– Arbetskraftsmigration är inget som vi vill stoppa men det ska vara där det finns en brist och där vi riskerar flaskhalsar. Vi vill inte riskera att det blir ett hinder för företag som är redo att investera och utöka sin verksamhet. Det är inte bra för någon.

Vill tredubbla arbetsmarknadsutbildningarna

När det gäller att få fler arbetslösa i jobb finns det inte en bra lösning utan det behövs en hel palett, konstaterar Therese Guovelin. Men varje modell bygger på att Arbetsförmedlingen kan göra bra individuella bedömningar för att se vad varje person behöver för att matchas mot ett jobb men så är det inte idag, poängterar hon.

– Med tanke på att alldeles för få genomgår en arbetsmarknadsutbildning anser vi att de individuella bedömningarna inte fungerar. Från LO:s sida vill vi se minst en tredubbling av antalet som kommer i arbetsmarknadsutbildning.

Dessutom har det över lag tillsatts för få utbildningsplatser till Komvux, Yrkesvux, arbetsmarknadsutbildningar och reguljära utbildningar, anser Therese Guovelin.

– Problemet är att inte matchningen till dem fungerar. Det behöver skruvas mer på samverkan mellan kommuner och näringsliv så att det är rätt utbildningar.

Dags att styra unga mot bristyrken

För Therese Guovelin är det en självklarhet att den som är arbetslös ska ta till sig den utbildningsinsats eller subventionerade anställning som de hänvisas till för att få fortsatt ersättning. Och när det gäller unga anser hon att det är dags att lite tydligare styra unga mot bristyrken.

– Det går självklart inte att tvinga tonåringar att göra det ena eller andra yrkesvalet men jag tror att vi måste börja styra lite mer. Annars fortsätter vi att ha överdimensionerade utbildningar till yrken där det redan finns en överkapacitet, och för få som utbildas till områden med kompetensbrist.

Studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas för att visa vägen till bristyrken och för att motverka könsstereotypa utbildningsval. Therese Guovelin tycker även att det vore bra att ha tillgång till studie- och yrkesvägledning även på Komvux och till och med för den som yrkesarbetar och vill eller behöver ställa om.

– Det handlar om att ha tillräckligt med information för att kunna göra medvetna val. Precis som i uppfostran ska man informera om konsekvensen av olika val.