AI OCH AUTOMATISERING
Experter: Därför kan AI tränga undan nyutexaminerade – ”Går trögare för varje kull”
När tekniken tar över nybörjarjobben riskerar framtidens experter att aldrig få chansen att bli just experter. Nu varnar forskare och ekonomer: utan snabba reformer av skatte- och utbildningssystemet kan Sverige tappa både kompetens och konkurrenskraft.
– Vi måste också ha framtidens erfarna experter. De måste tränas in på arbetsplatserna ändå.
Det säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega. Under ett seminarium på temat ”Hur rustar vi skattesystemet för AI?”, arrangerat av Akavia, hamnade en stor del av diskussionen på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen. Det Patrick Joyce syftar på är att AI inte kommer att ersätta alla jobb, men däremot komplettera dem. Det gäller bara att använda AI på rätt sätt, menar han.
Han konstaterar att tjänstesektorn har varit en av de viktigaste jobbskaparna i svensk ekonomi under de senaste 25 åren. Nya, välbetalda och kunskapsintensiva jobb har vuxit fram inom bland annat IT, teknik och design under den tiden.
Men det är också dessa jobb som nu är särskilt exponerade för AI, konstaterar han.
– AI kan ersätta delar av arbetsuppgifterna och göra dem lika bra som människan, säger Patrick Joyce.
”Man ska inte överdriva det där, men det är utvecklingsriktningen som jag tycker är bekymmersam.”
Han betonar att tekniken framför allt innebär stora möjligheter till ökad produktivitet. AI kan till exempel avlasta arkitekter från rutinuppgifter och ge läkare och sjuksköterskor mer tid för patienterna genom att minska administrationen.
Samtidigt finns en risk att företag ersätter människor med teknik även när produktivitetsvinsterna är små.
– Om arbetskraften är dyr i förhållande till kapital, då har vi risk för en typ av det man kallar för dålig automatisering, säger Patrick Joyce.
– Vi ser ett behov av att sänka arbetsgivaravgifterna generellt. Det möjliggör en långsammare automatisering, även om den är oundviklig.
AI tar över arbetsuppgifter
En stor farhåga är att framtidens specialister inte ska få den erfarenhet som krävs för att bli just specialist när AI tar över arbetsuppgifter som tidigare har utförts av nyanställda.
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskare vid IFAU, ser redan tecken på en sådan utveckling.
– Det går trögare för varje kull som kommer in från 2023 och framåt ungefär. Det känns åtminstone plausibelt att AI spelar en viktig roll, men det är svårt att belägga det i någon superstrikt bemärkelse, säger han.
Det handlar framför allt om nyutexaminerade från högskolan inom yrken som är särskilt exponerade för AI. För dem har etableringen på arbetsmarknaden successivt blivit svårare, menar han.
– Men man ska inte överdriva det där, men det är utvecklingsriktningen som jag tycker är bekymmersam, säger Oskar Nordström Skans.
Spencer Bastani, forskare vid Uppsala universitet och IFAU, kommer med ett konkret exempel. Om en juristbyrå kan utföra samma arbete med betydligt färre jurister med AI så blir det svårt för nästa generation att få erfarenhet.
– Där har vi en stor utmaning av två skäl. Dels att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden för de här personerna och också att vi har vissa utmaningar i utbildningssystemet kopplat till hur man använder AI i det dagliga arbetet.
Han betonar att de som arbetar tillsammans med AI måste ha ett självständigt omdöme och kunna bedöma teknikens resultat.
– Det kommer att vara väldigt viktigt att vi fortfarande har personer som kan saker, säger Spencer Bastani.
Viktigt med utbildning
Patrick Joyce håller med om att arbetsgivarna har ett ansvar för att lära upp framtidens experter, även när tekniken kan utföra delar av deras arbetsuppgifter. Han anser också att skattesystemet behöver uppmuntra företagens satsningar på medarbetarnas kompetens.
– Vi utbildar oss för att lära oss att använda AI-modellerna produktivt i vårt yrke när vi ser yrket förändras, säger han.
Därför är han kritisk till att personalutbildning till stor del förmånsbeskattas.
– Företagens personalutbildningar ska inte förmånsbeskattas utan uppmuntras, säger Patrick Joyce.
”AI kan utföra vissa delar av människors yrken och vissa arbetsuppgifter. Vägen framåt är att vi utbildar oss och lär oss använda AI-modellerna produktivt.”
Spencer Bastani menar också att det är viktigt att ha konkurrenskraftiga skatter på både arbete och kapital, men också att Sverige är ett attraktivt land att leva och arbeta i. Inte minst handlar det om att kunna attrahera internationell specialistkompetens när AI förändrar arbetsmarknaden.
– Hur lockar man hit expertkompetens? Hur behåller man expertkompetensen? Hur ser man till att Sverige är i framkant med en teknik?
Oskar Nordström Skans poängterar behovet av snabba politiska beslut. Både utbildningssystemet och skattesystemet kan kräva stora förändringar på grund av AI-utvecklingen, men han.
Han anser att nästa regering redan från första dagen bör tillsätta en utredning om hur skattesystemet behöver reformeras till följd av AI, med leverans sommaren 2027.
– Förändringar sker ju traditionellt sett långsamt, säger han.
Patrick Joyce välkomnar också en översyn, men vill att den ska inriktas på ett bättre skattesystem snarare än ett högre skattetryck.
– Vi ser ju inga allmänna effekter på arbetslivet just nu, men vi ser ju effekter som börjar hända i vissa ledande branscher, säger han.
Och även om AI kan ta över fler arbetsuppgifter tror han att människors kompetens kommer att fortsätta vara avgörande.
– Jag tror att vi överskattar AI-modellen. Vi tror att AI-modellen ska kunna göra all vår kunskap, men det vi egentligen ser är ett komplement. AI kan utföra vissa delar av människors yrken och vissa arbetsuppgifter. Vägen framåt är att vi utbildar oss och lär oss använda AI-modellerna produktivt, säger Patrick Joyce.
