DE SVENSKA LÖNERNA
Svenska löner ökar snabbare än i euroområdet – ”Vi behöver växla ner”
Lönerna i Sverige ökar snabbare än i euroområdet, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Nu varnar arbetsgivarna för att utvecklingen riskerar att slå mot konkurrenskraften – och öppnar för lägre löneökningar framöver. ”Vi kan inte ta den svenska konkurrenskraften för given”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– Det här är ett skäl att växla ner löneökningstakten framöver.
Det säger Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten apropå att nya siffror från Medlingsinstitutet visar att den svenska löneökningstakten sista kvartalet 2025 var högre än i euroområdet.
Förvisso är bilden mer komplex över tid, betonar Marcus Dahlsten. Sett till helåret är skillnaderna mindre, och inom tillverkningsindustrin låg Sverige något under EU-snittet under 2025.
”Ligger vi för högt slår det mot företagens möjlighet att konkurrera och göra vettiga vinster i Sverige.”
Men utvecklingen i det enskilda kvartalet är ändå en signal, enligt Marcus Dahlsten.
– Att man kan bryta ut ett kvartal och landa så här är en tydlig indikation på att vi behöver växla ner, säger han.
Drabbar svensk konkurrenskraft
Om lönerna stiger snabbare i Sverige än i omvärlden riskerar kostnadsläget att försämras. Då drabbar det Sveriges konkurrenskraft, konstaterar han.
– Ligger vi för högt slår det mot företagens möjlighet att konkurrera och göra vettiga vinster i Sverige, säger han.
Marcus Dahlsten får medhåll från Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– När lönerna ökar snabbare här än i omvärlden urholkas företagens marginaler och investeringsvilja, vilket är särskilt allvarligt när konkurrensen från Kina hårdnar, säger han.
– Siffrorna från Medlingsinstitutet visar att vi inte kan ta den svenska konkurrenskraften för given. Det understryker vikten av ansvarsfulla löneavtal i nästa avtalsrörelse.
Snabbare löneökningstakt på senare år
De senaste avtalsrörelserna har märket, alltså normeringen i svensk löneökning, landat högre än tidigare sedan industriavtalet kom till i slutet av 1990-talet. I år ligger märket på tre procent, förra året på 3,4, medan det tidigare normalt låg på runt 2,2–2,3 procent. Det är en utveckling som inte kan fortsätta, menar Marcus Dahlsten.
Han pekar på att den globala konkurrensen har hårdnat kraftigt sedan industriavtalet kom till. Länder som Kina har närmat sig i både produktivitet och teknisk nivå, vilket gör kostnaderna mer avgörande.
”När lönerna ökar snabbare här än i omvärlden urholkas företagens marginaler och investeringsvilja.”
Blir konkurrensen för hård kan företag inom tillverkningsindustrin tvingas flytta sin produktion till andra länder.
– För många av våra medlemsföretag finns möjligheten att flytta verksamhet till Östeuropa eller Asien. Det har skett historiskt och är ett reellt alternativ, säger Marcus Dahlsten.
Hur stor risken är vill han inte kvantifiera – men han är tydlig med att frågan alltid är närvarande.
Hur orolig är du för det?
– Jag är alltid orolig för det. Det måste jag vara. Det ligger i min roll att svartsjukt bevaka villkoren för våra medlemsföretag. Släpper jag garden i det hänseendet, så gör jag inte mitt jobb.
Starka kronan bidra till högre kostnader
En faktor bakom den snabbare löneökningstakten är den starkare kronan under 2025, konstaterar Marcus Dahlsten. En förstärkning av växelkursen gör att svenska arbetskraftskostnader ökar snabbare i internationella jämförelser.
– Kronans starka utveckling får till följd att både arbetskraftskostnader och enhetsarbetskostnader ökar mer i Sverige än i EU och USA, säger han.
Han understryker att växelkursen inte ska styra lönebildningen – men att den påverkar hur statistiken ska tolkas.
– Det går inte att komma ifrån.
Till hösten inleds nästa avtalsrörelse inom industrin och december ska parterna inom industrin växla yrkanden. För Teknikföretagen och för Marcus Dahlsten som dess förhandlingschef är ingången tydlig.
– Vi befinner oss i en väldigt osäker tid. Det kommer att leda till att vi vill växla ner löneökningstakten, säger han.
Exakt hur stort utrymmet blir avgörs av det ekonomiska läget framöver – men signalen från arbetsgivarsidan är redan klar: den senaste tidens löneökningar ligger på en nivå som inte är långsiktigt hållbar.
