DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Här är siffrorna som slår hål på myten om karensavdraget

Karensavdraget är en väl avvägd självrisk. Det menar fackförbundet Unionen och säger nej till att det slopas. ”Det är rimligt i en försäkring att den enskilde står för en mindre del av kostnaden – i det här fallet via karensavdrag”, säger ordförande Peter Hellberg till TN. Samtidigt visar siffror från SCB att skillnaden mellan arbetare och tjänstemän inte är så stor som många tror.

Ett av de främsta argumenten från dem som vill ta bort karensavdraget är att det utgör en orättvisa med tanke på att tjänstemän respektive arbetare har olika förutsättningar att jobba hemifrån.

Enligt argumentationen har tjänstemän lättare att arbeta hemifrån när de är småkrassliga och att de därmed inte sjukskriver sig lika mycket. Arbetare, däremot, har med samma argumentation inte har lika stora möjligheter att jobba på distans och måste sjukskriva sig så fort de riskerar att smitta andra. De ska därmed drabbas av karensavdrag i större utsträckning.

Men statistik från SCB visar att skillnaderna mellan hur tjänstemän respektive arbetare påverkas av karensavdrag inte är så stora som det ofta låter i den politiska retoriken.

Under 2023 var det 65 procent av arbetarkvinnorna som någon gång fick karensavdrag. Bland tjänstemannakvinnorna var motsvarande siffra 56 procent.

När det gäller männen var det 58 procent av arbetarna och 43 procent av tjänstemännen som fick karensavdrag under 2023.

– Intressant! De här siffrorna visar att skillnaden är mindre än man kan tro av debatten. Det finns en viss skillnad, men den är inte så stor som förespråkarna av den här reformen vill låta påskina, säger Almega Tjänsteföretagens chefsekonom Patrick Joyce till TN.

”Sjukförsäkringen liksom alla försäkringar behöver någon form av självrisk eller kontrollmekanism så att den inte överutnyttjas.”

Inom tjänstemannafacket Unionen kan en stor del av medlemmarna jobba hemifrån men det finns också grupper som inte kan det, konstaterar Unionens ordförande Peter Hellberg. Bland annat gäller det personer som jobbar i handeln, som servicetekniker eller som besiktningsmän som måste vara på plats på jobbet.

Enligt Peter Hellberg avspeglar SCB:s siffror även hur det ser ut bland medlemmarna inom Unionen.

– Det är ju ingen större skillnad, och vi ser inte heller i våra siffror att det skiljer särskilt mycket mellan medlemmar med mer traditionella tjänstemannajobb och dem med jobb som är närmare arbetaryrken. Internt i förbundet är det heller ingen diskussion kring det, säger han till TN.

”Väl avvägd självrisk”

Peter Hellberg ser ingen anledning att ta bort karensavdraget helt.

– Vår grundinställning är att sjukförsäkringen liksom alla försäkringar behöver någon form av självrisk eller kontrollmekanism så att den inte överutnyttjas. Det är rimligt i en försäkring att den enskilde står för en mindre del av kostnaden – i det här fallet via karensavdrag.

Även om han tror att det kan finnas detaljer i sjukförsäkringen som kan behöva ses över, när det gäller kroniskt sjuka till exempel, så tycker han att det finns en balans i systemet och att karensavdraget är en väl avvägd självrisk.

– Vi anser att karensavdraget ska vara kvar. Annars skulle självrisken behöva stärkas på andra sätt, exempelvis genom att minska nivån på sjuklönen, som idag är 80 procent. Men det skulle vara ett mycket större ingrepp och drabba många fler.

Om det inte finns en självrisk i systemet ligger även utökade kontroller nära till hands, till exempel ökade krav på sjukintyg från första dagen, enligt Peter Hellberg.

– Det skulle skada den tillit som vi har på svensk arbetsmarknad och som vi jobbar så hårt för. Att komma till en situation där vi inte litar på varandra, där det skapas misstro på arbetsplatsen och blir en tråkig stämning vore högst olyckligt, säger han.

Olika förutsättningar

Även om det finns en större flexibilitet i många tjänstemannayrken så finns det också en annan förväntan i många av dem, enligt Patrick Joyce.

– Du jobbar på beting och i projekt. Tar du en karensdag ligger ofta jobbet kvar och väntar på dig när du kommer tillbaka. I stället för att sjukskriva sig väljer därför många att jobba vidare hemifrån för att försöka få det viktigaste gjort trots att de är lite halvkrassliga, säger han.

I många arbetaryrken tar däremot oftast någon annan över jobbet för den som är sjukskriven.

– När du kommer tillbaka fortsätter du där du var. Det finns inte en stor hög med jobb som väntar. De som vill ta bort karensavdraget säger att skillnader är orättvisor. Man kan också säga att förutsättningarna är olika i olika jobb, helt enkelt, säger Patrick Joyce.

”Det här är en enormt dyr reform som vi vet skulle leda till beteendeförändringar.”

Han är kritisk till förslaget att ta bort karensavdraget och menar att tajmningen dessutom är extra dålig just nu.

– Vi är inne i en period där den långa sjukfrånvaron tyvärr stiger och kostar samhället mer och mer. Att i det läget införa en reform som också ökar den korta sjukfrånvaron vore väldigt dumt.

Det skulle innebära dubblade kostnader, och det har Sverige inte råd med, menar Patrick Joyce.

– Det här är en enormt dyr reform som vi vet skulle leda till beteendeförändringar. Vi har varit där. På 90-talet hade vi väldigt höga sjuktal, men när karensdagen infördes minskade antalet korta sjukfall. Så enkelt är det, säger han.

Störningar i verksamheten

Fler sjukdagar innebär fler dagar som arbetsgivarna ska betala lön för personer som inte är på jobbet, konstaterar han. Men framför allt får det effekter på företagens verksamheter om fler är borta oftare, menar han.

– De korta sjukfallen påverkar alla kollegor på arbetsplatsen som måste gå in och fylla luckan. På våra typer av arbetsplatser kan det dessutom leda till att en process fastnar. Är den som skulle slutföra jobbet inte där kommer andra inte vidare, och då blir ingenting gjort.

”Det blir en kedja av effekter som snabbt påverkar alla branscher.”

Tas karensavdraget bort är det dock branscherna med flest korta sjukfall, det vill säga vård, skola och handel, som får de allra största produktionsstörningarna, enligt Patrick Joyce.

– För våra medlemsföretag i dessa branscher skulle kostnaderna rusa i väg ordentligt, och verksamheten blir mycket svårare att bedriva med ökande oplanerad frånvaro, säger han.

Men det är inte bara företagen som drabbas, utan även kommuner och regioner som är stora arbetsgivare inom vård och skola, vilket skulle få spridningseffekter i hela samhället, konstaterar han.

– Om förskolor, skolor och fritidshem inte kan hålla öppet lika länge på grund av hög sjukfrånvaro måste föräldrar gå ifrån sina jobb. Det blir en kedja av effekter som snabbt påverkar alla branscher.